<p>Bakgrund och problem</p><p>Förvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter införandet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kommande år.</p><p>Problemformulering</p><p>Med bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005.</p><p>Metod</p><p>Studien har genomförts enligt den kvantitativa metoden. Ansatsen för studien var den deskriptiva undersökningstypen kombinerat med en induktiv undersökningsansats. I urvalet ingår samtliga bolag inom Stockholmsbörsens industribransch. De utvalda bolagens årsredovisningar för år 2005 och 2008 har granskats utifrån en av författarna på förhand definierad tolkningsmall för upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Resultaten har sammanställts och analyseras utifrån referensramen.</p><p>Resultat och slutsatser</p><p>Resultatet av studien visar en förbättring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005. Trots förbättringen tyder resultaten på att det fortfarande finns utrymme för bolagen att se över sin redovisning då det endast är två delpunkter som uppfylls till ett hundra procent år 2008. Det har även gått att utläsa en försämring från år 2005.</p>

Titel: Hållbar utveckling – med framtiden som intressent Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp Författare: Björn Martinsson  och Mattias Robertsson Handledare: Mikael Johnson Syfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling. Metod: I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter. Teori: I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till. Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning. Analys: Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats. Slutsats: Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten. För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt. Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling? Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete. I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning. Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.

Bakgrund och problem Förvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter införandet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kommande år. Problemformulering Med bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005? Syfte Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005. Metod Studien har genomförts enligt den kvantitativa metoden. Ansatsen för studien var den deskriptiva undersökningstypen kombinerat med en induktiv undersökningsansats. I urvalet ingår samtliga bolag inom Stockholmsbörsens industribransch. De utvalda bolagens årsredovisningar för år 2005 och 2008 har granskats utifrån en av författarna på förhand definierad tolkningsmall för upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Resultaten har sammanställts och analyseras utifrån referensramen. Resultat och slutsatser Resultatet av studien visar en förbättring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005. Trots förbättringen tyder resultaten på att det fortfarande finns utrymme för bolagen att se över sin redovisning då det endast är två delpunkter som uppfylls till ett hundra procent år 2008. Det har även gått att utläsa en försämring från år 2005.

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin. Vi har gjort en kvalitativ empirisk undersökning med en semistrukturerad intervjumetod som grund. Studien innefattar sex företag, en fristående miljökonsult som tidigare arbetat som researcher på den ideella organisationen Swedwatch samt generalsekreteraren för Näringslivets Miljöchefer. Vi har sett att företagen började med hållbarhetsarbete som en effekt av ökade krav från intressenthåll, främst från ägare och investerare. Intressentergruppers åsikter är en central punkt som påverkar företagens arbetsprocess på hållbarhetsområdet. Vidare har vi konstaterat att media har en betydande påverkan där företaget kan tvingas ta ställning till medias rubriker och anpassa sitt hållbarhetsarbete därefter. De intervjuade företagen anser att användet av GRI:s riktlinjer och Global Compacts principer underlättar i interaktion med affärspartners då det skapar en gemensam etisk plattform att utgå ifrån. Studien har även nått slutsatsen att konkurrenters agerande på hållbarhetsområdet kan påverka det enskilda företaget då företagen ofta hämtar inspiration från varandra. Likaså kan enskilda kritiska händelser sätta sina spår och innebära påverkan. Vi konstaterar att tillämpningen av hållbarhetsaspekterna också kan anses vara en legitimitetsnyckel i strävan efter livsnödvändiga resurser. I slutänden hamnar legitimitetsbegreppet oftast i centrum. Förtagen måste kontinuerligt upprätthålla sin legitimitetsstatus genom att främja överstämmandet mellan sina egna och det omgivande samhällets värderingar. Här spelar idag hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporterna en viktig roll.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3. I studien kommer vi fram till att fastighetsbolagens val av avskrivningstider främst har påverkats av tre faktorer. Tvingande krafter, i form av lagar och direktiv från aktörer de är beroende av. Imiterande krafter, vilket ofta tar sig uttryck i hänvisning till hur andra större företag tidigare gjort. Samt normativa krafter, de normativa krafterna innebär i de flesta fall att man har diskussioner med revisorer om vad som kan anses vara en skälig avskrivningstid.Tvingande krafters påverkan leder till att de undersökta fastighetsbolagen bestämmer en avskrivningstid som faller inom ramarna för vad forskningen anser är rekommenderade avskrivningstider för olika typer av byggnader. De fastighetsbolag som påverkats av imiterande krafter samt normativa krafter har istället bestämt en avskrivningstid på ett sätt som kan ses som orimligt i förhållande till vad forskning anser vara rimligt.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera förändring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klädföretag för åren 2000 till 2010. Vidare ämnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att påverka detta. Frågeställningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömässigt ansvar förändrats inom H&amp;M mellan år 2000 och 2010? - Hur kan ovanstående förändring och motiven till H&amp;M:s arbete med CSR förklaras utifrån legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv? Teori: I denna uppsats används legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som påverkar H&amp;M:s CSR-arbete. Empiri: Empirin i denna uppsats är hämtad ur H&amp;M:s års- och hållbarhetsredovisningar för åren 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrån den teoretiska referensramen. Slutsatser: H&amp;M:s CSR-arbete har förändrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förändringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv där CSR har blivit en allt viktigare del. Motiv utifrån legitimitets- och intressentteori har funnits under hela undersökningsperioden men har inte förändrats i samma utsträckning.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter. Standarden kommer bli obligatorisk för företag inom EuropeiskaUnionen (EU) och dess införande planeras i dagsläget till 2015. Samtidigt som företagen måste följa lagar och standarder i sin redovisning måste de ocksåförhålla sig till sina intressenter och deras krav på företagen och de finansiella rapporterna.Det finns olika typer av intressenter och deras krav kan skilja sig beroende på vemintressenten är. Ett företags förmåga att tillmötesgå intressenterna och deras krav påverkarintressenternas syn på företaget och därmed företagets legitimitet. I uppsatsen undersöker vi vad företag anser om de ökade kraven på tilläggsupplysningar somden nya standarden för intäktsredovisning innebär och om detta kan komma att påverkaföretagens legitimitet. Resultatet av undersökningen visar att de representerade företagen anser att den nyastandarden för intäktsredovisning kommer att få en begränsad effekt på deras legitimitet.Företagen anser att de ökade krav på tilläggsupplysningar som standarden innebär är den delav standarden som skulle kunna påverka legitimiteten mest, bland annat på grund av desspåverkan på de finansiella rapporternas kvalitativa egenskaper. / Accounting for revenues is both a big and important issue. The procedure is often difficultbecause of the many different ways in which revenue can be treated in different accountingstandards and by different countries around the world. The International AccountingStandards Board (IASB) and the Financial Accounting Standards Board (FASB) have beenworking together since 2002 on harmonizing their accounting standards concerning revenues.Their ambition is one complete standard for revenues that could be applied by companies incountries worldwide. IASB has presented an exposure draft to the new standard whichreceived many reactions from different companies in different industries. Most of thecriticism has been directed to the increased amount of disclosures in the companies’ financialreports. The new standard for revenues will be mandatory for companies in the EuropeanUnion (EU) and is planned to be introduced in 2015. While companies need to adapt to accounting rules and standards they also have to relate totheir stakeholders and the stakeholders’ demands and expectations on the companies and theirfinancial reports. There are different types of stakeholders and their expectations can varydepending on who they are. A company’s ability to satisfy their stakeholders’ expectationsaffect the stakeholders’ view on the company and thereby the company’s legitimacy. In our essay we study companies’ opinions towards the increased amount of disclosures thatthe new standard for revenues requires and if this can affect the companies’ legitimacy. The result of the study shows that the opinion of the companies represented is that the newaccounting standard for revenues will have limited effect on their legitimacy. The companiesconsider the increased amount of disclosures that the new standard requires as the part of thestandard that could have the biggest effect on their legitimacy, for example through thedisclosures’ impact on their financial report’s qualitative characteristics.

The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.