Sverige har en lång tradition av att delta i internationella militära insatser. Under insatserna lyder det svenska förbandet under både den internationella organisationen och under Försvarsmakten. Denna ledningsdualitet skapar friktioner.  Det svenska deltagandet i den FN-ledda insatsen i Mali har studerats under perioden 2014-2021 med ett särskilt fokus på vilka effekter den svenska nationella styrningen får på förbandsnivån. Empirin utgörs av offentliga styrdokument samt intervjuer med de som varit kontingentschefer för de svenska förbanden under perioden.  Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning som avhandlar den svenska insatsen i Afghanistan. Bland slutsatserna pekas på att nationell styrning av den svenska insatsen i Mali har inneburit begränsningar för förbandet som möjligen inte ligger i linje med den svenska politiska viljan. Därtill pekas på att kontingentscheferna har stort handlingsutrymme att tolka och utforma svensk strategi i insatsområdet och att handlingsutrymmet är beroende av kontingentschefernas lojalitetsband. Den nationella styrningen av internationella insatser bör reformeras för att uppnå koherens mellan de övergripande politiska målsättningarna och förbandsnivån.

International military cooperation constitutes a vital part of states’ security policies. However, the aspect of friction in cooperation processes tends to be overlooked. Therefore, the purpose of this study is to shed light on this matter by examining the case of the Swedish Navy’s contribution to EU NAVFOR Operation Atalanta conducted in the waters off Somalia. To identify which frictions and challenges that were prominent during the operation, a qualitative methodological approach based on a theoretical framework by Nora Bensahel were implemented where Six senior officers of the Swedish Navy were interviewed about their experiences in Operation Atalanta. Results suggest that the operation in general was seen as successful but not without challenges. Sources of friction were identified in the form of conflicting national interests among participating nations, coordination efforts of parallel ongoing missions in the area, difficulties in cooperation and exchange with local authorities, as well as in national differences regarding cultural, lingual, and traditional conditions.  Some of these results are likely to be contextually dependent on the circumstances of the specific case of Operation Atalanta. Therefore, further research is required to broaden our understanding of international military cooperation from a military, operational perspective. Nevertheless, results may still make up valuable empirical contribution to such further studies.

<p>14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt</p><p> Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.</p><p>I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:</p><p>-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?</p><p>-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?</p><p>De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:</p><p>Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer.</p><p>-          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner.</p><p>-          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media.</p><p>-          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. </p> / <p>This essay - <em>Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health</em> – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the <em>Veteransoldatutredning’</em>s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission.</p><p>The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.</p>

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt  Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt. I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar: -          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder? -          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats? De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är: Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer. -          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner. -          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media. -          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. / This essay - Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the Veteransoldatutredning’s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission. The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.

As a result of an islamist uprising in Mali in 2011, the international community currently has a heavy military presence in the country. The largest actor is the UN, which deploys more than 10 000 troops within its mission MINUSMA. Despite an eight year-long UN effort, however, the security situation in the region has continuously deteriorated, leading to questions about the mission’s effectiveness. This also leads to questions about the political ambitions of the troop-contributing countries, and whether the operational conditions for MINUSMA-forces in Mali are sufficient enough for mission success. With that in mind, this study is guided by the question of what the actual operational conditions are for the Swedish MINUSMA-force to achieve mission success in relation to the expressed political ambition. The political ambition is examined by analysing which purposes and objectives for the Swedish participation are expressed in official documents. The operational conditions for the Swedish units are examined by analysing how intra-mission coherence in MINUSMA plays out in practice. This in turn is examined by analysing the degree of fit between Swedish units and the rest of MINUSMA. The analysis shows an overall degree of misfit in the strategic/organisational, cultural/human, as well as operational dimensions. This had major consequences for the intra-mission coherence and the Swedish ability to achieve full operational effect. The conditions for the Swedish forces to achieve mission success in relation to the main expressed political ambition (stability and security in Mali), were therefore highly limited. Given the poor operational conditions for mission success, the result leads to questions about political drivers behind UN mission participation, and whether mission success in the area of operations is a political priority at all.