Studiens syfte är att belysa fritidslärarnas uppfattningar om fritidsverksamheten samt deras upplevelser av föräldrasamverkan på det mångkulturella fritidshemmet. Arbetet bygger på en kvalitativ ansats där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara mina frågeställningar.   Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Där intervjuerna har skett med fyra respondenter på två olika mångkulturella fritidshem. Resultatet visar att den föräldrasamverkan som förekommer är genom föräldramöten och framförallt genom dropin-fika. Men fritidslärarna vill ända att man som vårdnadshavare kan visa lite mer intresse och engagemang för sina barns tid på fritidshemmet.

Syftet med studien är att få djupare förståelse för förskollärarnas arbetssätt med mångkulturalitet på olika förskolor och på vilka sätt förskollärare gör barn med utländsk bakgrund delaktiga i aktiviteter på förskolan. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor, där en av förskolorna är interkulturellt förskola medan den andra förskola består av en minoritet av barn med utländsk bakgrund. Den interkulturella pedagogiken har använts som teoretisk utgångspunkt i studien. Resultatet på förskola nr ett, visar att förskollärarna arbetar med språkutveckling i syfte att utveckla barns språkliga förmågor genom användandet bilder, TAKK-tecken, digitala verktyg och teater för att belysa för barnen att det finns olika kulturer. På förskola nr två, visar resultatet att förskollärarna är öppna och hittar möjligheter och tillfällen där de kan synliggöra andra kulturer för barnen på förskolan på olika sätt men det förekommer inte så mycket vilket förskollärarna reflekterat kring att det beror på att förskolan inte har barn med utländsk bakgrund.

Denna intervjustudie har haft syftet att undersöka hur lärare som undervisar i religionskunskap på gymnasienivå förhållet sig till att deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att analysera religion i relation till identitet samt redogöra för hur religioner förhåller sig till kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Studien syftar också till att undersöka hur lärarnas beskrivning av den egna undervisningen går att förstås utifrån tre olika perspektiv, vilket är intersektionalitet, normkritik och ett interkulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar på att religion och identitet är något som lärarna upplever som viktigt men också komplex samt att det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av religionsundervisningen när det kommer till religioners förhållande till identitet.

Syftet med denna studie är att den ska bidra till ökad kunskap om hur förskolelärare ser på sin egen förmåga att möta barn och vårdnadshavare från olika kulturer utifrån det uppdrag som de har i förskolan.  Studien utgår ifrån det interkulturella perspektivet med inkludering av mångfald, kultur samt mångkulturalitet. Jag har använt mig av hermeneutisk metod för att tolka studiens resultat och för att samla data med hjälp av semistrukturerade interjuver. Det gjordes fyra olika interjuver med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att de har kompetens att arbeta med mångkultur i förskolor men önskar mer fortbildning för att kunna få en bredare och fylligare kompetens. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how preschool teachers view their own ability to meet children and guardians from different cultures based on the assignment they have in preschool. The study is based on the intercultural perspective with the inclusion of diversity, culture, and multiculturalism. I have used a hermeneutic method to interpret my results and to collect data using semi-structured interviews. Four different interviews were conducted with four preschool teachers. The results show that preschool teachers believe that they have the competence to work with multiculturalism in preschools but want more continuing education to be able to have a broader and fuller competence.

Det övergripande syftet i denna uppsats har varit att undersöka hur författare på 2010-talet från en ekumenisk huvudfåra i Sverige och Sydafrika förmedlar hopp till sina läsare. Utifrån två delvis kompletterande teorier om kristet hopp har jag format en teoretisk modell om ansvarsfullt hopp som tillsammans med frågeställningar utgjort ett analysredskap i läsningen av mitt källmaterial. Källmaterialet har utgjorts av uppbyggelselitteratur skriven av fyra författare, i Sverige respektive Sydafrika. Studiens frågeställningar var: på vilka sätt beskriver författarna hopp, vilka praktiker av hopp förordas, hur förhåller sig författarna till utmaningar i sina respektive kontexter?  Baserat på tron på Jesus uppståndelse så utgör hoppet en kärna i kristen tro. Många teologer, ekumeniska organisationer och kyrkliga företrädare har mot bakgrund av detta skrivit om kristet hopp. Många har även betonat betydelsen av kristet hopp i att möta samtida utmaningar. Vissa anser till och med att det kristna hoppet är nödvändigt för att möta dessa svårigheter. Min studies viktigaste bidrag har varit att kasta ljus över hur detta kristna hopp förmedlas i praktiken. I min studie har jag inspirerat till interkulturell teologi genom att jag utforskat olika sätt att förmedla kristet hopp i olika kulturella kontexter, jag har resonerat kring globala utmaningar såväl som svårigheter inom länder och satt kontextuell teologi om hopp i dialog med andra tolkningar av hopp. Jag har funnit att författarnas delvis kontextbundna, delvis gemensamma sätt att förmedla kristet hopp i uppbyggelselitteratur kan inspirera till interkulturell teologi om kristet hopp som svarar an på samtida gemensamma utmaningar. Min studie har därmed bidragit med ny teologisk forskning och kompletterar även forskning inom andra akademiska discipliner om hopp. Studien har dessutom bidragit till utvecklingen av en interkulturell teori om kristet hopp, som förhoppningsvis kan utgöra underlag för fortsatta studier.

Denna studies syfte är att undersöka vilka attityder som verksamma religionslärare möter i undervisningen, samt hur läraren arbetar didaktiskt med att bemöta dessa attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som ett tillvägagångssätt för allt insamling av material. Våra kvalitativa intervjuer genomfördes via det digitala verktyget Zoom, på sex verksamma religionslärare från olika skolverksamheter i Skåne län. Skärminspelning användes under intervjuerna, detta för att kunna återblicka lärarnas svar, för att i efterhand kunna analyseras och tolkas. Vi har genom uppsatsen kunnat fastställa att lärarna möter negativa och positiva attityder gentemot religionsundervisningen. Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en tydlig skillnad i elevens attityd, beroende på ifall eleven är religiös eller ickereligiös. Resultatet visar att elever med en religiös bakgrund, uppvisar en allt mer positiv inställning, jämförelse med en ickereligiös elev. Utifrån vår analys har vi även konstaterat att elever med en lägre grad av förståelse för ämnets syfte och ändamål, tenderar att ha en negativ inställning gentemot ämnet.  Vi har genom undersökningen kunnat påvisa didaktiska verktyg som lärarna använder för att motivera och intressera ämnet för eleverna. Ett didaktiskt verktyg för att väcka intresse, och förmedla information och förståelse om ämnet till eleven är genom filmklipp. Genom att använda sig utav filmklipp som ett didaktiskt verktyg kan eleverna skapa djupare förståelse, inblick och respekt gentemot andra kulturer. Resultatet av studien visar att det är väsentligt att framtida forskning undersöker hur elevers attityder till religionskunskap i skolan påverkas av att eleverna har en ickereligiös bakgrund respektive religiös bakgrund.

I denna kunskapsöversikt har vårt syfte varit att undersöka hur den svenska läroplanen harförhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60åren från Lgr 69 till Lgr 11. Vårt resultat visar ett samband mellan den ökade invandringentill Sverige och de mångkulturella aspekterna i läroplanen. När arbetskraftsinvandringen tarfart på 60-talet så ser vi att begreppet mångkulturalitet börjar att uppmärksammas. Någotman även kan se i läroplanen konstruerad några år senare. Detta är något som fortgårunder 80- och 90-talen då konsekvenserna av en starkt tilltagande invandring i Sverigefortsätter att påverka läroplanerna från 1980, 1994 och 2011. Exempel på hur denmångkulturella utvecklingen i det svenska samhället påverkar läroplanen är införandet avhemspråk under 80-talet samt hur läroplanen under 90-talet tydligt understryker attskolorna måste inkludera det mångkulturella perspektivet.

Följande examensarbete fokuserade på pedagogiken i förskoleklasser som består av mångkultur. Mångkultur har många tolkningar och i detta arbete är det format för barn med utländsk bakgrund och behärskar mer än det svenska språket. Under studiens gång diskuterades mångkulturens synonymer och med hjälp av intervjuerna diskuterades mångfalden och hur pedagogerna arbetar för att skapa en gemenskap mellan barnen och världens som väntar på dem utanför. Socialpedagogik riktar sig främst på inkludering när det kommer till människan och samhället. Inkluderingens motsats är exkludering och det är viktigt att motarbeta för förebygga att barn och ungdomar inte hamnar snett i livet. Enligt forskning är förskolan och skolan en stor och många gånger avgörande skyddsfaktor. Studiens syfte var att ta reda på hur förskolor med mångkulturella barngrupper främjar inkludering, vilka hinder pedagogerna ser i sitt arbete och hur de ser på sitt arbete med barnen och föräldrarna. För att kunna få svar på studiens syfte användes Bronfenbrenners utvecklingekologiska perspektiv som är utvecklat och anpassat för att analysera barnets behov inom olika domäner. Resultatet kopplades även till socialpedagogikens syften och den tidigare forskningen som presenterar olika perpektiv på barnens lekar.

Denna kvalitativa studie handlar om hur utrikesfödda har uppfattat kommunikationen i början på pandemin och vilka aspekter som kan ha påverkat uppfattningen. Detta utifrån utrikesföddas perspektiv. Aspekterna som uppfattningen diskuteras utifrån är kultur, språk, integration och utifrån förmågan till källkritik. För att få fram ett resultat använde vi oss av fokusgrupper som fick diskutera ämnet. Fokusgrupperna bestod av tre personer i varje grupp. En av grupperna är nyanlända, den andra är individer som har bott i Sverige upp till 10 år och den tredje gruppen är utrikesfödda som har bott i Sverige i mer än tio år. Alla fokusgruppsintervjuer var i Sundsvallsområdet.

Mitt syfte med studien var att ta reda på hur några pedagoger med annat modersmål än svenska upplever hur deras språkkunskaper tas tillvara på i förskolan. Utifrån syftet formulerade jag sedan frågeställningen. Jag valde att intervjua 5 pedagoger med annat modersmål än svenska i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet analyseras med hjälp av begreppen interkulturell samt diskriminering. De intervjuade pedagogerna ser på flerspråkighet som en kompetens och vill gärna använda sig av sina språk för att förstärka det barnen inte förstår på svenska. Tack vare en kurs de flesta av pedagogerna har gått har de fått veta utifrån tidigare forskning att de gör rätt i att använda sig av alla sina språk. De flerspråkiga pedagogerna använder sig av sina olika språk även i andra sammanhang som till exempel samlingar då de sjunger eller räknar på olika språk. Även vid matsituationen använder pedagoger olika språk och är intresserade av att lära sig nya språk genom att barnen får säga ord på sina språk. Enligt de intervjuade pedagogerna är många pedagoger med svenska som modersmål nyfikna på de olika språken som de flerspråkiga pedagogerna pratar då de frågar om vad ord betyder på de olika språken. Samtidigt berättar de intervjuade pedagogerna att de har fått höra att de inte får prata några andra språk än svenska.