Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan. Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall. Den kompletterande normgivningen ger förutsättningar för företagen att göra egna bedömningar för att på så vis kunna ge en rättvisande bild via redovisningen. Denna normgivning kan även leda till att företag styr resultat för minimera skattebetalningar då det råder ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt lagen ska redovisning ske i enlighet med god redovisningssed. Av studiens resultat framgår det att denna lag ska tolkas extensivt och att det handlar om att inte bryta mot god redovisningssed.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall. Syftet med uppsatsen är således att identifiera och analysera argument i rättsfallrörande periodiseringsfrågor samt att se hur väl dessa argument stämmer överens med vadsom finns definierat i lagar och normer inom redovisningen. För att uppfylla syftet har studienutförts genom en rättsfallsgenomgång där olika parters argument har identifierats. Dessaargument har sedan kopplats ihop med referensramen där allmän teori samt lagar och normersom berör intäkter har presenterats.Den metod som använts i uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett tolkande och förståendesynsätt. Målet har varit att generera ny kunskap och både primär- och sekundärdata haranvänts för att bredda det teoretiska kapitlet.En analys av de olika argumenten har resulterat i slutsatser kring uppställda forskningsfrågor.Bland annat har det framkommit att realisationsprincipen är det argument som är styrande förutfallet i de undersökta rättsfallet. Förutom realisationsprincipen är god redovisningssed,bokföringsmässiga grunder samt matchningsprincipen vanligt förekommande argument ifrågor som berör periodiseringar. Även hänvisningar som inte kan kopplas till tydliga lagaroch redovisningsnormer, men som ändå använts som argument i rättsfallen, har identifieratsoch diskuteras. / Uppsatsnivå: D

<p>Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga praxis för redovisning av tjänsteuppdrag som sträcker sig över flera rapporteringsperioder idag samt dess utveckling över tiden. Avgränsningar: Uppsatsen avser ej att behandla redovisning av entreprenaduppdrag då dessa inte omfattas av RR 11 utan behandlas i en separat rekommendation. Förändringen över tid studeras från 1980-talets slut fram till idag. </p><p>Genomförande: Studien har inriktats på börsnoterade koncerner med verksamhet inom konsult- och programvarubranscherna. Årsredovisningar studerades för tretton sådana företag, och med tre av dem genomfördes även intervjuer. </p><p>Resultat: I dagsläget är successiv vinstavräkning vanligare på tjänsteuppdrag på löpande räkning än på sådana till fast pris, trots att det för de sistnämnda blivit vanligare över tid. När det gäller redovisningen i balansräkningen klassificeras uppdrag till fast pris förhållandevis oftare som en lagertillgång jämfört med de på löpande räkning som mer frekvent ses som en fordran. Det krav på information som ställs i RR 11 uppfylls inte av dagens årsredovisningar.</p>

Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga praxis för redovisning av tjänsteuppdrag som sträcker sig över flera rapporteringsperioder idag samt dess utveckling över tiden. Avgränsningar: Uppsatsen avser ej att behandla redovisning av entreprenaduppdrag då dessa inte omfattas av RR 11 utan behandlas i en separat rekommendation. Förändringen över tid studeras från 1980-talets slut fram till idag. Genomförande: Studien har inriktats på börsnoterade koncerner med verksamhet inom konsult- och programvarubranscherna. Årsredovisningar studerades för tretton sådana företag, och med tre av dem genomfördes även intervjuer. Resultat: I dagsläget är successiv vinstavräkning vanligare på tjänsteuppdrag på löpande räkning än på sådana till fast pris, trots att det för de sistnämnda blivit vanligare över tid. När det gäller redovisningen i balansräkningen klassificeras uppdrag till fast pris förhållandevis oftare som en lagertillgång jämfört med de på löpande räkning som mer frekvent ses som en fordran. Det krav på information som ställs i RR 11 uppfylls inte av dagens årsredovisningar.

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter. Standarden kommer bli obligatorisk för företag inom EuropeiskaUnionen (EU) och dess införande planeras i dagsläget till 2015. Samtidigt som företagen måste följa lagar och standarder i sin redovisning måste de ocksåförhålla sig till sina intressenter och deras krav på företagen och de finansiella rapporterna.Det finns olika typer av intressenter och deras krav kan skilja sig beroende på vemintressenten är. Ett företags förmåga att tillmötesgå intressenterna och deras krav påverkarintressenternas syn på företaget och därmed företagets legitimitet. I uppsatsen undersöker vi vad företag anser om de ökade kraven på tilläggsupplysningar somden nya standarden för intäktsredovisning innebär och om detta kan komma att påverkaföretagens legitimitet. Resultatet av undersökningen visar att de representerade företagen anser att den nyastandarden för intäktsredovisning kommer att få en begränsad effekt på deras legitimitet.Företagen anser att de ökade krav på tilläggsupplysningar som standarden innebär är den delav standarden som skulle kunna påverka legitimiteten mest, bland annat på grund av desspåverkan på de finansiella rapporternas kvalitativa egenskaper. / Accounting for revenues is both a big and important issue. The procedure is often difficultbecause of the many different ways in which revenue can be treated in different accountingstandards and by different countries around the world. The International AccountingStandards Board (IASB) and the Financial Accounting Standards Board (FASB) have beenworking together since 2002 on harmonizing their accounting standards concerning revenues.Their ambition is one complete standard for revenues that could be applied by companies incountries worldwide. IASB has presented an exposure draft to the new standard whichreceived many reactions from different companies in different industries. Most of thecriticism has been directed to the increased amount of disclosures in the companies’ financialreports. The new standard for revenues will be mandatory for companies in the EuropeanUnion (EU) and is planned to be introduced in 2015. While companies need to adapt to accounting rules and standards they also have to relate totheir stakeholders and the stakeholders’ demands and expectations on the companies and theirfinancial reports. There are different types of stakeholders and their expectations can varydepending on who they are. A company’s ability to satisfy their stakeholders’ expectationsaffect the stakeholders’ view on the company and thereby the company’s legitimacy. In our essay we study companies’ opinions towards the increased amount of disclosures thatthe new standard for revenues requires and if this can affect the companies’ legitimacy. The result of the study shows that the opinion of the companies represented is that the newaccounting standard for revenues will have limited effect on their legitimacy. The companiesconsider the increased amount of disclosures that the new standard requires as the part of thestandard that could have the biggest effect on their legitimacy, for example through thedisclosures’ impact on their financial report’s qualitative characteristics.

This thesis analyzes the benefits and drawbacks of conducting journalism over web3 in the aspects of transparency, security and revenue model. Although there currently exist numerous studies on web3 and journalism, no one provides a concise overview on the topic linking these technologies to journalism. As a commissioned work, and to fill the academic gap found in the topic, qualitative research was carried out, mainly looking at published academic studies on the related topics, as well as to real-life projects that have implemented web3 technologies for different projects. The study found some relevant benefits of using web3 technologies, such as a higher degree of transparency, the ensured security against file corruption, as well as the savings implied when removing 3rd party institutions. However, some drawbacks include the unavoidable trade-off in transparency and privacy, some recent security threats against smart contracts as well as the volatility of maintenance fees. The study contributes to the development of web3 applications by highlighting the present challenges web3 faces currently, and for journalists considering taking advantage of this revolutionary technology by providing the reader with a brief overview of the current benefits and challenges that can affect the user. / Denna avhandling analyserar fördelarna och nackdelarna med att bedriva journalistik över web3 i hänsyn till transparens, säkerhet och intäkter. Även om det finns många studier om web3 och journalistik, ger ingen en kortfattad översikt över ämnet som dessutom kopplar dessa tekniker till journalistik. Som ett beställningsarbete, och för att fylla den akademiska luckan i ämnet, utfördes denna kvalitativa forskning, främst genom att titta på publicerade akademiska studier, samt på verkliga projekt som har implementerat web3-teknik för olika projekt. Studien fann några relevanta fördelar med att använda web3-teknik, såsom en högre grad av transparens, den garanterade säkerheten mot filkorruption, samt de besparingar som följer av att bortta tredjepartsinstitutioner. Några nackdelar är dock den oundvikliga avvägningen mellan transparens och integritet, några aktuella säkerhetshot mot blockkedjor och smarta kontrakt samt underhållsavgifternas volatilitet och betalning efter prestation paradigmet med som det medförs. Studien bidrar till utvecklingen av web3-applikationer genom att belysa de utmaningar som web3 står inför, och för journalister som överväger att dra nytta av denna revolutionerande teknik genom att ge läsaren en kort översikt över de nuvarande fördelarna och utmaningarna som kan påverka användaren.

Bakgrund: Regelverk inom intäktsredovisningen har under senare decennier genomgått stora förändringar i avsikt att anpassas till internationell standard. Metoder för vinstavräkning har växt fram och använts, men införandet av IFRS 15 innebär att metoderna nu ofta är tvingande inom entreprenadområdet och med de osäkerheter som existerar kan detta komma att påverka tillförlitligheten i redovisningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om entreprenadföretagens användning av vinstavräkning och färdigställandegrad leder till tillförlitlig redovisningsinformation. Metod: En kvalitativ metod med en induktiv ansats har valts. För att undersöka frågeställningen har semi-strukturerade intervjuer genomförs med utvalda företag och därefter har fördjupade intervjuer, med öppna frågor, gjorts med hälften av dessa för att få en djupare insikt. En avstämning av resultatet gjordes genom intervjuer med revisorer. Samtliga intervjuer genomfördes som inspelade videomöten. Teori: Den teoretiska referensramen beskriver redovisningsstandarder och synsätt för intäktsredovisning för entreprenadföretag. Färdigställandegrad samt vinstavräkning beskrivs och avslutningsvis ägnas tillförlitlighetsaspekter stort utrymme. Tidigare vetenskaplig forskning inom ämnet presenteras. Empiri: Den empiri som insamlats består av intervjuer med ekonomichefer och controllers i åtta noterade och onoterade företag som representerar olika företagsstorlek, samt två auktoriserade revisorer. Företagen är verksamma inom infrastruktur och anläggningsentreprenader. Intervjuerna tar upp tillämpning av regelverk och vinstavräkning samt hantering av förändringar under pågående projekt. Slutsatser: Vi har funnit att företagen i studien använder vinstavräkning i flertalet entreprenadprojekt men att införandet av IFRS 15 inte har föranlett eller påverkat detta. I första hand gäller användningen fastprisprojekt, men även vid projekt på löpande räkning och ramavtal används vinstavräkning. Metoden är väletablerad och anses bidra med tillförlitlig information då den vid redovisningstillfället ger en rättvisande bild. Vi har funnit att arbetet med vinstavräkning ingår i en systematisk process där kostnadsprognoser samlas in, bearbetas och redovisningsinformation beräknas. Indata är i vissa fall är svåra att bedöma i början av projekt och vid långa projekt. Genom att indata integreras med existerande projektinformation i ett systemstöd, varefter helheten analyseras genom en intern revision och viss manuell hantering, genereras nya tillförlitliga utdata. Detta uppnås med hjälp av prognosgenomgångar, redovisningssystem och kompetent personal och kan ses som en input-output-process, där steget emellan är den bearbetning som gör att osäkra indata transformeras till tillförlitliga utdata. Processen är i princip lika för alla företag men den genomförs på olika sätt beroende på förutsättningarna. Mindre företag har oftast inte tillgång till avancerat systemstöd och får då ett större personberoende genom mer manuell hantering. Större företag som har mer resurser har också bättre förutsättningar att med hjälp av avancerat systemstöd ta fram tillförlitlig redovisningsinformation och de är mindre känsliga för eventuella felbedömningar. I studien har vi inte kunnat visa att större företag tar fram bättre prognoser, endast att de har det lättare att ta fram dem och att samtliga företag är nöjda med kvaliteten på redovisningsinformationen. / Background: The regulations concerning revenue recognition have in recent decades changed a lot to adapt to international standards. Methods for profit recognition have been developed and are frequently used. Through the introduction of IFRS 15 they are now mandatory to use for many construction companies and since they introduce some uncertainties it could have an impact on the reliability in the accounting. Aim: The purpose of the study is to examine if construction companies use profit recognition and percentage of completion calculations and how they manage to achieve reliability in their accounting. Method: A qualitative study with an inductive approach was chosen to enable deeper understanding on the subject. To examine the topic, semistructured interviews with selected companies were performed, followed by some deeper interviews to achieve sufficient insights. The result was verified by interviews with two auditors. All interviews were performed through recorded video meetings. Theory: The theoretical background includes revenue recognition principles for construction companies, percentage of completion and profit recognition. Research articles on the subject are presented. Empirical: Empirical studies through semi-structured interviews with CFOs and controllers of selected listed and unlisted construction companies of various sizes, and finally with two authorized auditors. On the agenda were questions regarding application of regulations, profit recognition and management of changes in relation to achieving reliable accounting. Conclusions: The percentage of completion method is frequently used in construction projects, and this has not been impacted by the transition to the new IFRS 15 standard. It is mainly used in fixed price projects but occasionally in man/material-based projects and frame agreements. The method is well established and is considered to contribute to reliable accounting information since at the time of reporting a fair value is given. We have established that the percentage of completion calculations are part of a systemic process where cost prognosis data is collected, processed and the output is accounting data. The input prognosis may often be difficult to estimate in long projects or in early days and is often not entirely correct. In the process the input is integrated with existing project data, analyzed, and audited and after some manual interaction new data is produced. This process requires reviews, system support, competent staff and may be regarded as an input-output-process where the step between input and output is where the uncertainties are transformed into reliable output. This process is basically the same for all companies but is performed differently depending on company sizes. Smaller companies do not have access to the same level of system support and must rely more on individuals. The larger companies have an easier way to achieve reliability through advanced systems and they are less sensitive to misjudgments. In the study we have not proved that the larger companies make better prognosis, just that they have an easier way of making them. All interviewed companies are satisfied with the quality of the resulting accounting information.

Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations. Further, our aim is to disentangle how the new "Bokföringslagen" has affected the use of accounting in non-profit organizations. In addition to this we also attempt to establish clarity between relevant concepts and terms as we conduct a brief survey of how accounting standards are applied in non-profit organizations. Finally we suggest options and alternatives for sections of the accounting standards where change is needed. Delimitation: Only those non-profit organizations, which according to current legislation should set up a year closure or annual report (that is"large"non- profit organizations), will be studied in this essay. Further has a geographical delimitation of the selection been done, to the Swedish county of Östergötland. Realization: The collected information has been obtained through interviews with 15 large non-profit organizations. Conclusion: Accounting in large non-profit organizations in Sweden has not been affected to any larger extent by the new legislation. The handling of tangible assets has not changed. The conception net income is not relevant for non-profit organizations and donations are treated as gifts, which causes risk of confusion. The above shows that the advisory organization of "Bokföringsnämnden" ought to make a statement on how non-profit organizations ought to respond to the new "Bokföringslagen". / Bakgrund: Hjälporganisationer och andra ideella föreningar hör till en grupp juridiska personer i samhället som inte omfattas av någon särskild lagreglering. Nyligen har dock redovisningen i ideella föreningar kommit att omfattas av den nya bokföringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 2001. Detta innebär att kraven har specificerats, vad gäller redovisning för ideella föreningar. Förändringar som den nya bokföringslagen för med sig innebär bland annat en koppling till årsredovisningslagen och att en mängd gränsbelopp och regler måste beaktas för att bestämma vilken redovisningsplikt som föreligger. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa delar av redovisningen i ideella föreningar hanteras samt utreda hur den nya bokföringslagen har påverkat redovisningen. Vidare ämnar vi att göra en begreppsutredning samt undersöka i vilken utsträckning den nya bokföringslagen tillämpas och om det finns behov av förändrad reglering på området. Avgränsningar: Endast de ideella föreningar som enligt aktuell lagstiftning ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning, det vill säga stora ideella föreningar, undersöks i denna studie. Vidare har en geografisk avgränsning av urvalet gjorts till Östergötland. Slutsatser: Redovisningen i stora ideella föreningar har inte påverkats i stor utsträckning av den nya lagstiftningen. Exempelvis har hanteringen av materiella anläggningstillgångar inte förändrats. Begreppet nettoomsättning är inte relevant för ideella föreningar och donationer behandlas som gåvor vilket medför risk för sammanblandning. Ovanstående visar på att bokföringsnämnden bör göra ett uttalande/ ge en rekommendation om hur ideella föreningar ska förhålla sig till den nya bokföringslagen samt årsredovisningslagen.

<p>Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations. Further, our aim is to disentangle how the new "Bokföringslagen" has affected the use of accounting in non-profit organizations. In addition to this we also attempt to establish clarity between relevant concepts and terms as we conduct a brief survey of how accounting standards are applied in non-profit organizations. Finally we suggest options and alternatives for sections of the accounting standards where change is needed. </p><p>Delimitation: Only those non-profit organizations, which according to current legislation should set up a year closure or annual report (that is"large"non- profit organizations), will be studied in this essay. Further has a geographical delimitation of the selection been done, to the Swedish county of Östergötland. Realization: The collected information has been obtained through interviews with 15 large non-profit organizations. </p><p>Conclusion: Accounting in large non-profit organizations in Sweden has not been affected to any larger extent by the new legislation. The handling of tangible assets has not changed. The conception net income is not relevant for non-profit organizations and donations are treated as gifts, which causes risk of confusion. The above shows that the advisory organization of "Bokföringsnämnden" ought to make a statement on how non-profit organizations ought to respond to the new "Bokföringslagen".</p> / <p>Bakgrund: Hjälporganisationer och andra ideella föreningar hör till en grupp juridiska personer i samhället som inte omfattas av någon särskild lagreglering. Nyligen har dock redovisningen i ideella föreningar kommit att omfattas av den nya bokföringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 2001. Detta innebär att kraven har specificerats, vad gäller redovisning för ideella föreningar. Förändringar som den nya bokföringslagen för med sig innebär bland annat en koppling till årsredovisningslagen och att en mängd gränsbelopp och regler måste beaktas för att bestämma vilken redovisningsplikt som föreligger. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa delar av redovisningen i ideella föreningar hanteras samt utreda hur den nya bokföringslagen har påverkat redovisningen. Vidare ämnar vi att göra en begreppsutredning samt undersöka i vilken utsträckning den nya bokföringslagen tillämpas och om det finns behov av förändrad reglering på området. </p><p>Avgränsningar: Endast de ideella föreningar som enligt aktuell lagstiftning ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning, det vill säga stora ideella föreningar, undersöks i denna studie. Vidare har en geografisk avgränsning av urvalet gjorts till Östergötland. </p><p>Slutsatser: Redovisningen i stora ideella föreningar har inte påverkats i stor utsträckning av den nya lagstiftningen. Exempelvis har hanteringen av materiella anläggningstillgångar inte förändrats. Begreppet nettoomsättning är inte relevant för ideella föreningar och donationer behandlas som gåvor vilket medför risk för sammanblandning. Ovanstående visar på att bokföringsnämnden bör göra ett uttalande/ ge en rekommendation om hur ideella föreningar ska förhålla sig till den nya bokföringslagen samt årsredovisningslagen.</p>

One of the most fundamental issues in the accounting area is when an income is to be reported.Depending on the time at which an income is reported, the income can have a significant rolefor what a company's financial reports will look like. In 2002, the IASB and FASB agreed tojointly develop a common international revenue standard. The aim of the collaboration was todevelop a more robust and consistent framework, in order to increase comparability in revenuerecognition between different companies, markets and countries. Basically, all Swedishunlisted companies that are classified as larger companies must prepare their accounts inaccordance with the Swedish regulations K3. However, Swedish major unlisted companies canvoluntarily choose to apply the international accounting standard IFRS by applying theSwedish recommendation RFR 2.The purpose of this study is to investigate and account for the similarities and differences thatarise in the income statement for Swedish unlisted companies through the voluntary applicationof the international standard RFR 2/IFRS 15 versus the Swedish counterpart in the regulatoryframework K3. By applying three self-constructed typing cases, the study aims to clarify thesimilarities and differences that arise between income recognition according to RFR 2/IFRS 15versus K3 with regard to income taxation, dividend possibilities and key figures linked toprofitability and capital structure.The results of the study show that there are both similarities and differences between the RFR2/IFRS 15 and K3 regulations. In the three typical cases, differences arise between the timewhen the income is to be reported and the amounts to which it is accounted for at eachindividual time. This, in turn, means that differences arise with regard to income taxation,dividend opportunities and key figures linked to profitability and capital structure. However,based on the three types of cases that have been constructed, it is not possible to identify whichregulations are most advantageous for the individual company. When the amount ofinformation that the two regulations require the company to provide and the scope of theregulations are taken into account, income reporting in accordance with RFR 2/IFRS 15 can beconsidered more favorable to the company's stakeholders, since more detailed and usefulinformation must be provided in accordance with these regulations. / En av de mest fundamentala frågorna inom redovisningsområdet är när en intäkt ska redovisas.Beroende vid vilken tidpunkt som en intäkt redovisas så kan intäkten ha en betydande roll förhur ett företags finansiella rapporter kommer att se ut. Under 2002 kom IASB och FASBöverens om att tillsammans utveckla en gemensam internationell intäktsstandard. Målet medsamarbetet var att utveckla ett mer robust och konsekvent ramverk, för att öka jämförbarheteninom intäktsredovisningen mellan olika företag, marknader och länder. I grund och botten skaalla svenska onoterade företag som klassificeras som större företag upprätta sin redovisningenligt det svenska regelverket K3. Svenska större onoterade företag kan emellertid frivilligtvälja att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS genom att tillämpa densvenska rekommendationen RFR 2.Syftet med denna studien är att undersöka och redogöra för vilka likheter och skillnader somuppstår vid intäktsredovisningen för svenska onoterade företag genom frivillig tillämpning avden internationella standarden RFR 2/IFRS 15 kontra den svenska motsvarigheten i regelverketK3. Genom tillämpning av tre egenkonstruerade typfall så syftar studien till att tydliggöra vilkalikheter och skillnader som uppstår mellan intäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 kontra K3med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal kopplade tillräntabilitet och kapitalstruktur.Resultatet av studien visar att det existerar både likheter och skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3. I de tre typfallen uppstår skillnader mellan tidpunkten då intäkterna skaredovisas och till vilka belopp de ska redovisas till vid varje enskild tidpunkt. Detta medför isin tur att skillnader uppstår med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter ochnyckeltal kopplade till räntabilitet och kapitalstruktur. Utifrån de tre typfall som harkonstruerats så går det dock inte att identifiera vilket regelverk som är mest fördelaktigt för detenskilda företaget. När den mängd information som de båda regelverken kräver att detredovisande företaget ska lämna och regelverkens omfattning tas i beaktning, så kanintäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 anses som mer gynnsamt för företagets intressenter,då mer utförlig och användbar information måste lämnas enligt detta regelverk.