EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer. Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess. De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.

Den hårdnande konkurrensen mellan företag och jakten efter kostnadsbesparingar har fått vissa företag att outsourca sina stödfunktioner vilket kan vara hela eller delar av ekonomifunktionen. Av mindre företag i Sverige outsourcar cirka ett av tre och andelen är i stigande enligt Exido(2007). Trenden gäller även för stora företag enligt Deloitte (2014). Genomgångna studier, framförallt studier av outsourcingrelationer mellan större företag, utförda antingen explicit på outsourcingrelationer eller det bredare begreppet interorganisatoriska relationer visar att det finns områden som är återkommande i forskningen. De benämns som nyckelområden i denna studie och är kontrakt, kontroll, relation, förtroende, kostnad, kvalitet och kompetens. Jag har beskrivit och analyserat fyra outsourcingrelationer där hela eller delar av ekonomifunktionen outsourcas från det outsourcande företagets synvinkel med syfte att undersöka om det finns nyckelområden som är viktigare än andra för att outsourcingen ska anses lyckad. Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra personer i ledande befattningar hos outsourcande företag i Sundsvallsområdet. Resultatet tyder på att det finns nyckelområden som anses vara viktigare än andra vilket för respondenterna i denna studie är kompetens, framförallt, och kvalitet. Anledningen till att kompetens bedöms som det viktigaste nyckelområdet är att kompetens saknades internt och att den anses driva andra nyckelområden som t.ex. kvalitet. Det minst viktiga området för en lyckad outsourcingrelation visade sig vara kontraktet. / The increasing competition between companies and the hunt for cost savings have driven some companies to choose outsourcing for a part of or all of the support functions within the financial function. For smaller companies in Sweden one out of three are outsourcing and the trend is increasing according to Exido (2007). The increasing trend also applies to big companies according to Deloitte (2014). Outsourcing studies reviewed, mainly studying the outsourcing relationship between big companies, either explicit on outsourcing relationships or the broader concept of interorganizational relationships have shown that there are areas of outsourcing relationships that are recurring in the field of research. These are referred to as key areas in this study and are contract, control, relationship, trust, cost, quality and competence. I have described and analysed four outsourcing relationships from the perspective of the company using outsourcing with the purpose to investigate whether there are key areas that are more important than others for the outsourcing to be deemed as successful. Empirical data have been collected through interviews with persons in management position at companies that use outsourcing in the Sundsvall area. The result of this study indicates that there are key areas that are more important than others for companies utilizing outsourcing. For the participants in this study these are foremost competence and secondly quality. The reason why competence is the most important key area is that the companies lacked internal competence and because competence is deemed to drive other key areas, e.g. quality. The least important key area for a successful outsourcing relationship turned out to be the contract.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Bakgrund: Franchising som företagsform har haft en uppåtgående trend de senaste åren med både ökad omsättning och sysselsättning. Det existerar dock statistik som visar på motsatsen. Varannan franchisekedja i Storstockholm har fallande lönsamhet och ett betydande antal misslyckas med sin franchiseverksamhet. Franchiserelationer i sig är asymmetriska, vilket leder till att relationsproblematik ofta uppstår mellan parterna. Vilka faktorer som kan förklara franchiserelationers misslyckanden är ännu ett outforskat ämne inom svensk forskning. Bristen på forskning om franchising på den europeiska marknaden i kombination med avsaknad av kunskap rörande användningen av styrinstrument motiverar att fler studier behövs i en svenskeuropeisk kontext. Syfte: Studiens syfte ämnar identifiera de faktorer som kan förklara och ge upphov till misslyckanden i franchiserelationer. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett deduktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer med franchisegivare och franchisetagare ligger till grund för insamlingen av empiriska data, med syftet att lyfta fram båda parters perspektiv. Slutsats: Studien identifierar sju faktorer som kan leda till att relationsproblematik i franchiserelationer uppstår. Beroende på hur faktorerna varumärke, val av partner, parternas mål och maktutövande hanteras så skapas olika förväntningar hos parterna, vilket utgör den femte faktorn. Faktorerna tillsammans påverkar franchiserelationen. I anknytning till relationen har faktorerna kommunikation och förändringsbenägenhet identifierats som väsentliga. Tas inte dessa faktorerna i beaktande, kan var och en eller ett antal tillsammans förklara samt ge upphov till misslyckade franchiserelationer. / Background: In recent years, franchising has shown a positive trend with increased turnover and employment. However, there are statistics that show the opposite. Every other franchised chain in Stockholm has declining profitability and a significant number of them are forced to discontinue franchising. Franchise relationships are asymmetric, which often causes problems between the parties. The key elements explaining franchising failures are yet an unexplored subject within Swedish studies. The lack of research regarding franchising on the European market, in combination with a lack of knowledge in the use of management control mechanisms, points to the fact that more studies in a Swedish-European context is needed. Purpose: The study aims to identify key factors which can explain and be the cause of failures in franchise relationships. Design: The study is a qualitative case study with a deductive approach. The gathering of empirical data is done through semi-structured interviews with franchisors and franchisees in order to highlight both of the parties’ perspective. Conclusion: The study identifies seven factors that can lead to problems in the franchise relationship. Depending on how the factors brand, selection of franchisee, parties’ objectives and exercise of power is being handled, different expectations form, which will affect the relationship. Expectations together with communication and receptiveness are the three additional factors. If these factors are not being managed, each one of them or a few together can explain franchise relationship failures.

Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas.   Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner. / Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.

Bakgrund: Kvalitetsbrister inom utkontrakterad äldreomsorg har ofta uppmärksammats av svenska media. Anledningen till detta har många gånger relaterats till dålig uppföljning av kontrakt och verksamhet. Svenska kommuner har bristande kunskaper kring hur de bör styra och följa upp verksamheter. Misslyckande grundas ofta i svårigheterna i att styra och kontrollera utkontrakterade verksamheter. Tidigare forskning har belyst denna problematik och konstaterat att styrningen måste anpassas efter verksamheters komplexitet men hur uppföljningen bör användas kvarstår att undersöka. Syfte: Syftet är att ta reda på hur kommuner använder styrning och uppföljning vid utkontraktering av verksamheter av olika komplexitet samt identifiera faktorer av betydelse för användandet. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats men med inslag av induktion. En flerfallstudie har genomförts av tre fall av utkontrakterade verksamheter av olika komplexitet. Två kommuners verksamheter har studerats tillsammans med de tillhörande privata leverantörerna. För insamling av data till den empiriska referensramen har intervjuer och dokumentstudier genomförts. Slutsats: Hur kommuner använder styrning och uppföljning bör anpassas efter verksamhetens komplexitet. De faktorer som är av betydelse för användandet varierar beroende på komplexiteten. Studiens resultat visar på att det finns ett flertal faktorer som spelar roll för om uppföljningen kommer att bidra till förbättrad kvalitet och minskad risk för misslyckande. Det är således inte endast uppföljningen i sig som är problemet. Forskningsbidrag: Denna studie har bidragit till att öka förståelsen för hur kommuner kan använda sig av styrning och uppföljning samt hur uppföljningen bör utformas beror på verksamhetens komplexitet. Studien har identifierat att det finns ett behov av vidare forskning kring hur olika komplexa verksamheter bör styras och följas upp. / Background: Quality deficiencies in outsourced elderly care have often been highlighted by Swedish media. The reason for this has often been related to poor monitoring of contracts and operations. Swedish municipalities have insufficient knowledge about how to control and monitor activities. Failure is often found in the difficulties in controlling outsourced operations. Previous research has highlighted this problem and found that governance must be adapted to the complexity of operations, but how this and the monitoring should be used by municipalities remains to be investigated. Purpose: The purpose is to investigate how municipalities use management control and monitoring when outsourcing activities of different complexity and to identify factors of importance for the use of management controls. Implementation: The study is of qualitative nature with a deductive approach with elements of induction. A multiple case study has been conducted with three cases of outsourced activities of different complexity. The activities of two municipalities have been studied together with the associated private suppliers. For the gathering of data interviews and document studies have been conducted. Conclusion: How municipalities use management controls and monitoring should be adapted to the complexity of the outsourced activity. The factors that are important for use vary depending on the complexity. The study's results indicate that there are a number of factors that play a role for if the monitoring will contribute to improved quality and reduced risk of failure. Research contribution: This study has helped to increase understanding of how municipalities can use management control and monitoring and shown that there is a need for further research.

The Swedish Public Employment Service's reform based on the so-called January agreement from 2019 has since its initiation been an ongoing issue in the Swedish public debate. As a result of the reform, several municipalities have expressed experiences that the operational cooperation in individual cases has deteriorated. The experiences are significant, as cooperation between the Swedish Public Employment Service, municipalities and other actors has been described as a prerequisite for realizing labor market policy. The purpose of the thesis is therefore to study what the operational labor market policy cooperation in individual cases looks like in four Swedish municipalities and how municipal officials perceive that the conditions for this cooperation are affected by the Public Employment Service's reform. This through a qualitative interview study, with a strategic selection of municipalities. The study is thus based on a local perspective and the selection of municipalities is made in order to cover several contextual factors that could potentially affect the municipal experiences. The theoretical starting points are taken from the theory of interorganizational cooperation. The result shows consistent experience in all the municipalities interviewed that the conditions for the interorganizational operational cooperation in individual cases at the local level being negatively affected by the Swedish Public Employment Service's reform. Both in terms of cooperation between the municipalities and the Public Employment Service as well as between the municipalities and independent actors (in cases where they cooperated before the reform). The main reason for the deteriorating cooperation is described as a changed local presence, reduced contact areas and reduced personal relationships at the administrator level. These factors have also been identified by the municipal representatives as the most important factors to address in order for there to be an appropriate and well-functioning cooperation. / Arbetsförmedlingens reformering med utgångspunkt i den så kallade Januariöverenskommelsen från 2019 har sedan dess initiering varit en pågående fråga i den svenska samhällsdebatten. Till följd av reformen har flera kommuner uttryckt erfarenheter av att det operativa samverkan i individärenden försämrats. Erfarenheterna är betydelsefulla eftersom samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och andra aktörer beskrivits som en förutsättning för att realisera arbetsmarknadspolitiken. Syftet med uppsatsen är därför att studera hur den operativa arbetsmarknadspolitiska samverkan i individärenden ser ut i fyra svenska kommuner samt hur kommunala tjänstepersoner uppfattar att förutsättningarna för denna samverkan påverkats av Arbetsförmedlingens reformering. Detta genom en kvalitativ intervjustudie, med ett strategiskt urval av kommuner utifrån kommunernas geografiska position och hur Arbetsförmedlingen valt att arrangera myndighetens lokala närvaro. Studien utgår därmed från ett lokalt perspektiv och urvalet av kommuner görs i syfte att täcka in flera kontextuella faktorer som potentiellt kan påverka de kommunala erfarenheterna. Studiens resultat visar på samstämmiga erfarenheter hos de intervjudade kommunföreträdarna om att förutsättningarna för den interorganisatoriska operativa samverkan i individärenden på lokal nivå påverkats negativt av Arbetsförmedlingens reformering. Både när det gäller samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen samt mellan kommunerna och fristående aktörer (i de fall de samverkat innan reformen). De främsta orsakerna till den försämrade samverkan beskrivs vara Arbetsförmedlingens förändrade lokala närvaro, minskade kontaktytor och minskade personliga relationer på handläggarnivå. Faktorerna har utifrån de intervjuade kommunföreträdarna identifierats som viktiga för att främja en ändamålsenlig och välfungerande samverkan.

The growing demand for commerce has disrupted the market's supply chains. To manage the customer demands, contracting a third-party logistics (3PL) can help make the chain more resource efficient. Actions such as implementing sustainable technology and IT infrastructure are important to invest in. This can make a positive impact on operational performance and financial indicators. However, it is unclear what motivates clients to sign on more sustainable technical solutions inside a logistics warehouse. The creation of a warehouse takes years, which requires a forefront strategy and technical solutions with multiple attributes. By evaluating key performance indicators (KPIs) that are important for both clients and 3PL, a co-align strategy for a sustainable competitive advantage can materialize. This by creating a sustainable balanced scorecard (SBSC) and from those evaluating attributes required by the technology and IT infrastructure. The purpose of this master's thesis is to identify the attributes required from the technology and IT infrastructure by the clients of a 3PL for their technical solution inside the warehouses. To be a sustainable logistic service provider requires a client with a sustainability mindset. Sustainable initiatives are only interesting if there is a guarantee of return on investment. The priority for clients is the operational activities – a direct value for the end customer. One challenge is that the clients do not have insight into what sustainable indicators to use inside the warehouses. Providing a sustainable strategy for the warehouses is identified as the logistic service provider's responsibility. A number (39) of KPIs were identified as important when evaluating the previous strategy at a case company and interviewing 11 respondents. All respondents were clients of a 3PL, working at a 3PL, or suppliers to a 3PL. An additional feature to the known framework of SBSC was developed by the author, named "attribute aiding". With the additional feature of "attribute aiding", additional (22) attributes from technology and IT infrastructure could be identified from the created SBSC. Future research can evaluate how accurate this procedure is. Practical implications are that the future technology and IT infrastructure will require abilities to show and act depending on when it is most beneficial to be resource-efficient or cost-efficient. What can be done inside the warehouses are adding services to the client's business, showing transparency and secure control over the operations, acting with ergonomic considerations, and improving the partnership. / Den växande efterfrågan på handel har stört marknadens leveranskedjor. För att hantera kundernas krav kan kontraktering av en tredjepartslogistikpartner (3PL) hjälpa till att göra kedjan resurseffektiv. Åtgärder som att implementera hållbar teknik och IT-infrastruktur är viktigt att investera i eftersom det har en positiv inverkan på det operativa resultatet och de finansiella indikatorerna. Det är dock oklart vad som motiverar kunderna att teckna mer hållbara tekniska lösningar i ett logistiklager. Skapandet av ett lager tar år, vilket kräver strategi och tekniska lösningar i framkant med flera olika egenskaper. Genom att utvärdera resultatindikatorer (KPI:er) som är viktiga för både kunder och 3PL, kan en samordnad strategi med en hållbar konkurrensfördel skapas. Detta genom att konstruera ett hållbart balanserat styrkort (SBSC) och utifrån det utvärdera egenskaper/krav för teknik och IT-infrastruktur. Syftet med detta examensarbete är att identifiera vilka egenskaper hos teknologi och IT-infrastruktur som kunderna kräver av en 3PL i de tekniska lösningarna för lagren. För att vara en leverantör av hållbara logistiktjänster krävs en kund med ett hållbarhetstänk. Den viktigaste anledningen för hållbara initiativ är att de ger en positiv avkastning. Prioriteringen för kunderna är den operativa verksamheten – ett direkt värde för slutkunden. En utmaning är att kunder inte har insikten att exemplifiera vilka hållbarhetsindikatorer de vill fokusera på i lagren. En hållbarhetsstrategi för lagren anses vara leverantörens ansvar. Ett antal (39) nyckeltal identifierades som viktiga mått när strategin hos ett case-företag utvärderades och 11 respondenter intervjuades. Respondenterna var alla kunder till en 3PL, arbetar med 3PL eller är leverantörer till en 3PL. En ytterligare funktion till det kända ramverket för SBSC utvecklades av författaren, kallat "Attribut". Med den extra funktionen "Attribut" kunde 22 egenskaper från teknik och IT-infrastruktur identifieras. Framtida forskning får utvärdera hur exakt denna procedur är. Praktiska implikationer är att den framtida tekniken och IT-infrastrukturen kommer att kräva förmåga att bevisa och agera efter när det är mest fördelaktigt att vara resurseffektiv eller kostnadseffektiv. Det som kan göras inne i lagren är att tillföra tjänster till kundens verksamhet, att visa transparens och kontroll över kedjan, agera mer ergonomiskt och att förbättra partnerskapet.