Syftet med arbetet är att undersöka vilka uppfattningar kring introduktion finns bland åtta förskolor i samma kommun och hur väl dessa går i linje med anknytningsteorin. För att kunna undersöka detta har vi genomfört samtalsintervjuundersökningar med åtta stycken förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. I arbetet utgår vi från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring barns introduktion i förskolan? Vilka tankar och erfarenheter har förskolläraren kring kontakten och samarbetet med föräldrarna innan och under introduktionen? Hur resonerar förskollärare kring barns anknytning under introduktionen? Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet pekar på att förskollärares sätt att resonera kring barns introduktion i förskolan kan se ut på olika sätt. Samtliga intervjuade förskollärare betonar barnets trygghet vid introduktionen, men vart de anser att trygghetens tyngdpunkt bör vara varierar. Några av de intervjuade förskollärarna menar att det är hos pedagogen som tryggheten bör vara medan några menar att det är tryggheten till miljön som är viktig. På liknande sätt sker resonemanget kring barnets anknytning. Några av förskollärarna menar att det är barnets anknytning till pedagogen som är det mest centrala under introduktion medan några av dem menar att det är barnets anknytning till miljön som är det centrala.

BakgrundDet finns olika sorters lek och rollek är en av dem. Rolleken kan förekomma i förskolansverksamhet eller hemma hos barnet. Under rolleken utvecklar barnen lekkunskaper så somturtagande, sociala samspel och kommunikation. Lekrollen kan delas upp i olika kategoriersom är fiktiva respektive verklighetsbaserade. Förskollärarna har en viktig roll iförskolebarnens utveckling och vardag genom att främja barnens lekmiljöer och kreativitet irolleken.SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka förskolebarns rollek och vad förskollärarna har föruppfattningar och förhållningssätt när det gäller barns utveckling genom denna lekform.MetodStudien är gjord med en kvalitativ metod där redskapen intervju och observation har använts.Datamaterialet samlades in genom fyra intervjuer, en grupp intervju och tre enskildaintervjuer på tre förskolor och tjugo observationer på två olika förskolor.ResultatResultatet visar både förskollärares likheter och olikheter i synsätt på och förhållningssätt tillrollek, barnens lekmiljö och hur de arbetar med rollek i förskolan. Vidare visar resultatet hurbarnen visar och använder sig av lekkunskaper i rolleken, hur deras lek påverkas av deraslekmiljö och hur barnens rollekar varierar. Att barn rolleker är något som sker väldigt ofta påförskolan och det som påverkar rolleken främst är lekmiljön, lekmaterialet och barnenslekkunskaper. Förskollärarnas kunskaper kring barns rollek har en stor påverkan på rolleken.Då en förskollärare som har mängder med kunskaper kring vad barn utvecklar i rolleken ochvet hur hen skall använda den här kunskapen, kan på så sätt utveckla och skapa en lekmiljö påförskolan som främjar barnens lek.

Hur påverkar språket som en intervju hålls på uppfattningen hos mottagaren? Med avstamp i teorin om social representation är detta huvudfrågan i arbetet. För att undersöka hur publiken av ett dokumentärt material påverkas beroende på det språk som talas skapades två videoklipp med intervjuer på olika språk. Materialet testades på en respondentgrupp som efteråt intervjuats om sin uppfattning av personerna i klippen. Analysen visade hur respondenterna tilldelade de båda personerna olika attribut, dels med anledning av språket, men även på grund av andra skäl. Resultatet visar hur språket kan påverka uppfattningen men fler variabler att undersöka kvarstår för framtida arbeten.

Statistik från Skolverket tyder på att elever med utländsk bakgrund inte uppnår målen i matematik i lika stor utsträckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna är att eleverna har svårigheter med det svenska språket vilket blir ett hinder för dem när de lär sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda på hur flerspråkiga elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram använder sig av sin flerspråkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flerspråkiga elever som läser matematik på svenska. Eleverna har olika modersmål och olika skolbakgrunder. Tre av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men har utländska föräldrar och talar ett annat språk än svenska i hemmet. De resterande sju eleverna är ej födda i Sverige. Intervjuerna har tematiskt analyserats och resultaten visar att eleverna använder sin flerspråkighet i väldigt liten utsträckning i sitt matematikarbete och att svenska är det dominerande språket. Eleverna har språkliga problem med vissa centrala matematiska begrepp samt med textbaserade uppgifter. Resultaten visar också att lärarna inte uppmärksammar elevernas flerspråkighet men att lärarna i övrigt ger språklig hjälp när problem uppstår.

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras? Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med. Lärarnas kunskapssyn sätts in i ett läroplansteoretiskt perspektiv med hjälp av Tomas Englunds fyra utbildningsfilosofier. Ramfaktorteori belyser alla lärares upplevelse av ett väldigt begränsat utrymme för teoretiserande. En diskrepans påvisas mellan lärarnas upplevda ramar såsom näst intill obefintliga och de ideologiskt reeella, som består av styrdokumentens påbjudan av dylika diskussioner. Ett läroplansteoretiskt förslag på förklaring till diskrepansen ges, som innefattar ett spänningsfält mellan sociala krafter på olika nivåer i skolvärlden. Spänningsfältet har upprättat en informell läroplan, som i praktiken prioriterar administrativt arbete framför lärares teoretiska utveckling.

Under de senaste åren har det pågått en diskurs kring huruvida lärares betygsättning är korrekt eller ej. Studier visar på att elevers kunskaper i skolämnen sjunker medan betygsmedelvärdet årligen ökar. Vi vill i denna studie få en fördjupad kunskap i gymnasielärares arbete med att sätta korrekta betyg, alltså betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrån kvalitativa intervjuer med gymnasielärare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvägagångssätt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingående aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer även belysa vad lärare eventuella upplever för svårigheter med sina tillvägagångssätt och hur de kommer tillrätta med dessa svårigheter. Samtliga av våra informanter arbetade aktivt mot validitetsbegreppet, dock på varierande sätt vilket gav dem olika hög validitet i sina bedömningar. Vår slutsats av denna studie är att lärares arbete för att sätta korrekta betyg kräver mer tid än vad som finns tillgängligt i lärarnas timplan.

The goal in doing this study has been studying public interpretations of media content in the commercials that this study uses. The analysis was based on two TV commercials for feminine hygiene products. Initially, they seemed to differ from each other, but soon the question whether or not they in fact did convey the same underlying message was raised. The theoretical premises on which the study was founded on are the gender perspective in advertising and the social construction of gender. To reveal the hidden signs appearing in these commercials and to find out their meanings, we used the method of semiotic analysis. To further find out how the audience interpreted the films and their possible messages, we performed qualitative interviews, followed by a reception analysis of these. The result we reached using the latter method is not unambiguous, but we were able to highlight the differences as well as to what degree personal interpretation influences people.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan och lärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattar lärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju med nio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll för elevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studien med att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp så som vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver dem framåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande. Faktorer som enligt lärarna påverkar elevers motivation är lärares bemötande och förhållningssätt gentemot eleverna, samt förväntningar, elevens trygghet och säkerhet, sociala omgivning och självkänsla och självförtroende.

Mobbning är ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte många studier som undersöker lärares syn på mobbning och deras egna förhållningssätt kring detta. Att förhindra mobbning och kränkande behandlingar är en stor och viktig del av lärares uppdrag och arbete. Därmed blir det viktigt att försöka förstå hur lärare ser på detta fenomen (vad det är, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar därmed på att studera verksamma grundskolelärares syn på skolmobbningsfenomenet och hur de ser på deras egna förhållningssätt gentemot detta. Genom sex intervjuer, med sex olika lärare har jag försökt att kartlägga deras syn på mobbningsfenomenet genom ett fenomenologiskt perspektiv.I studien används orden mobbning och skolmobbning synonymt med varandra. Detta för att studien fokuserar på mobbning och specifikt skolmobbning. Därmed kan dessa användas synonymt.De resultat som framkommit i studien är att samtliga respondenter har liknande defintioner gällande fenomenet skolmobbning. Vidare hävdar majoriteten av respondenterna att mer utbildning kring konflikthantering behövs i dagens skola, då hälften av respondenterna känner sig osäkra inför hanteringen av detta. Slutligen visar studien att det ofta finns flera olika förklaringar till varför elever blir mobbade, eller själva mobbar andra.