Syfte: Beskriva behovet av stöd hos pappor med förlossningsrelaterad rädsla. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta pappor med förlossningsrelaterad rädsla valdes ut genom ett kombinerat bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid analysprocessen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: behov av samtalsstöd, behov av information och behov av professionellt bemötande samt 12 subkategorier. Papporna beskrev behovet av stöd utifrån erfarenheter de erhållit då mamman till deras barn varit gravid och vid sitt barns födelse. Papporna beskrev ett behov av att samtala om förlossningsrelaterad rädsla, att få kontinuerlig information och att lita på barnmorskan. Papporna beskrev att de inte kände sig uppmärksammade av barnmorskan och att de kände sig oförberedda inför oväntade händelser eller situationer i samband med sitt barns födelse. Hur barnmorskan bemötte papporna hade betydelse för hur papporna skulle kunna hantera sin förlossningsrelaterade rädsla. Papporna menade att information var avgörande för hur de kunde hantera sin förlossningsrelaterade rädsla. Konklusion: När barnmorskorna uppmärksammade pappor och deras förlossningsrelaterade rädsla, menade papporna att en stödjande miljö uppstod. Barnmorskornas stöd kunde bidra till att minska pappors förlossningsrelaterade rädsla. Om papporna påtalar sina behov kan möjligheten för stöd från barnmorskan öka.

I takt med en växande befolkning ökar trycket på landets akutmottagningar. Västra Götalandsregionen har utvecklat en akutmodell i syfte att bland annat förbättra akutmottagningens ledtider samt öka nöjdheten hos både patienter och personal. Ett led i förbättringsarbetet är att sjuksköterskan via en utbruten sjuksköterskemottagning vårdar patienter med enklare vårdbehov. Sjuksköterskebesök på en barnakutmottagning innebär ett självständigt ansvar för barnsjuksköterskan. Som barnsjuksköterska är det viktigt att utifrån barnets bästa arbeta med hela familjen. Hen ska erbjuda en patientsäker, evidensbaserad vård och samtidigt svara an på familjens unika behov. För att effektivt kunna utveckla och forma ett patientsäkert arbetssätt kring barn med enklare vårdbehov på en barnakutmottagning är det viktigt att beskriva hur barnsjuksköterskan upplever sjuksköterskebesöket. För att undersöka detta valdes att utifrån en reflekterande livsvärldsansats genomföra tio intervjuer av öppen karaktär. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenorienterad metod. Analysen resulterade i fyra innebördsteman, Nyckeln i mötet - Att ge en del av sig själv, Att ha tid, Tilltro till den egna förmågan och En förhandling mellan familjens önskemål och organisationens riktlinjer. Diskussionen lyfter tre områden, Betydelsen av ett lyckat möte, Barnsjuksköterskans förutsättningar och Vikten av en hållbar arbetsmiljö. Slutsatsen landar i att en utbruten sjuksköterskemottagning är ett lämpligt arbetssätt för att ta hand om barn med enklare vårdbehov. Förutsättningar för att barnsjuksköterskan ska känna sig trygg med det ansvar som ett sjuksköterskebesök innebär är gott om tid, kontinuerlig kompetensutveckling samt stöd i form av mentorskap och reflektion.

Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård. Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

No description available.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter.

Den vuxna svenska befolkningen med fetma ökar och det finns risk för en ökad ohälsa. Vuxna med fetma kan gå ner i vikt, utmaningen är att bibehålla den minskade vikten. Därför behövs en långsiktig strategi för att bibehålla de nya levnadsvanorna. Ska levnadsvanor förändras behöver en livsstilsförändring göras. Distriktssjuksköterskan kan genom motivation av livsstilsförändring främja hälsa hos patienter med fetma i det vårdande mötet. Distriktssjuksköterskan kan stödja och ge råd men beslutet om förändring måste komma från patienten. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssjuksköterskan kan motivera patienter med fetma till livsstilsförändring för en god hälsa. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssjuksköterskor, med olika erfarenheter valdes strategiskt för att maximera olikheter och få fram nyanser. Distriktssjuksköterskorna som intervjuades var anställda på olika vårdcentraler i västra Sverige. Analysen av de inspelade intervjuerna gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en strävan efter att ge alla patienter lika vård inte innebär att vården ska utformas på samma sätt då livsstilsförändring ska stimuleras. Vården behöver skräddarsys för den patient distriktssjuksköterskan har framför sig. Därför indikerar resultat att det är bra med fortsatt fokus på den unika människan, dess behov och vikten av en god vårdande relation.

No description available.

Studien analyserar tre gymnasielärares planering inför en matematiklektion om polynomekvationer av högre grad för gymnasiekursen matematik 4. Lärarna intervjuas vid ett tillfälle inför lektionen och vid ett tillfälle efter lektionen. Utifrån den första intervjun uttolkas lektionens mål och vilka förkunskaper eleverna förväntas ha. Med målen och elevernas förkunskaper som ramar formuleras en hypotetisk utvecklingsbana för polynomekvationer av högre grad utifrån lärarnas redogörelser under första intervjun. En hypotetisk utvecklingsbana är en möjlig bana för elevers kunskapsutveckling från vissa förkunskaper till ett uppsatt mål. Under den andra intervjun tillfrågas lärarna om utfallet av lektionen överensstämde med deras förväntningar och utifrån intervjun modifieras den hypotetiska utvecklingsbanan. Med en hypotetisk utvecklingsbana som analysverktyg framkommer att lektionens mål är att eleverna minst ska kunna lösa en polynomekvation av fjärde graden och förstå att polynomdivision är en metod för att förenkla en polynomekvation av högre grad till flera ekvationer av lägre grad med hjälp av faktorsatsen. Den hypotetiska utvecklingsbanan innehåller följande aspekter: polynomdivision med liggande stolen då delaren är ett andragradspolynom, omskrivning av vänsterledet i en polynomekvation till en produkt av polynom av lägre grad, lösning av polynomekvationer av grad 3 och 4, lösning av polynomekvationer av alla grader, ansats till lösning genom att gissa en rot, förståelse av den grafiska betydelsen av polynomekvationens rötter, förståelse för och användning av att vissa polynomekvationer har konjugerande rötter och grundläggande förståelse för algebrans fundamentalsats.

No description available.

How do active upper secondary school teachers in social science view controversial issues? In what way are they viewing these questions, how are they working with them and what are important questions to raise? This study examines how five social science teachers in upper secondary school views, handles and work with controversial issues in their teaching. The method that is used is based on interviews with the five teachers. The respondents came from three different schools from three different communes in the region of Jönköping County. The study is based on an interpretation of the teachers lifeworld connected to hermeneutic. Several different tools for analysis are used to make this interpretation. The conclusion is that the teachers in one way or another raised controversial issues. They either did it on purpose or the questions emerged spontaneous. None of the respondents were afraid of lifting these issues. They were important questions to work with. Especially to show the students that questions aren’t always black or white. There are often multiple dimensions and perspective connected to a question. It was important to show these perspectives according to the respondents. It was something they actively worked with. According to the respondents the work was often based on experience. The experience was connected to the exposing of the issues and the ability to handle them. Problems that could appear regarding these issues were that the questions could become sensitive in an emotionally way. They could also become discriminating or that the knowledge of the questions was poor. This involved both teachers and students.