Studiens syfte har varit att beskriva och analysera sektionschefers uppfattningar om och erfarenheter av ett trainee-program för ökad mångfald på ÅF. I studien har det undersökts dels hur sektionscheferna anser att trainee-programmet har fungerat, dels vilka hinder och möjligheter de beskriver i arbetet med kulturell mångfald. Vidare har det studerats hur sektionscheferna ser på sin ledarroll och vilka strategier de haft i sitt arbete med trainee-programmet. Undersökningen genomfördes genom fem kvalitativa intervjuer. Sektionscheferna som ingick i studien arbetar på olika orter i Sverige och de har haft minst en anställd från trainee-programmet i över ett år. Resultatet visar att sektionscheferna anser att trainee-programmet i stort har fungerat bra. Olikheter berikar varandra, man kan nå fler kunders behov med olika kulturer i arbetsgruppen samt att man lär av varandra var möjligheter som lyftes fram. De hinder som beskrevs var främst kopplade till kommunikativa och språkliga hinder. Det framkom varierade resultat gällande sektionschefernas ledarskap där en del ansåg att de inte haft några särskilda strategier och andra ansåg att de anpassat sitt ledarskap mot medarbetare från trainee-programmet.

Denna kvalitativa studie handlar om hur utrikesfödda har uppfattat kommunikationen i början på pandemin och vilka aspekter som kan ha påverkat uppfattningen. Detta utifrån utrikesföddas perspektiv. Aspekterna som uppfattningen diskuteras utifrån är kultur, språk, integration och utifrån förmågan till källkritik. För att få fram ett resultat använde vi oss av fokusgrupper som fick diskutera ämnet. Fokusgrupperna bestod av tre personer i varje grupp. En av grupperna är nyanlända, den andra är individer som har bott i Sverige upp till 10 år och den tredje gruppen är utrikesfödda som har bott i Sverige i mer än tio år. Alla fokusgruppsintervjuer var i Sundsvallsområdet.

I Lpo 94 framgår skolans ansvar att motverka främlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, där elever från två olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner.Syftet med detta arbete, är att undersöka hur 14-åriga elever från två olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som händer i denna process och beskriver vilka reflektioner som väcks hos elever och pedagoger.Metoden har varit att observera eleverna vid våra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lärarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har också intervjuats.Projektet har visat att det är möjligt och önskvärt, att samarbeta mellan skolor, men att det kräver resurser och att pedagogerna måste ha tillräckligt med tid, för planering och utvärdering. En viss utveckling har kunnat iakttas när det gäller att utveckla ett interkulturellt synsätt. Eleverna hade en del föreställningar, om hur det skulle bli att mötas och fick i vissa avseenden, ompröva sina föreställningar.

The aim of this study was to explore how social workers describe their experiences with using sign language interpreters in meetings with deaf or hard of hearing clients, and which procedures they follow in booking and using sign language interpreters. The study also examines if prior knowledge of and insight about deaf people and sign language affect the meeting, and if so, in what way. Data was collected by interviewing five case managers in two Swedish municipalities. The data was analysed by using the theoretical framework of intercultural communication, intercultural competence and language discordance. The results of the study suggest that prior knowledge and understanding could be helpful for the case managers in the meeting with a deaf client. The results also show that the case managers have different understandings of their organizations' procedures regarding booking and usage of interpreters, and some of them find the lack of available procedures to be problematic. Some of the case managers describe the use of interpreters in terms of  justice and a means to ensure the client's civil rights.

Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.

The aim with this study is to shed light on the relationship between ideals and practises at the National Museum of Finland (the NMF) and at the Swedish History Museum (the SHM). The focus is on the museums’ role in society regarding integration and cultural diversity. In order to fulfil this aim, I have studied the two museums’ pedagogical programmes for immigrants learning Finnish or Swedish. Through an ethnographic field study (including interviews and observations) and text analysis, I have studied ideals and practices connected to these programmes. My hypothesis is that intercultural dialogue opens up for museums to combine aims concerning cultural diversity with aims of supporting integration. My study shows that there is a problematic relationship between cultural diversity and integration within the ideals and practices at the two museums. At the SHM, the staff’s aims of supporting integration as a mutual process are contradictory to that they are toning down the importance of mutual learning to the programme. At the NMF, the approach to communication within ideals and practices and the shortage of dialogue within the programme makes it difficult to fulfil the aim of representing a diverse society. At both museums, intercultural dialogue is seen as something very positive when it occurs at the learning sessions. It is, however, rather seen as a bonus than as an aim within today’s versions of the pedagogical programmes. This master thesis is written within a two years master programme in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med denna uppsats är att belysa relationen mellan ideal och praktik på Nationalmuseum i Finland och på Historiska museet i Sverige. Fokus ligger på museernas roll i samhället gällande integration och kulturell mångfald. För att uppfylla detta syfte har jag studerat dessa två museers pedagogiska program för invandrare som lär sig finska eller svenska. Genom att genomföra en etnografisk fältstudie med intervjuer och observationer samt textanalys har jag undersökt ideal och praktik kopplade till dessa program. Min tes är att interkulturell dialog öppnar upp för museer att kombinera mål kopplade till kulturell mångfald med mål att stödja integration. Min studie visar på en problematisk relation mellan kulturell mångfald och integration inom ideal och praktik på de två museerna. På Historiska museet motsägs personalens syfte att stödja integration som en ömsesidig process av att de tonar ned betydelsen av ömsesidigt lärande för det pedagogiska programmet. På Nationalmuseum gör synen på kommunikation inom ideal och praktik samt bristen på dialog inom programmet att det blir svårt att uppfylla syftet att representera ett mångkulturellt samhälle. På båda museerna ses interkulturell dialog som något mycket positivt när det sker inom de pedagogiska programmen. I dagens versioner av de pedagogiska programmen ses det dock snarare som en bonus än som ett syfte i sig.

No description available.

The purpose of this study is to examine how teachers and parents are communicating with each other in a foreign area. In case of obstacles in the communication, this study will examine how the preschools create opportunities to solve the problem. This study will also look closely at this relationship from an intercultural communication. This study is based on interviews. My informants are four teachers and four parents, one of the parents is Swedish and the other three have different ethnic and culture backgrounds. This study has reached to several results. The interviews with the teachers have shown that they are unsatisfied with their relationship with the parents because there are two factors that result to their communication difficulties. The first factor is that parents don’t have a good understanding and speaking level of the Swedish language and the second factor is that parents don’t have enough knowledge about the actual and main job of the preschools. Teachers and parents have two different points of views regarding the children’s learning objectives in the preschools. The interviews with the parents has shown that different parents had different point of view regarding communication with the teachers for example two parents were satisfied, one parent was less satisfied and the other one was unsatisfied. The three parents with the foreign background used the same strategy regarding communication with the teachers. These three parent’s strategies were to respect the preschools methods for the children’s culture and learning objectives that were used in the preschool and at the same time use different culture and learning objectives at home. The other parent with the Swedish background cooperated with the teachers to keep the same culture and learning objectives both in school and at home. Conclusion: The common purpose of communication between parents and teachers are the kids. Both parties should communicate and cooperate together to create a safe and educational environment for children`s further development.

Sammanfattning Idag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a. från forskning om interkulturell kommunikation. De frågor som är i fokus är: hur kommunikation fungerar mellan doktoranderna, hur kulturell anpassning sker hos utländska doktorander, hur doktoranderna definierar sin identitet samt hur doktoranderna upplever känslor av gemenskap eller främlingskap i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Resultatet visar att interkulturell kommunikation upplevs som en begränsning och misskommunikation är förekommande. Under den kulturella anpassningen upplevde de utländska doktoranderna förändringar i sina vanor, förändring i sitt åskådningsperspektiv samt identitetsförändringar. Doktoranderna upplevde kulturskillnader, känslor av gemenskap och främlingskap emellan varandra.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas. Men det finns mycket mer bakom språk eftersom språket samtidigt är en del av kulturer och därför svårt att skilja ut från övriga kulturfenomen. Syftet med studien är att genom en undersökning skapa förståelse för tolkarnas roll som ett verktyg att hjälpa affärsparter övervinna kulturbarriärer, vid internationaliseringsprocessen på tillväxtmarknader.Uppsatsen har genomförts med kvalitativ forskningsmetodik med semistrukturerade intervjuer med tio tolkar med polska och kinesiska som modersmål.Slutsatsen är att den största svårigheten för tolken inte är språket utan meningar med specifik kulturbakgrund. För att tillfredsställa båda affärsparter och förmedla kulturaspekter krävs det att tolken har kunskaper inom två kulturer samt förmåga att balansera kommunikationen.