Abstrakt För att använda vårdresurserna på ett så effektivt sätt som möjligt är samarbete mellan olika aktörer viktigt. Särskilt viktigt blev det i glesbygdsområden där befolkningsunderlaget är lågt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I Närvård Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell där kommun, sjukvård och ambulans är integrerad. Studien visade hur sjuksköterskor upplevde en sådan samverkan både som arbetsmodell och organisation. En kvalitativ studie gjordes där tre sjuksköterskor vid Gäddede hälsocentral intervjuades med ljud och bild via webbkamera. Textens innehåll analyserades och ett tema framstod, samverkans möjligheter och begränsningar. Tre kategorier framträdde, syn på patientomvårdnad, upplevelser av sitt eget arbete och faktiska vårdens organisation. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde organisationsformen både positivt och negativt. De upplevde att invånarna kände en trygghet i vårdkontakten, de fick en bred kompetens, god patientkännedom och var flexibla. Det som upplevdes negativt var splittring, otillräcklighet, ostrukturerat arbetssätt samt svårt att bibehålla spetskompetensen. Denna arbetsmodell ställde höga krav på medarbetarna och de efterlyste en tydligare struktur och bättre organisationsmodell.

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946). Syftet med den här studien är att undersöka barnets inflytande i förskolan samt att se hur förskolan ställer sig i förhållande till vad Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger och hur det i så fall visar sig i verksamheten. Vi har utfört en kvalitativ studie innehållandes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på två förskolor i en kommun i Mellansverige där ett antal förskollärare och barn blev tillfrågade och tilldelade förutbestämda frågor, fullmakter samt missiv. Resultatet visade att båda förskolorna arbetar med avsikt att främja barnets inflytande samt arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkom det att förskollärarnas och barnets uppfattning om begreppen demokrati och inflytande skilde sig åt.

Problemformulering: Forskning visar att hälsofrämjande åtgärder både kan förbättra medarbetares hälsa och utveckla verksamheten. Då man aktivt arbetar med att utveckla hälsofrämjande åtgärder är det väsentligt med en ständig utvärdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förväntningar av dessa åtgärder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förväntningar av hälsofrämjande åtgärder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Personalansvariga beskriver en förväntan av att hälsofrämjande åtgärder ska ge deras medarbetare ökat välbefinnande på arbetet. De anser att friskvård ger friskare medarbetare vilket leder till mindre sjukfrånvaro. Den fysiska miljön beskrivs som en viktig hälsofrämjande faktor på arbetsplatsen. Personalansvariga menar att medarbetarnas behov av att bli sedda och uppmärksammade tillfredställs då hälsofrämjande åtgärder erbjuds. Personalansvariga visar inget större intresse av att se vad de hälsofrämjande åtgärder som erbjuds, ger medarbetaren och organisationen. De utför inte heller några personalekonomiska beräkningar eller använder några kalkyler innan de genomför hälsofrämjande satsningar. Personalansvariga talar om egna brister i utbildning inom ämnet men det finns en tydlig möjlighetsbaserad tankekultur snarare än problembaserad tankekultur hos flertalet av personalansvariga.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskap om vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket och vilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälp av ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare och barnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för att stimulera språket. De arbetade även med bilder och berättelser för att konkretisera språket. Andra språkstimulerande stunder som pedagogerna belyste var lek, samling och samtal kring vardagliga händelser. Pedagogerna påpekade även att tryggheten och en avslappnad miljö där barnen får lugn och ro är viktiga faktorer för att inlärning skall ske. Vad som även framkommer är att språket utvecklas genom kommunikation och samspel med barn och vuxna.

Studiens syfte är att ta del av förskollärares tankar om vad som händer när en ny potentiell resurs kommer in i förskolan. iPad är något som nyligen gjort inträde i förskolan och det är iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som alla på något sätt jobbar med iPads i sin verksamhet. Det har framkommit i resultatet att förskollärarna på olika sätt försöker anpassa iPaden efter den verksamhet de redan har. Läroplanen, förskolornas profil och aktuella diskurser påverkar hur förskollärare formar den nya resursen.

I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år. Lärarna arbetar i Uppsala med omnejd och har varierande erfarenhet med minst två år inom yrket.Resultatet visar att lärarna har svårt att definiera begreppet motivation. Däremot kan samtliga lärare förklara förmågan att kunna motivera. Gällande egenskaper upplevs förmåga att kommunicera, att vara en förebild/bra ledare, kunna avdramatisera, skapa relationer och miljön som viktiga kvaliteter i motivationsarbetet. Som verktyg i arbetet att motivera eleverna till fysisk aktivitet nämns individanpassning, kommunikation samt valmöjligheter.

Bakgrund: Alltfler vårdas idag i hemmet och omvårdnaden blir alltmer avancerad. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskorna beskriver sitt dagliga arbete i hemsjukvården som en komplex sammansmältning av hela yrkesområdet. Ensamarbete var vanligt förekommande vilket upplevdes som påfrestande Den nyutbildade sjuksköterskan ska i teorin ha samma kunskaper och kompetenser som den erfarna. De nyutbildade vittnar dock om att de inte alltid känner sig redo eller tillräckligt kompetenta. Syfte: Syftet var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex intervjuer med nyutbildade sjuksköterskor låg till grund för studiens resultat. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre olika huvudkategorier framkom när intervjuerna hade analyserats. Den första kategorin tog upp hur den fysiska vårdmiljön i hemmet påverkade sjuksköterskan med underkategorierna: Avsaknad av en ergonomiskt anpassad arbetsmiljö samt Bristande vårdhygien. Huvudkategori två belyste hur den vårdande relationen upplevdes vara i hemmet, underkategorierna blev: Att lära känna patienten, Att känna sig behövd, Att inte räcka till och Mötet med de anhöriga. Den tredje huvudkategorin beskrev viktiga komponenter i den nyutbildade sjuksköterskas professionella roll. Underkategorierna blev: Anpassning till patienten, Balans mellan närhet och distans samt Vikten av kollegialt stöd. Slutsats: Arbetet med att vårda patienter i hemmet är en komplex och mångfacetterad upplevelse som uppskattas av de nyutbildade sjuksköterskorna. Kollegor är avgörande för att kunna bedriva en god vård och känna sig säker i sin nya yrkesroll. Den fysiska arbetsmiljön upplevs ibland utgöra ett hinder för att utföra vården av patienten på ett tillfredställande sätt.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur några lärare vid science center respektive klasslärare bedriver fysikundervisning för elever i årskurs 1-6. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och grundar sig på intervjuer. Följande tre frågor har ställts och besvarats: 1) Vilket innehåll från kursplanen i fysik genomförs utanför klassrummet enligt lärare vid science center respektive klasslärare? Båda lärarkategorierna bedriver undervisning i Kraft och rörelse, Fysiken i naturen, Fysiken i vardagslivet, samt Fysiken och världsbilden. 2) Vilka arbetssätt uppger lärare vid science center respektive klasslärare att de använder sig av vid fysikundervisning? Båda lärarkategorierna uppger ett undersökande arbetssätt, fältstudier och observationer samt kommunikativt arbetssätt. 3) Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning i fysik som beskrivs av lärarna vid science center jämfört med den undervisning som beskrivs av klasslärarna? Den största likheten är att båda lärarkategorierna utgår från ett undersökande arbetssätt. Den mest framträdande skillnaden är att lärare vid science center inte använder sig av dokumentation. En slutsats är att båda lärarkategorierna bedriver fysikundervisning utanför klassrummet med ett varierat centralt innehåll. Klasslärarna väljer i hög grad själva arbetssätt men att dessa varierar beroende på vilka resurser som finns samt vilken erfarenhet läraren har. Science center kan erbjuda andra aktiviteter eftersom det där finns andra resurser än på skolorna och i skolornas närmaste omgivning. / <p>Fysik</p>