<p>Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.</p><p>De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster. Språket är ett hinder för de flesta liksom att inte ha några kontakter på fritiden med svenska familjer. Att se annorlunda ut och sakna sina släktingar är nackdelar med att växa upp i två olika kulturer, medan språket är såväl en fördel som en nackdel. Fördelen är att man kan hjälpa någon som inte kan svenska språket samt att kunna tala hemligt med sina landsmän. Nackdelar är däremot att inte kunna behärska det svenska språket eller svenska regler och lagar samt att modersmålet glöms bort.</p>

<p>The aim with this essay is to emphasize the problems that ethnical belonging causes at schools today. We have chosen to examine and compare two schools with each other, one school is called ”the new school” situated in Stockholms kommun and the other school is called ”the old school” belonging to Huddinge kommun. We have had contact with these two schools for a longer period as substitutes and students. This essay is based on how these two schools prominently differ from each other. The old school in Huddinge kommun is more or less characterized by ”matters of ethnicity” and where the ethnicity is seen as an obstacle for the schoolwork, whereby the identity as ”immigrant” is problematized and therefore signified in a negative way. The new school seems to base their communication on other reasons. The belonging to a certain nationality does not have the same importance and being an “immigrant” has defused much more. Under these circumstances the ethnicity seems to be a more of a decorative feature rather than something decisive for the pupils.</p>

<p>The aim of my study is to look at how the interaction might look like in a preschool; how interaction is between children and adults, children and children. The starting point is what is written about the interaction before and tie it together with the observation. The focus will be on how the interaction and gender roles appear in the preschool.</p><p>The theory is mainly about pre-school, different educational starting point on how a pre-school to work for gender equality. Which is also a requirement from the National Curriculum documents for the preschools and that they should strive for.</p><p>In this study, I found that you can work for several different methods and theories of interaction in the preschool and that they can complement each other. But mainly it is important that all employees have to work with the same reason.</p>

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.

The aim with this essay is to emphasize the problems that ethnical belonging causes at schools today. We have chosen to examine and compare two schools with each other, one school is called ”the new school” situated in Stockholms kommun and the other school is called ”the old school” belonging to Huddinge kommun. We have had contact with these two schools for a longer period as substitutes and students. This essay is based on how these two schools prominently differ from each other. The old school in Huddinge kommun is more or less characterized by ”matters of ethnicity” and where the ethnicity is seen as an obstacle for the schoolwork, whereby the identity as ”immigrant” is problematized and therefore signified in a negative way. The new school seems to base their communication on other reasons. The belonging to a certain nationality does not have the same importance and being an “immigrant” has defused much more. Under these circumstances the ethnicity seems to be a more of a decorative feature rather than something decisive for the pupils.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.

BAKGRUND: I dagens mångkulturella samhälle kan sjuksköterskor ofta vårda patienter som kommer från andra länder och kulturer. Det kan ofta innebära en rad olika svårigheter som sjuksköterskan måste hantera för att kunna ge patienterna god vård. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och beskriva de faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vården av patienter från andra länder. METOD: Föreliggande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006). Likheter och skillnader i artiklarnas resultat utgör grunden för de olika kategorierna i föreliggande studies resultat. RESULTAT: I resultatet delades faktorerna upp i två stora kategorier: Kommunikativa faktorer och kunskapsfaktorer. Studien visade att kommunikationen var en faktor som hade stor påverkan på sjuksköterskan i vården av patienter från andra länder. Vidare visade studien att även sjuksköterskors kunskapsbrist om andra kulturer och religioner var en faktor som påverkade vården. Patienternas bristande kunskaper om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad framkom också som en påverkande faktor. DISKUSSION: Sjuksköterskors bristande kunskaper om de faktorer som kan påverka vården av patienter från andra länder påverkade sjuksköterskors arbete med dessa patienter. För att minska antalet faktorer som kan påverka vården bör sjuksköterskorna försöka skaffa sig nya kunskaper och omvärdera sina gamla.

The aim of my study is to look at how the interaction might look like in a preschool; how interaction is between children and adults, children and children. The starting point is what is written about the interaction before and tie it together with the observation. The focus will be on how the interaction and gender roles appear in the preschool. The theory is mainly about pre-school, different educational starting point on how a pre-school to work for gender equality. Which is also a requirement from the National Curriculum documents for the preschools and that they should strive for. In this study, I found that you can work for several different methods and theories of interaction in the preschool and that they can complement each other. But mainly it is important that all employees have to work with the same reason.

Sammanfattning Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer. Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om: • Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång? • Beskriv händelsen i ord. • Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev? • Hur kan man förebygga kränkningar? Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra. Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera / Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear. The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were: • Have you ever felt insulted by a teacher/student? • Describe in words the event? • Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student? • How can we prevent insulted acts? The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.