The purpose of this essay is to investigate Swedish as a second language acquisition in a group of students with diverse culturul backgrounds. my intension is to find out if a dialogical posture in teaching with focus on the students earlier knowledge,experianses, thoughts and feelings, will contribute to a teaching enviroment where the students can express them selves and listen to each other. the teachers task is to help the students to explore their own thinking. According to the theoretical base of the essay, sucessfull second language asquisition occours in a meaningsfull context through dialogue and interaction between students and teacher as well as between student and student. I have used a qualitative method consisting in participating as a teacher in this group of second language learners during four lessons, observing, taking notes and writing diary. The teaching material used during the lessons was a book (fiction but based on a true story) and the dialogue in the group proceeded from the story we read together.

This survey is a text analysis of 4 teaching books during a ten years period in Social studies from a multicultural and intercultural perspective. Taking as a starting point that society and the school in today’s Sweden are multicultural and in need of more intercultural teaching I explore teaching books in social science to se how they relate to Sweden as a multicultural society and their way of relating to intercultural teachings and compare them. The questions asked are: How do the different books describe the multicultural society in Sweden? What kind of intercultural tools are found in the books? And are there any similarities or differences among these books? The theories used as a starting point are reformulated by the author after theories of Von Wright and Lahdenperä to fit in to the context of a text analysis of teaching books and the method used is a content analysis with its purpose of describing how the books are constructed. I have found that two older books from ten years ago are not describing Sweden as a multicultural society and are not including people with different origin as a natural part of the society. I have also found that there are not much intercultural tools used for increasing the reader’s intercultural understanding. In two older books from 1994 there is a tendency to stereotype people with different origins in and to not describe them as participant members of society. The newer books from 2004 and 2005 are more describing Sweden as a multicultural society both directly and indirectly and they are including people with different origins to be a participant part of the society. It is also reflected that there is always a risk for stereotyping different groups in society by discussing problems but that there are different ways considered to avoid that. The books from today are both using more intercultural tools to increase the reader’s intercultural understanding in different ways.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det är att arbeta integrerat med asylbarn i den allmänna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berättar om hur detta arbete organiseras.  För att få svar på studiens frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. Två forskningsfrågor skapades från vilka intervjufrågorna huvudsakligen formades. Forskningsfrågorna var: Vilka förutsättningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och på vilket sätt organiseras den allmänna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin använts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmänna förskolan innebär att pedagogerna har att förhålla sig till att arbeta med asylbarn och deras föräldrar utan att dela språk eller känna till mycket om deras bakgrund. De måste också arbeta i en barngrupp som kan vara extra rörlig och instabil till storlek och dagsform. Resultatet visar också att den goda intention som det är att asylbarnen ska få komma varje dag till den allmänna förskolan gör att tiden på förskolan blir för kort för att pedagogerna ska kunna arbeta mer planerat med asylbarnens språk och egna kultur.

That the Swedish society looks different depending on the location is a fact and that in turn means different schools with different conditions and resources depending on the localization. We have in this study interviewed four teachers in a high-status school and four teachers at a low-status school in a municipality south of Stockholm. The purpose of our study is to find out how teachers / educators perceive children's physical and psychological safety in their workplaces, and if there is a difference between the schools in resource allocation. In order to answer our purpose of the study, we chose to interview teachers about how the school looks for the kids in order of enough resources such as books for all, enough facilities and competent and even skilled teachers. To take into account and consider people´s backgrounds, experiences, and cultural frames of reference is a way to interact within a respectful world, and as a good approach to educating children from all parts of the world and with all the different mental and physical difficulties. The two schools in our study show lack of resources but of different kinds. The low-status school is located in a segregated area, a segregation that consists of multiculturalism, adults with little or no education at all and high unemployment. The high-status school is the opposite; it consists of highly educated parents who have good relationships with their children. The parent’s backgrounds are important in several ways for the children’s schooling. We concluded that an intercultural perspective is and should be the fundamental respect in cultural meetings with other people.

Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta är särskilt vanligt inom mjukvarubranschen, där företag ofta anställer dataspecialister från andra länder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebär fler kulturskillnader på arbetsplatserna. Detta kan både äventyra och berika ett projekt, beroende på hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den här studien är syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna. I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att få kunskap om olika kulturer. För detta är Hofstedes kulturdimensionsteori en vanligt förekommande referensram, vilken är en grov generalisering av olika kulturer. Detta leder in på studiens andra syfte, som innebär att studera om generaliseringarna av kulturer kan användas för att förstå hur projektdeltagare upplever kulturskillnaderna i en multikulturell projektgrupp. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie inom mjukvarubranschen, där två indier och två svenskar i en projektgrupp inom mjukvarubranschen har intervjuats. Projektgruppen och respondenterna har befunnit sig i Karlstad, Sverige. Empiri har relaterats främst till Hofstedes kulturdimensionsteori. Med utgångspunkt från analysen har det studerats om Hofstedes teorier kan tillämpas i syfte att få förståelse för projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnaderna i en projektgrupp. Studien är inriktat på multikulturella projekt och tar inte hänsyn till projekt generellt. Endast de kulturskillnader som omfattas av Hofstedes fem kulturdimensioner beaktas. Det finns en sjätte kulturdimension, men den behandlas inte i den här undersökningen. Hofstedes kulturdimensionsteori visar tydliga kontraster mellan de undersökta kulturerna, men det framgår dock att respondenternas upplevelser av kulturskillnaderna inte är lika tydliga som Hofstedes undersökning åskådliggör. Slutsatsen av detta är att så pass generella beskrivningar av kulturer inte är applicerbara på individnivå, utan passar bättre att tillämpa när stora grupper ska studeras. Under intervjuerna framgår det att de indiska respondenterna upplever att de påverkas mer av kulturskillnaderna i projektgruppen än vad de svenska respondenterna upplever att de själva gör. Projektdeltagarna upplever att kulturskillnaderna påverkar gruppen främst informellt och inte gällande det formella arbetet. Respondenterna anser inte att kulturskillnaderna påverkar gruppen i någon större utsträckning, vilket troligtvis kan bero på att det finns en viss förkunskap och erfarenhet av varandras och andras kulturer, det vill säga kulturell intelligens. En annan bidragande faktor kan vara att de indiska respondenterna verkar ha en förmåga att anpassa sig till den svenska kulturen och arbetssättet. För vidare forskning skulle det vara intressant att studera hur kulturskillnaderna i en projektgrupp påverkar projektdeltagarnas samarbete. För att studera påverkan istället för upplevelser, skulle studien troligtvis behöva vara mer omfattande, såsom ett större antal respondenter under en längre tidsperiod. / The labor market has become more globalized, which has resulted in an increase of international projects. This is especially common in the software industry, where companies often hire computer specialists from other countries, to broaden the organizations’ expertise. International projects mean more cultural differences at workplaces. This can both disadvantage and enrich a project, depending on how the project participants perceive and handle the differences. The intention for this study is to explore how the project participants in a multicultural project, in the software industry, experience the cultural differences. As the workplaces become more multicultural, there is an increased need for knowledge about different cultures. For this, Hofstede’s cultural dimensions theory is a frequently used reference, which is a broad generalization of different cultures. This leads to the second aim for this study, which is to examine if generalizations of cultures can be used to understand how project participants perceive cultural differences in a multicultural project. The study was conducted through a qualitative case study in the software industry, where two Indians and two Swedes in a project were interviewed. The project team and the respondents are placed in Karlstad, Sweden. Empirical data has been related mainly to Hofstede’s cultural dimensions theory. In the analysis it has been studied if Hofstede’s theories are suitable to use for understanding the project participants' perceptions of the cultural differences in a project. The study is focusing on multicultural projects and does not considering projects in general. Only those cultural differences covered by Hofstede’s five cultural dimensions have been taken into account. There is a sixth dimension in Hofstede’s theory, but this one has not been considered in this study. Hofstede’s cultural dimension theory is showing obvious contrasts between the studied cultures, but it appears though that the respondents' perceptions of cultural differences are not as clear as in Hofstede’s study. The conclusion is that general descriptions of cultures are not applicable on individuals, but are suitable for studying large groups. During the interviews, it appears that the Indian respondents consider that they are more affected by cultural differences in the project, than the Swedish respondents do. The project participants perceive that cultural differences affect the group mostly informal and not concerning the formal work. The respondents do not believe cultural differences affect the group in any significant way, which is probably due to that there is some prior knowledge and experience of each other and other cultures, namely cultural intelligence. Another contributing factor could be the Indian respondents’ ability of adapting to Swedish culture and its way of working. For further research it would be interesting to study how cultural differences in a project influence the project participants' cooperation. To study the influence rather than the perceiving, the study would probably have to be more substantial, such as a greater number of respondents for an extended period of time.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor.   Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv. En fråga som ställdes till arbetet var hur pedagogerna arbetar i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever, i jämförelse med svenska föräldrar. Vi undrade också hur de kulturella skillnader som kan finnas påverkar dels hur de arbetar i bemötandet och dels i samverkan med hemmet. Den sista frågan vi ställde till arbetet var vilka olika hjälpmedel som kan finnas för att förbättra kontakten med föräldrar till andraspråkselever.   I försöket att få svar på de frågor vi ställt valde vi att göra en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats. Den semistrukturerade intervjun ansåg vi passa bäst till vårt syfte och därför utfördes en sådan.   Studiens resultat visar att kunskap påverkar hur verksamma pedagoger ser på mångkultur och hur de arbetar kring ämnet. De som intervjuades uttryckte att de får för lite fortbildning i allmänhet, och i synnerhet beträffande mångkultur. Sammantaget poängterades alla människors lika rättigheter och för att eftersträva ett likvärdigt bemötande krävs en förmåga att kunna se varje enskild individ utifrån dennes förutsättningar.

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka? Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess. Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser. Drama för att främja mångkulturalism och interkulturell kompetens, kulturell identitet genom drama och teaterprocesser, drama som resurs för språkinlärning samt drama och teaterprocesser med syfte att spegla och engagera samhället. / Integration is a complex concept that can be approached from several perspectives and viewpoints. Drama in Education, however is based on different types of core values based in shared values. The keys to these are democracy, acceptance and equal dignity. The purpose of this paper is to identify, systematize and problematize academic research on how drama can be used, or has been used for integration purposes. What does the dialogue within the researchfield regarding drama and integration look like? What does it say about dramas role in integration processes? Are there any themes to be seen? The method used is a literaturestudie with a qualitative approach that is based on selected concepts included in an integration process. The results show four different categories in which drama is used as a method for integration. Drama for promoting multiculturalism and intercultural competence, cultural identity through drama and theater processes, drama as a resource for language learning and drama and theater processes in order to reflect and engage society.

No description available.

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad. De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster. Språket är ett hinder för de flesta liksom att inte ha några kontakter på fritiden med svenska familjer. Att se annorlunda ut och sakna sina släktingar är nackdelar med att växa upp i två olika kulturer, medan språket är såväl en fördel som en nackdel. Fördelen är att man kan hjälpa någon som inte kan svenska språket samt att kunna tala hemligt med sina landsmän. Nackdelar är däremot att inte kunna behärska det svenska språket eller svenska regler och lagar samt att modersmålet glöms bort.

The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research. The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship. It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures.