Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation. De misstänker att det finns omständigheter inom organisationen som både hindrar och stödjer det avsedda varumärkesbyggandet. Därför har författarna sökt svar på följande problem: Hur hindrar och stödjer en organisation det interna varumärkesbyggandet? Författarna har en hermeneutisk kunskapssyn vilket innebär att de inte tror på några absoluta sanningar i den verklighet de studerar, utan de menar att verkligheten är subjektiv och tolkas av de människor som är i den och som studerar den. Därmed har författarna valt en kvalitativ metod, för sin studie, i form av en fallstudie på ett företag som i uppsatsen benämns som Tjänstebolaget. Där har de genomfört intervjuer med frontpersonal såväl som ledande personal för att få en bild av dessa individers uppfattning av verkligheten inom det ämne uppsatsen berör. På så sätt får författarna en förståelse inom sitt forskningsområde och bidrar med ny kunskap som kan prövas och utvecklas av framtida forskning. Resultaten visar att de modeller och tillvägagångssätt som tidigare forskning presenterar, om intern kommunikation och internt varumärkesarbete, inte fungerar lika smidigt i verkligheten, som teorierna indikerar. I organisationen finns geografisk spridning, strukturer samt individuella skillnader i motivation och intresse, som hindrar att interna processer fungerar som i teorin. Inom organisationen återfinns dock även omständigheter som underlättar det interna varumärkesbyggandet i form av exempelvis en positiv organisationskultur, personalpolitik, arbetsmiljö samt kommunikativa och engagerade chefer.

Utifrån den teori som idag finns om intern marknadsföring upptäckte vi som forskare för dennarapport att det skrivits relativt lite om intern marknadsföring i produktionsföretag jämfört med itjänsteföretag, varför vi såg det intressant att gå djupare in på detta område. Vi diskuteradedärefter syftet med rapporten som blev att kartlägga hur intern marknadsföring tillämpas i ettproduktionsföretag utifrån de tre olika perspektiven; utbildning, informationsspridning och kundmedvetenhet.Detta för att få en inblick i hur produktionsföretag agerar inom intern marknadsföring.Utifrån detta syfte kom vi fram till följade problemformulering; På vilket sätt tillämpasintern marknadsföring i stora produktionsföretag i Sverige med perspektiv mot utbildning,informationsspridning och kundmedvetenhet? Utifrån teorin valde vi att intervjua två lämpligaproduktionsföretag som fick ligga till grund för vår insamlade primärdata. Vi valde att intervjuatvå personer i varje företag, en operatör och en i ledningen. Efter att vi sammanställtintervjumaterialet fick intervjurespondenterna gå igenom underlaget för att skapa högre validitetoch trovärdighet för vår rapport. Med denna uppsats har vi kommit fram till följande slutsats; att produktionsföretag är oeniga omvem som är kund, lojalitet och tillfredställelse uppnås inte enbart genom företagsprodukten ocharbetsuppgiften, kunskap i form av information kan öka personalens effektivitet och motivationsamt att större vikt bör läggas på utbildning av personalens kundmedvetenhet.

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anställda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen består av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgränsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkäter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundärdata. Resultatet från datainsamlingen i en jämförelse med den teoretiska plattformen visade på att Ernst & Young i stor utsträckning har en IMO då företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter. Dock fanns begränsningar i anpassningar utifrån medarbetarnas behov och önskemål på grund av avtal, anställningar samt företagets värderingar. Uppsatsen bidrar empiriskt med att visa hur IMO rent konkret kan yttra sig i form av IMO-aktiviteter i ett stort professionellt tjänsteföretag samt hur ansvarsfördelningen och samarbetet sinsemellan HR- respektive marknads- och informationsavdelningen kan se ut gällande detta.

Med denna uppsats har forskaren haft som avsikt att presentera hur det fungerar när ett växande företag bedriver interna relationer, intern marknadsföring och samarbete mellan två utvalda avdelningar. Speciellt då dessa två avdelningar har ett litet beroende till varandra. Hur löser avdelningar emellan exempelvis eventuella problem som uppstår internt samt hur säkerställer man att avdelningarna är servicestödjande, motiverade och hjälpsamma gentemot varandra för att lyckas göra ett bra externt arbete. Det har visat sig att medarbetarna på det växande företaget Projectplace värnar om varandra. De personliga relationerna anses vara goda precis som de arbetsrelaterade relationerna. Flera teorier som forskaren valt ut för denna uppsats har visat sig överens stämma med det empiriska resultatet, vilket ytterligare stärker studiens reliabilitet. Projectplace erbjuder andra företag sina tjänster genom försäljning av mjukvaror för bl.a. projektledning. Intervjuerna som genomförts svarar på exempelvis frågor om intern marknadsföring och samarbete. Från Customer Relationsavdelningen har det varit dels CR chefen och dels CR representative som blivit intervjuade och från Sälj & Marknad har informanten varit den s.k. account managern. Denna uppsats är en fallstudie som gjorts genom personliga intervjuer samt intervju via e-mail på Projectplace huvudkontor. Tillvägagångssättet har varit med hjälp av främst litteratur som berör ämnet, men även genom att tre intervjuer genomförts. I analysdelen har insamlad data kopplats ihop med teorier, undersökningsproblem och syfte för att redovisa resultatet. Uppsatsens syfte är att analysera den interna relationen mellan två avdelningar inom ett växande tjänsteföretag. I denna uppsats har undersökningen behandlat den interna relationen på ett tjänsteföretag. Fokus har legat på att specialstudera två utvalda avdelningar och undersöka om samarbetet dem emellan fungerar effektivt.

Bauhaus har arbetat fram en ny affärsplan för 2011-2012 där ett internt mål är att bli ”bäst på service”. Ett steg på vägen är ett nytt utbildningsprogram som syftar till att göra medarbetarna mer kundfokuserade. Denna studie syftar till att undersöka hur personalen respektive ledningen upplever att Bauhaus satsning på nya utbildningar har tillfört större kundfokus inom företaget samt hur den interna kommunikationen skapar förutsättningar för att satsningen ska lyckas. Teoretiskt utgår studien ifrån vad som skapar tjänstekvalité samt hur företag kan påverka tjänstekvalitén. Undersökningen har genomförts på Bauhaus i Uppsala genom kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare samt en kvantitativ enkätundersökning bland medarbetarna. Slutsatsen av studien är att utbildningen på Bauhaus har gett större kundfokus bland medarbetarna men att den har setts som en punktinsats. Uppföljning saknas och den interna kommunikationen brister. Utmaningen för Bauhaus ligger framförallt i att se till att deras interna kommunikation främjar en kundfokuserad organisation.

Betydelsen av varumärke, identitet och image på dagens konsumentmarknad är sällan ifrågasatt och bekräftas av mängder med studier. Det som däremot inte är lika klarlagt är vilken roll dessa begrepp spelar på den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda på hur den interna och externa kommunikationen kan se ut på ett företag som inte har en publik målgrupp. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas från tre olika perspektiv; ledningens, de anställdas samt kundernas. Föremål för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fångvårdsanstalter.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter från varje grupp. Eftersom förförståelsen och involveringsgraden i ämnet antogs vara olika beroende på om informanten tillhörde ledningen, anställda eller kunderna användes en intervjuguide för respektive grupp. Frågorna var alltså anpassade efter informanten men kunskapsmålet var detsamma i alla intervjuer.  Underlaget för analysen begränsades till källmaterialet från intervjuerna.  Den teori som tas upp omfattar begreppen varumärke och image, relationsmarknadsföring, identitet och intern marknadsföring. Resultatet visade att det fanns påtagliga skillnader mellan framförallt ledningens och anställdas/kundernas bild av företagets identitet och image på flera områden. De slutsatser som drogs var att Compware Medicals ledning behöver ta fram en tydlig vision tillsammans med de anställda. Genom att involvera de anställda i beslut som gäller företagets identitet blir de uppsatta målen relevanta och betydande för varje person och därmed lättare att uppnå. Vidare drogs slutsatsen att ett filantropiskt initiativ inriktat på patienterna på de kliniker som Compware Medical har som kunder hade kunnat bidra till att stärka företagets varumärkesimage. Det borde även upprättas en övergripande kommunikationslösning mellan kunder och servicepersonal för att öka transparensen. Exempelvis skulle man kunna öppna ett forum på företagets hemsida där kunder och personal kan kommunicera öppet och dela information sinsemellan.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter. Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet är utifrån bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillämpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi även vad image är och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning. Empiri: Vår empiri baseras på en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkätstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har även studerat företagets hemsida. Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstämmer med ASMs image. Företaget har en väl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen.

Bakgrund: Klädbranschen har växt oerhört mycket genom tiden där bland annat de förändrande modetrenderna har skapat möjligheter för nya aktörer att ta sig in i marknaden. Med svenska globala aktörer som tagit sig in på den svenska klädbranschen tvingas de övriga företagen att utmärka sig för att överleva bland konkurrenterna. Produktutveckling räcker inte längre för en långsiktig överlevnad i klädbranschen. Företag måste numera utveckla sina varumärken. Medelstora företag är i behov av att utmärka sig i en konkurrensutsatt klädbransch för en långsiktig överlevnad då varumärket har fått en större roll för företags marknadsföring och försäljning. Problem: Vilka varumärkesstrategier är viktiga för svenska medelstora företags långsiktiga överlevnad i klädbranschen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera överensstämmelsen mellan företagets interna marknadsföring och kundens varumärkes uppfattning.    Metod: Data insamlas via intervjuer med företag och enkäter med respektive butikskunder. Teoretiskt perspektiv: Relationsmarknadsföringsperspektiv samt Transaktionsmarknadsföringsperspektiv Teori: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Varumärkesstrategier, Brand Equity, Affärsidé, Intern marknadsföring, Service Value Chain, Konsumentbeteende och Involveringsteorin. Empiri: Empirin är hämtad från intervjuerna med respective företags ledning samt en anställd och enkätsvaren från kunderna. Analys: Analysen är tolkad utifrån empirin som är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna. Varje butik analyseras för sig. Resultat: Författarna upplever att klädbranschen är full av konkurrenter där produktdifferentiering inte längre är av betydelse. Varumärket med hjälp av internmarknadsföring har därmed blivit ett väsentligt verktyg för medelstora företag att använda sig av för att konkurrera och överleva på marknaden. Viktiga egenskaper för en lyckad internmarknadsföring är interaktion, dubbelriktad kommunikation och engagemang. Slutsats: För att uppnå en långsiktig överlevnad bör svenska medelstora företag arbeta utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv med fokus på interaktion, dubbelriktad kommunikation och engagemang. Svenska medelstora företag måste fastställa grunder för vad varumärket står för där det råder en gemensam syn i hela företaget. Varumärket bör även särskilja sig från konkurrenternas och accepteras av marknaden samt kunderna vilket innebär att kunden borde vara en del av utvecklingsprocessen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna kommunikationen kan användas för att stärka den externa kommunikationen, det vill säga stärka varumärket och förenkla varumärkesbyggandet. Genom att de anställda verkar som ambassadörer för varumärket kan ett företag stärka sin position både externt och internt. Vi har genomfört en fallstudie för att kunna få fram en bild av intern kommunikation och dess förutsättningar för att skapa ambassadörskap. Det företag på vilken vi baserat vårt arbete på är S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala. Den empiri vi samlat genom intervjuerna på S:t Eriks har vi jämfört med intervjun med experten från Nordisk Kommunikation. Därigenom definierar vi de eventuella svagheterna i S:t Eriks interna kommunikation. Vi valde att jämföra teorin med både resultatet av intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten, därefter jämförde vi de intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten sinsemellan. Vi ville genom detta få fram alla tänkbara skillnader och likheter samt skapa en större förståelse för det som kommit fram i resultatet. Genom effektiv och strategiskt genomtänkt intern kommunikation går det att skapa varumärkesambassadörer av sina anställda. För att lyckas med detta bör man för det första tala om för dem anställa att de förväntas bli varumärkesambassadörer. Enligt Ambitionstrappan ska man kommunicera all typ av beteendeförändring med hjälp av dialog annars är förpliktelsegraden för låg. Budskap som ska kommuniceras internt bör sorteras per effekt för att nå bästa resultat. Problem inom intern kommunikation i organisationer grundar sig ofta i att meddelanden tar fel väg. Det är upp till varje organisation att bestämma vilket varumärkeslöfte just deras organisation har och det är viktigt att det är tydligt och förstått av hela organisationen. Alla anställda måste förstå innebörden och sedan kunna översätta löftet till handling. För detta kräver de anställda ett starkt stöd från sin närmsta chef och ledningen. Den interna kommunikationen på S:t Eriks är bristfällig. Den är starkt kännetecknad av en uppifrån och ned struktur där nästan all information strömmar från ledningen. Informationsflödet är dessutom motsägelsefullt, eftersom de flesta anställda upplever ett informationsöverflöd samtidigt som de också anser att de får för lite information. Eftersom informationen om vad som sker på ledningsnivå är bristande resulterar det i att de anställda känner att många beslut tas över deras huvud. Det skapas ingen dialog under mötena utan bara muntlig information med möjlighet att ställa frågor. Det mest centrala problem som existerar inom S:t Eriks interna kommunikation är att ledningen kommunicerar en tvetydig bild i hur de ser på sina anställda och deras roll. Det saknas strategi i hur de kommunicerar. / Title: To cement an ambassador - A case study on brand building from within Number of pages: 38 (40 including enclosures) Author: Alexandra Ekström Madrid, Fredrik Hermelin Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies C Period: HT 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media Uppsala University Purpose/Aim: The purpose of this case study is to examine how internal communication can be used to reinforce the external communication, that is, strengthening the brand and simplify branding. Material/Method: We have chosen to do a case study in order to get an image of the internal communication and its ability to create ambassadors for the organization. We have chosen to make the case study at S:t Eriks AB in order to determine the conditions for how to create brand ambassadors of employees. We’re comparing the empirical data we collect through the interviews at S:t Eriks with the interview with an expert on internal communication, along with our theories on the subject. By that defining the potential weaknesses of S:t Eriks internal communications and how to create brand ambassadors as well as the importance of internal communications. Main results: Our main result is that internal communication is a major part of brand building. By shaping the employees into a unified front and let them live the brand, you can avoid conflicting messages about the brand. Problems with internal communication in organizations is often based on that messages takes the wrong path. It is up to each organization to decide which brand promise is their own, and it is important that it’s clear and understood by the entire organization. The main issue in S:t Eriks internal communication is that management communicates an ambiguous picture of how the see their employees and their role, and they haven’t got a specific brand promise which they communicate. Keywords: Internal communication, brand ambassador, case study, leadership, organization.

Viking Line har bedrivit kryssningstrafik på norra Östersjön sedan 1959. Idag konkurrerar företaget om passagerarna med ett flertal andra rederier på Östersjön. Östersjörederierna står för cirka tio procent av den totala konferensmarknaden i Sverige och för rederierna utgör konferenskunderna en mycket lönsam kundgrupp både ekonomiskt och profilmässigt. Konferensbranschen är en väldigt personalintensiv verksamhet där det förekommer mycket kundkontakt. För denna bransch spelar intern marknadsföring en betydelsefull roll då personalens kundinställning och kompetens är av stor vikt för kundernas kvalitetsupplevelse. Då denna marknad är mättad och det råder stor konkurrens om kunderna är den interna marknadsföringen extra vikig. För att skapa god kundinställning och kompetens hos personalen är det viktigt att kommunikationen fungerar tillfredställande i hela företaget. Syftet för denna uppsats är att undersöka olika uppfattningar om hur den interna marknadsföringen fungerar och huruvida den leder till ökad tjänstekvalitet i ett tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie bestående av intervjuer med ledning, mellanchef och konferensvärdar på Viking Line. Intervjuresultaten analyseras utifrån valda teorier med hjälp av en Gap- analys. Detta för att se om uppfattningar och åsikter angående den interna marknadsföringen skiljer sig åt mellan ledning och personal inom Viking Line. Uppsatsens resultat påvisar att det finns skillnader i uppfattning om hur den interna marknadsföringen fungerar inom Viking Lines konferensverksamhet mellan ledning, mellanchef och personal. Resultatet visar också att intern marknadsföring leder till ökad tjänstekvalitet och att Viking Line genom att förbättra sin interna marknadsföring kan öka tjänstekvaliteten för sina konferenskunder.