No description available.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / A quasi-experimental design was undertaken to explore the possibility of utilizing electrodermal activity as a marker of intuitive decision making in nursing. This study compared 11 senior female nursing students to 10 female nurses with more than five years of nursing experience completing a clinical decision making task utilizing MicroSim© program software while measuring skin conductance response (SCR). The clinical decision making task chosen was based on the cognitive continuum theory. The somatic marker hypothesis is also a theoretical base for this study. This theory suggests that physiological markers are present during decision making. An independent t-test was conducted in SPSS comparing the total number of skin conductance responses generated and overall score in the card task and clinical scenario between the two groups. According to the Somatic Marker Hypothesis, the researcher’s definition of intuition, and the results of this experiment, SCR generation shows promise as a marker of intuitive decision making in nursing.

In this paper I will argue that some of the contradictions in the Problem of the Many occur since we're dealing with two different types of concepts of a cloud, one that is 'common-sense', and one that is 'scientific'. I will borrow from Noam Chomsky’s distinction between common-sense concepts, which are understood intuitively and are usually human-centric, and scientific concepts, which are carefully constructed and aspire to be objective. The common-sense concept of a cloud has certain properties (such as having a sharp boundary) which contradict some found in the scientific concept (such as having a vague boundary), and this is the source of some contradictions found within the Problem of the Many. I will propose that in the future we should approach the problem with this in mind, and not treat it as if we're dealing with only one concept of a cloud, but instead, several.

Investigating individual subjectivity, Ralph Waldo Emerson traveled to Europe following the death of his first wife, Ellen Tucker Emerson, and his resignation from the Unitarian ministry. His experience before and during the voyage contributed to the evolution of a self-intuitive philosophy, termed selbstgefühl by the German Romantics and altered his careful style of composition and delivery to promote the integrity of individual subjectivity as the highest authority in the deduction of truth. He would use this philosophy throughout the remainder of his life to encourage his audience to experience the same process he did.

Jag har märkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lärt sig under traditionella läroformer; i skolan eller någon annanstans. Det kan vara att de har en känsla för hur film eller musik är uppbyggd, vad som är en snygg bildkomposition, för hur språket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi är medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkänsla inför vissa företeelser i vår vardag. Vad är det då för typ av lärande som sker när vi inte tänker att vi lär oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med är alltså någon form av omedveten process; ett slags implicit lärande. Syftet med denna uppsatsen är att titta lite närmare på denna process; vad det finns skrivet och tänkt om denna form av lärande tidigare och vilka ytterligare frågor det kan väcka. Utifrån olika teoretiska resonemang görs ett försök att kartlägga ett implicit lärande som sker när vi inte försöker lära oss något; i en icke-intenderad process. Målet är att belysa läroprocessen utifrån a) samspelsprocessen (hur det sociala och kulturella kontexten påverkar vilka implicita schema vi bär på), b) den psykiska och mentala processen som sker vid implicit lärande, c) resultatet av processen/vad bär vi med oss och d) framplockningsprocessen (hur implicita kunskaper kan göras explicita). I ett avslutande stycke förs ett resonemang kring vilken typ av pedagogisk relevans forskning om implicit lärande kan tänkas ha och vilka vinster man eventuellt kunde göra genom mer forskning kring denna process.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in. Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka vår förståelse för vad begreppet tuning in innebär, samt ta reda på vilka kompetenser som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen. Vi vill även utforska om det finns tyst kompetens hos studie- och yrkesvägledarna i tuning in-fasen som behöver begreppsliggöras. Vi har valt att analysera våra resultat genom tre från varandra skilda teoretikers tankar, Lev Vygotskij, Martin Buber och Donald Schön. Genom observationer, intervjuer och långvariga reflekterande fördjupningssamtal kring vår studie och dess resultat har vi skapat en bild som återger och begreppsliggör den kompetens som en erfaren och professionell studie- och yrkesvägledare inom det svenska utbildningsväsendet faktiskt besitter. Resultatet av vårt arbete är att de synliga kompetenser som en erfaren studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen är medvetenhet, självkännedom och reflektionsförmåga. De tysta kompetenser hos en erfaren studie- och yrkesvägledare, som har synliggjorts ur vår studie och som vi begreppsliggjort är professionell intuition och följsamhet.

The purposes of this literature review were to study how nurses use intuition in health care, how these experiences are described by nurses and if you as a nurse can learn how to use your intuition. We also want to make nurses attentive of and give them the courage to use their intuition. The study is addressed to both nurs-ing students and practicing nurses. The method is a literature review based on nine scientific articles. The results implicate that nurses use their intuition to know how to do something, when additional measures needs to be done and which measures they are. Most common is that they experience intuition during assessment and the implementation/intervention steps of the nursing process. Intuition can be ex-perienced as an inner knowledge, as a feeling (both physical and psychic) and the strength of this feeling. One way of making novis nurses aware of their intuition can be to make a table of symptoms, which can be used to compare and strengthen their intuitive feelings with. / Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur sjuksköterskor använder intuitionen i vården, hur upplevelserna av intuition beskrivs av sjuksköterskor samt om man som sjuksköterska kan lära sig använda intuition i vården. Vi vill även göra sjuksköterskor uppmärksamma på, och våga använda sin intuition. Studien riktar sig både till sjuksköterskestudenter och praktiserande sjuksköterskor. Metoden är en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor använder sig av sin intuition när det gäller att veta hur något ska göras, att ytterligare åtgärder kan behövas och vilka åtgärder som behöver göras. Vanligast är att de upplever intuition under bedömning och genomförandefasen av omvårdnadsprocessen. Man kan uppleva intuition som en inre kunskap, som en känsla (både fysisk och psykisk) och styrkan på denna känsla. Ett sätt att göra nyutexaminerade sjuksköterskor uppmärksamma på sin intuition kan vara att göra upp symtomtabeller, som de sedan kan använda till att jämföra och stärka sina intuitiva känslor med.

No description available.

Syfte Denna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder för ett mikroföretag på industriella marknader betingat av att företaget har mycket begränsade resurser och kunskap rörande denna typ av arbete. Frågeställningar 1. Med utgångspunkt från sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsföring och kundsegmentering och vilka fördelar och nackdelar är förenliga med detta arbetssätt? 2. Baserat på marknadssituation och interna förutsättningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller är bäst lämpade för företaget med hänsyn till praktisk genomförbarhet, resursanspråk och förväntad homogenitet? 3. Vilka faktorer är viktiga vid kvalificering av identifierade segment? Teoretisk referensram Teorin beskriver grunderna inom industriell segmentering och dess nytta samt hur detta arbete traditionellt har utförts i industrin. Därefter presenteras två fundamentala indelningar av segmenterings-kriterier, som sedan ligger till grund för två segmenteringsmodeller: Wind & Cardozos modell från 1974 och Shapiro & Bonomas nästlade ansats från 1984. Avslutningsvis presenteras en modell för att utvärdera attraktiviteten hos de identifierade segmenten av Kotler & Keller från 2006. Empiri Empirin grundar sig dels på intervjuer gjorda med fallföretaget R- Produktions ägare Patrik och Peter Widéen och dels på information från nämnda fallföretags befintliga kunddatabas. Resultat Vår slutsats visar att det finns tydliga incitament för R-Produktion att införa ett mer marknadsorienterat arbetssätt, där kundsegmentering är en mycket viktig komponent. För att ta rätt beslut med avseende på segmentering är kunskap om i vilken kontext företaget är verksamt i av stor vikt. I analysen framkommer det att företagsledarna bör i en stor utsträckning använda sin intuition för att minska resursåtgången såväl som att åstadkomma en mer effektiv segmentering med avseende på homogenitet. Det kan konstateras att både Wind & Cardozos modell och Shapiro & Bonomas nästlade ansats skulle vara lämpliga för R-Produktion. Modellerna har sina egna styrkor och svagheter som bör avvägas med hänsyn till företagets kontext. För att utvärdera de skapade segmenten bör Kotler & Kellers modell om effektiva segment kompletteras med ett kriterium rörande hur unikt segmentet är med avseende på nisch.

My interest in Thomas Merton began two years ago in my last year of an M.A. program in Church History at the Wheaton Graduate school outside of Chicago. In particular, I was impressed with Merton's ability to carry on a dialogue with D.T. Suzuki, communicator of Rinzai Zen to the west, while retaining his commitment to Christianity. Hence I chose to work on an aspect of the Merton/Suzuki dialogue recorded in Zen and the Birds of Appetite. The impulse for such a study arose from my own questions regarding Christianity. Did Christianity alone contain the formula for truth or did Christianity contain one of many formulas to find ultimate reality or God? It became evident as I progressed in my research that the kingpin in Merton's dilemma between the Kerygma of Christianity and Zen consciousness was the epistemological question. The epistemological road of Zen Buddhism is that of experience. The epistemological road of Christianity equally emphasizes experience and rationality. Inasmuch as the experience of the reality of the Kerygma is a vital component of Christianity, and inasmuch as this sphere is often downplayed in a society which puts the scientific method on a pedastle, Merton correctly assimilates Zen Buddhist themes in order to inform that neglected aspect of Christianity. However, the irreconcilable difference between Zen Buddhism and Christianity is apparent. Christianity is not just an experiential, romantic feeling of unity with 'the one'. Conversely, Zen Buddhism refuses the imposition of content on its central thrust. I conclude that we are faced with a 'Mexican standoff’ between Christianity and Zen Buddhism inasmuch as in the quest for satori the Zen Buddhist will not include the Kerygma, nor will the Christian eliminate the Kerygma in his quest for the experience of ultimate reality or God. Thus a merger is impossible unless severe compromise is made on both sides. I maintain that while there is a wealth of gold to be discovered in Christianity and Zen Buddhism, it is impossible to equate them. Merton’s theory of the non-religious character of Zen which can shine through any system, enabled him to espouse the Zen-way to a Christian audience. I refute the claim that Zen is non-religious and rather maintain that allegiance to non-thought represents a definite epistemological stance. Also, the authoritative edge in Zen inspired by satori contains the same degree of dogmatism as the Christian allegiance to the deity of Christ. I understand Merton’s assimilation of Zen themes with his evolved Christian thought in the following manner: 1. Disgust with a technological society whose values carried over into the religious sphere. 2. His own poetic, paradoxical nature and obsession with ultimate reality. 3. His desire that Zen Buddhists learn about Christianity in a non-threatening way, and 4. His intuition that Christianity must be more than intellectual assent to dogma which does not: change one’s lifestyle, and his discovery in Zen of a preparatory mode for the breakthrough of truth. He wanted to integrate the heart with the head. I begin with a biographical report of Merton’s life and evolved religious thought. The second chapter focusses on representative thinkers in Merton’s thought beginning with Bernard of Clairvauxs Meister Eckhart and D.T. Suzuki. Finally the third chapter focusses on the dialogue between Suzuki and Merton. / Thesis / Master of Arts (MA)