Beslut kan tas genom att följa en rationell modell eller på irrationella grunder. Vid beslut baserade på irrationella grunder kan beslutet tas utifrån personens intuition vilken är baserad på dennes tidigare erfarenheter. Individen kan även påstå att de följer sin intuition när de i själva verket påverkas av sina känslor. En problematisk detalj i att både som forskare samt beslutsfattare analysera ifall ett rationellt beslut tas är att hjärnan i själva verket tagit ett beslut flera sekunder innan det når medvetandet. Det innebär att det i verkligheten i stort sett är omöjligt att veta ifall ett rationellt beslut tagits. Syftet med uppsatsen är att genom en enkät studera hur 47 beslutsfattare i något av E-handelsstaden Borås medlemsföretag förklarar processen från idé till beslut. Utifrån svaren från enkäten tolkar vi ifall respondenterna beskriver sin beslutsprocess utifrån en rationell modell. Analysen sker genom att utgå från relevant beslutsteori och litteratur som är sammanställd i referensramen. Med hjälp av vår studie kan vi dra slutsatsen att det finns en skillnad mellan män och kvinnor i hur rationella de beskriver sig. I en jämförelse av frågorna kan det utläsas att kvinnorna visar sig vara mer rationella än männen i sex av nio fall. Både männen och kvinnorna är inte fullt rationella, utan i genomsnitt beskriver de sig som begränsat rationella. Det innebär att de inser att det inte är möjligt att ta fullt rationella beslut på grund av yttre faktorer som kan påverka beslutsprocessen. / Decisions can be made by following a rational model or by irrational bases. When decisions is based on irrational grounds the decision can follow the person's intuition, which is based on earlier experience. The individual might say they follow their intuition but in reality they are affected by their feelings. A problematic detail both for scientists and decision-makers when trying to analyze if they made a rational decision is that the brain actually have made a decision several seconds before it reaches your mind. In reality this means that it is almost impossible to know if a decision really is rational.The purpose of this essay is to study 47 decision-makers that are working in companies which are members of E-handelsstaden Borås. We have studied the decision-makers with the help of a questionnaire that shows how they describe the decision-making process from an idea to a decision. The answers from the questionnaire helped us to understand if they described their decision-making process as being based on a rational model. The analysis is done by reading relevant decision theory and literature which is compiled in the frame of reference.With our study we can come to the conclusion that there's a difference between men and women in how rational they describe themselves. In a comparison of the questions it shows that women describe themselves more rational than men in six out of nine cases. Both men and women aren't fully rational, in fact in average they are bounded rational. It means that they realize it's not possible to make fully rational decisions because of external factors which can affect the decision process.Note that the study is written in Swedish.

Each year hundreds of thousands of women in Europe need to catheterize themselves instead of urinating the usual way, because of diseases or injuries. However, self-catheterization is hard for a lot of women due to the location of the urethra, and they need some type of aid to help them. The design company MMID in the Netherlands developed a concept with a mirror and a light, which is attached to a toilet seat. Though, it was noticed that it was too hard to handle for the users, hence the authors were asked to improve the user friendliness with the product. Since the intuition aspect was the largest problem they decided to focus on intuition. MMID’s original prototypes were tested by patients and continence nurses to get relevant information that only real users can give, and by mixed women without troubles, to get an insight in the intuition aspect. The nurses and the patients tested the prototypes and were observed, whereupon they took part in a semi-structured interview and a questionnaire, respectively. During the intuition tests the women’s interactions with the prototypes were filmed, and they answered a short questionnaire. The films were then analyzed. The tests showed that the product was very hard to understand and that it gave a feeling of being unstable. This gave the project the focus to make the product easy to open up, without having to assemble it before each use. All important aspects were gathered and several ideation sessions were performed. The results were put together into three concepts and 3D printed prototypes. These models were tested by women interacting with them to see their intuitive actions, which were also filmed. The women also participated in semi-structured interviews. Based on these results a concept choice was made where the simplest solution with one pivoting point was chosen. The concept was further developed and functional prototypes and non-functional prototypes were made. The non-functional models were tested for only intuition among random women, the same way as before. The functional models were tested by patients and nurses at four hospitals in the Netherlands, also these tests were similar to the ones in the first round. The overall results were positive and the product had been significantly improved; a lot thanks to the fact that it did not need to be assembled before it could be used. The biggest negative aspect was that a signifier for opening the product was missing. / Varje år behöver hundratusentals kvinnor i Europa katetrisera sig själva istället för att urinera som vanligt, på grund av sjukdomar eller skador. Självkatetrisering är dock krångligt för många kvinnor på grund av placeringen av urinrörets öppning. Designföretaget MMID i Nederländerna tog fram ett koncept med en spegel och en lampa som fästs på toalettsitsen för att hjälpa dessa kvinnor. Det upptäcktes dock att detta koncept var svårförstått och således ombads författarna att förbättra användarvänligheten hos produkten. Då intuitionsaspekten hos produkten var det största problemet bestämde de sig för att fokusera på intuitionen. MMIDs ursprungliga prototyper testades av patienter och urologisköterskor för att få relevant information som bara riktiga användare kan ge, samt av blandade kvinnor utan åkommor för att få inblick i intuitionsaspekten. Sköterskorna och patienterna testade prototyperna och observerades, varpå de deltog i semistrukturerade intervjuer respektive fyllde i ett frågeformulär. Under intuitionstesterna filmades kvinnornas interaktion med prototyperna, varpå de svarade på ett kort frågeformulär. Filmerna analyserades sedan. Testerna visade bland annat att produkten var väldigt svårförstådd samt gav en känsla av att vara ostadig. Detta gav projektet fokuset att skapa en produkt som kan öppnas upp på ett enkelt sätt utan att behöva monteras ihop innan varje användning. Alla viktiga aspekter sammanställdes och flertalet idégenereringar genomfördes. Resultaten från dessa sattes ihop till tre koncept, vilka överfördes till 3D-printade modeller. Modellerna testades genom att kvinnor fick interagera med dem varpå deras intuitiva handlingar observerades. Detta spelades in på video och kvinnorna ombads även att svara på frågor i en kort semistrukturerad intervju. Baserat på dessa resultat gjordes ett konceptval där den enklaste lösningen, med en rotationspunkt, valdes. Efter detta utvecklades konceptet vidare och funktionella samt icke-funktionella prototyper tillverkades. Dessa prototyper testades i en tredje testomgång, där de icke-funktionella prototyperna testades för enbart intuition av godtyckliga kvinnor, på samma sätt som tidigare. De funktionella prototyperna testades av patienter och sköterskor på fyra sjukhus i Nederländerna, likt första testomgången. De övergripande resultaten var positiva och produkten var signifikant förbättrad, mycket tack vare att den inte behövde sättas ihop innan den kunde användas. Den största negativa aspekten var att det saknades en indikator som underlättade öppnandet av produkten.

No description available.

Aus der Einleitung: "Intuition. Damit begründen Menschen häufig kühne Entscheidungen oder Pläne, an denen sie wider vernünftige Argumente stur aber erfolgreich festgehalten haben. Gesetzt den Fall, die Begründung „Intuition“ ist mehr als ein post hoc Argument von Hasardeuren, die zufällig Glück gehabt haben und stellt wirklich eine Qualität von Könnerschaft bei komplexen Anforderungen dar, so sollte man das Wesen des scheinbar nicht hinterfragbaren „guten“ oder „schlechten Gefühls“ beim Planen und Entscheiden ergründen. Denn ein Könner (oder in der Psychologie: „ein Experte“, vgl. Hacker, 1992) wäre dann ja eine Person, die ohne bewussten Zugriff auf ihr Wissen dennoch über Informationen verfügt, die sie zur Auswahl besserer Pläne und Entscheidungen befähigt. Es wäre daher lohnend herauszufinden, welche Informationen dies sind und wie sie verarbeitet werden."

This study sets out from an artistic workshop designed to investigate light, colour and spatiality. During the original event, a number of participants joined to collaborate by means of painting, dialogue and exercises in movement. From a presentation of the workshop (as determined in time and space), the text argues that the character of an artwork is essentially unfinished; an ongoing ”truth process”. Adopting lines of reasoning from philosophers Vilém Flusser and Theodor Adorno, I gain a first understanding of how the artwork could be reconstituted within the limits of a scientific essay. Once more turning to the workshop's course of events, I find experiences within the actual situation relating to abstract concepts such as ”spirit”, ”quality” and ”freedom”. Next, the text pays heed to Ludwig Wittgenstein's observation that human knowledge is gained and mediated by language-games of various kinds. The selected concepts are consequently tried out in expanded ”studio talks”, involving artists from different fields such as painter Matts Leiderstam, writer Robert Pirsig and sculptor Joseph Beuys. The operation allows me to single out some specific conditions pertaining to artistic dialogue, from which I seek transitions to philosophical discourse. The text briefly reviews three contemporary, art-based projects offering such discursive exchange: "haptiska blickar", "Thinking Through Painting" and "Freikörperkultur". Against this backdrop, I seek to articulate an understanding of knowledge-making which embraces artistically as well as philosophically grounded practises. I find support from philosophers John Dewey and Hans Larsson – Dewey characterizing the esthetic and intellectual faculties as complementary movements within the human mind, and Larsson propounding intuition as the unifying and superior form of thinking. Assenting to their views, I concludingly suggest methodical introspection as another field for discursive interchange between art and science. / Undersökningen tar sin början i en konstnärlig rumsgestaltning, vilken genomfördes i form av en workshop med flera deltagare. Workshopen innehöll flera olikartade metodiska element: måleri, rörelseövningar och samtal. Textens presentation av workshopen som en händelse, begränsad i tid och rum, följs av ett ställningstagande för det konstnärliga verkets karaktär av oavslutat ”sanningsskeende”. Med hjälp av filosoferna Vilém Flusser och Theodor Adorno inventeras förutsättningarna för ett återskapande av konstverket med den vetenskapliga essäns medel. Därefter återvänder jag till workshopen för att följa dess händelseförlopp, och finner då att erfarenheterna i situationen förbinder sig med abstrakta begrepp som ”ande”, ”kvalitet” och ”frihet”. I nästa övergång tar texten fasta på Ludwig Wittgensteins iakttagelse, att mänskligt kunskapande försiggår och förmedlas genom olika slags språkspel. De tre begreppen prövas därför först i ett utvidgat ”ateljésamtal”, vilket också inbegriper andra konstnärliga utövare – bland dem målaren Matts Leiderstam, författaren Robert Pirsig och skulptören Joseph Beuys. Texten belyser det konstnärliga samtalets särskilda förutsättningar, och söker härifrån öppningar mot filosofins samtal. I de samtida konstbaserade projekten "haptiska blickar", "Thinking Through Painting" och "Freikörperkultur" finner jag sådana dialoger mellan konstnärligt och filosofiskt grundade kunskapsformer. Mot bakgrund av dessa prövar jag – med stöd hos filosoferna John Dewey och Hans Larsson – att formulera en förståelse som omfattar helheten. Hos Dewey finner jag bilden av tänkandets skilda praktiker som komplementära riktningar i medvetandet. Därefter ansluter texten till Larssons syn på intuition som tänkandets fullbordan, och föreslår avslutningsvis metodisk introspektion som ännu ett möjligt fält för diskursiva utbyten mellan konst och vetenskap.

Dans l’Évolution créatrice, Bergson émet l’idée d’un sur-homme, individu qui prolongerait l’effort que la vie a fixé dans l’évolution des espèces, et qui s’élèverait vers une liberté divine incessamment actualisée. L’œuvre littéraire de Kazantzaki apparait dans notre étude comme le lieu de matérialisation de ce sur-homme à l’histoire singulière. La notion bergsonienne de durée, utilisée comme méthode d’approche du texte, révèle à l’intérieur des textes de l’auteur grec une façon particulière de penser la création, dans l’œuvre et en soi. Celle-ci est présentée comme la fixation progressive d’une maturation de l’auteur, ralentie par des formes matérielles qui ne la contiennent plus : en particulier celle du langage et d’une perception trop intellectuelle, et pas assez intuitive, du monde. Inspiré par le modèle bergsonien, Kazantzaki essaie d’imprimer la mobilité ascendante de l’esprit à ses personnages en les affranchissant au fur et à mesure de leur montée, de toutes ces clôtures qui morcellent la réalité fluente et indivisible et réduisent la puissance de l’âme. A l’idée d’un personnage émergeant comme une création ex nihilo, on substitue l’idée bergsonienne d’une nouveauté apportée par un effort éprouvant la liberté de l’individu, celle de l’écrivain et celle du personnage, qui concentrerait dans le cas du sur-homme l’histoire humaine et pré-humaine. Suivant ainsi ces deux lignes d’évolution propres à Kazantzaki et à Bergson, chacun dans leur domaine, confrontés à différents obstacles, nous les voyons converger par le mouvement similaire de leur pensée et interroger finalement l’effort d’un même type d’homme, le mystique. / In Creative Evolution, Bergson has put forward the idea of a super-man, who would continue the effort that life has fixed in the evolution of species, and would rise toward a constantly actualized divine freedom. The work of Kazantzaki appears in our study as a creation where the super-man, whose story must remain singular, is materialized. The bergsonian notion of duration used as a method to approach the text, reveals within the text a particular way of thinking the creation in the work and in oneself. It is presented as the continuous fixation of a maturation, slowed by material forms, that can not contain it anymore : in particular the language and the intellectual, and not sufficiently intuitive, vision of the world. Inspired by the bergsonian philosophy, Kazantzaki tries to imprint the spirit’s ascending mobility to his characters, by liberating them from all those closures that divide up the moving reality and reduce the power of the soul. We oppose to the idea of a character emerging like a creation ex nihilo, the bergsonian idea of novelty which would result from an effort testing the writer and the character’s freedom, and which would concentrate in the case of the super-man the human and pre-human history. Following those two lines of evolution which are particular to Bergson and Kazantzaki, each one in his area and confronted to different impediments, we see them converging by the similar movement of their thought and interrogate finally one type of man’s effort : the mystic.

Introduction : l'aptitude à prendre des décisions est cruciale en médecine d'urgence. Notre étude avait pour objectif de mieux comprendre comment les médecins urgentistes prennent des décisions. Méthode : nous avons réalisé une étude qualitative basée sur des entretiens semi-structurés avec des urgentistes. Les entretiens ciblaient la gestion d'une situation d'urgence courante. Ils reposaient sur la visualisation d'une vidéo de l'activité enregistrée en perspective subjective située. Résultats : plusieurs résultats sont originaux. Nous avons en particulier montré le rôle central joué par l'intuition dans la prise de décisions. Par ailleurs, nous avons mis en évidence la façon dont les médecins urgentistes génèrent et hiérarchisent les hypothèses diagnostiques. Conclusion : l'usage d'une approche méthodologique innovante nous a permis de mieux comprendre la façon dont les urgentistes prennent des décisions, avec plusieurs implications pour la formation. / Introduction: the ability to makes decisions is a crucial skill in emergency medicine. Our study aimed at revealing how and when emergency physicians make decisions during the patients' initial management. Methods : we carried out a qualitative research project based on semistructured interviews with emergency physicians. The interviews concerned management of an emergency situation during routine medical practice. They were associated with viewing the video recording of emergency situations filmed in an “own-point-of-view” perspective. Résults : many results are original. Specifically, we showed the major role played by intuition in the decision making process. Moreover, we revealed the way emergency physicians generate and evaluate diagnostic hypotheses. Conclusions : the use of an innovative research method allowed us to better understand the way emergency physicians make decisions in their everyday practice. Our results are associated with several implications for medical education.

Chaque activité humaine nécessite d’avoir sa propre méthode pour obtenir un résultat concret et satisfaisant. C’est ainsi le cas pour la philosophie, une discipline qui compte 2500 d’histoire et dont la méthode est alors délimitée par les philosophes et les autres personnes. Quelle est donc cette méthode philosophique? Il existe plusieurs réponses. Cette thèse va donc tenter de répondre à cette question en introduisant un projet de méthode philosophique dénommée « Conceptual Tuning » [l’accord conceptuel]. Les boxeurs ne se préoccupent généralement pas de la question conceptuelle « Qu’est-ce que la boxe? ». De même les biologistes se posent à peine la question de savoir « Qu’est-ce que la biologie ». Pour eux, ce genre de questions sont extérieures à leur discipline. Cependant pour la philosophie, la question de la nature de la philosophie est une question bien interne à cette discipline. La conscience de soi est une condition sine quo non pour « faire de la philosophie ».Puisque la philosophie possède une si longue histoire et tant de traditions diverses et variées, on présuppose donc qu’il existe de très nombreuses méthodes pour « faire de la philosophie ». Ma thèse tentera donc de contribuer à cette discussion portant sur la méthodologie philosophique en proposant une méthode que j’appellerai « Conceptual Tuning ». Cet accord conceptuel sera principalement développé à partir de la méthode « Conceptual Engineering » déjà utilisée dans la philosophie depuis, dont les défenseurs s’efforcent d’améliorer nos concepts tels que « personne », « libéral », « science ». Cette thèse présentera ainsi six versions de « Conceptual Engineering », à savoir le « Conceptual Engineering » de Cappelen, la Méthode d’Explication de Carnap, le Révisionnisme Moral de Zagzebski, la Guerre Lexique de Ludlow, la Négociation Métalinguistique de Plunkett et l’Approche d’Amélioration de Haslanger. Ces six approches estiment déjà que nos concepts pourraient être défectueux, et c’est la tâche du philosophe de les « réparer ». Alors que la plupart des approches de « Conceptual Engineering » ne font que se concentrer étroitement sur la perspective de « réparation », cette thèse soutiendra que l’accord conceptuel exige que l’attention soit plutôt portée sur une perspective « expressive ». En d’autres termes, il faudrait employer cette méthode dans un cadre général de la pratique consistant à demander et à donner des raisons. Cette thèse soutiendra également que d’autres méthodes philosophiques importantes telles que la méthode de Brandomian, la philosophie du langage ordinaire et l’analyse conceptuelle traditionnelle peuvent être bien incorporées dans le projet d’accord conceptuel. Ainsi, au lieu d’être en opposition, ces méthodes sont en fait conformes à l’accord conceptuel ces méthodes s’intègrent parfaitement à l’accord conceptuel. / Different human practices require various methods to carry them out successfully. Philosophy, an activity with 2500 years of history, must also have its own method, which demarcates a philosopher from a lay person. This thesis embarks on a project of philosophical method—conceptual tuning. How to do philosophy belongs to the category of metaphilosophy or philosophy of philosophy. Boxers usually do not care about the conceptual question ‘What is boxing?’ and biologists barely ask ‘What is Biology?’. For them, this kind of question is a higher order question which concerns the nature of the thing in itself. It is an external question for most disciplines. But for philosophy, the question concerning the nature of philosophy is an internal question. Self-awareness is a sine qua non of doing philosophy.With such a long history and so many traditions, the method of doing philosophy must be miscellaneous. My thesis attempts to contribute to the discussion of philosophical methodology by proposing a method I shall call conceptual tuning. Conceptual tuning is grounded in the philosophical method of conceptual engineering, advocates of which endeavor to improve our concepts. According to the method of conceptual engineering, philosophical problems stem from defects in our understanding of concepts, and it is the philosopher’s task to fix them. While most conceptual engineering approaches only narrowly focus on the perspective of ‘repairing’ or ‘fixing’, conceptual tuning calls for attention to the ‘expressive’ perspective. In other words, we should put this method in the broad framework of the practice of asking for and giving reasons. In this thesis, I also attempt to explain some previous conceptual methods under the title of conceptual tuning, such as Brandomian method, ordinary language philosophy, and the traditional conceptual analyses.

La critique deleuzienne de l’image dogmatique de la pensée vise à la création d’autres manières de concevoir ce que signifie penser. Une telle critique nous permet d’opérer certains déplacements afin de vérifier les résonances productives entre philosophie et d’autres formes de production de la connaissance. En ce qui concerne les problèmes s’imposant au domaine de l’éducation, le but du présent travail consiste à penser les possibilités d’une éducation marquée par des mouvements qui dégagent d’autres manières de penser capables de frayer la voie à des processus de création visant à d’autres formes de vie plus puissantes et joyeuses. Pour ce faire, on partira de l’alliance conceptuelle établie entre Gilles Deleuze et Henri Bergson afin de vérifier de quelle manière la méthode de l’intuition permet de mettre en évidence le rôle central des problèmes et la façon dont on les pose, cela dans le but d’affirmer la nécessité pour chaque participant d’une processualité éducationnelle de soulever les questionnements vitaux qui le traversent. Les différences existantes entre le savoir en tant que résultat et l’apprendre en tant que processus, nous conduiront à remettre en question la notion de sujet et à affirmer la vie comme un mouvement de création et de différenciation constante, ce que nous permettra de penser la libération éducationnelle en termes d’augmentation de la capacité réceptive et de déclenchement de liaisons inattendues. Il s’agit en effet d’affirmer notre capacité de renforcer la différenciation de soi-même qui nous constitue et l’apprendre comme opérateur intensif qui relie les mouvements d’organisation et d’explosion créative. / Within the context of Gilles Deleuze critique to the dogmatic image of thought in support of the creation of other ways of grasping the meaning of what it is to think, displacements may be produced so as to ascertain productive resonances between philosophy and other forms of knowledge production. Amidst questions which impose themselves to the field of education, this thesis aims to think about the possibilities of an education marked by movements that liberate other ways of thinking and are capable of triggering processes which lead to the creation of more potent and happier ways of living. In order to achieve this, our analysis starts out with the conceptual alliance established between Gilles Deleuze and Henri Bergson, so that we may ascertain in which ways the method of intuition enables one to affirm the importance of not only the questions themselves, but also the way in which they are posed; and thus also affirm how necessary it is for a participant of an educational process to be able to raise vital questions that they may be going through. The existing differences between knowledge as a result and learning as a process lead to challenging of the notion of subject and to the affirmation of life as an ongoing creation and differentiation movement, that enable one to conceive the liberation that interests us in terms of the receptive capacity increase and of the triggering of unusual connexions. That is, to affirm our capacity to bolster the act of differing from oneself, which constitutes us, and the act of learning as an intensive operator that connects movements of organization and of creative explosion. / No âmbito da crítica feita por Gilles Deleuze à imagem dogmática do pensamento em proveito da criação de outras maneiras de se dar o que significa pensar, deslocamentos podem ser operados no sentido de verificar ressonâncias produtivas entre a filosofia e outras formas de produção de conhecimento. Em meio a problemas que se impõem ao campo da educação, este trabalho busca pensar as possibilidades de uma educação marcada por movimentos liberadores de outras maneiras de pensar e que sejam capazes de abrir processos de criação de maneiras mais potentes e alegres de viver. Para tanto, parte-se da aliança conceitual estabelecida entre Gilles Deleuze e Henri Bergson para verificar de quais modos o método da intuição permite afirmar a importância dos problemas e da forma como são colocados, para afirmar também a necessidade de que cada partícipe de uma processualidade educacional possa por em pauta os questionamentos vitais que o atravessam. As diferenças existentes entre o saber como resultado e o aprender como processo levam à problematização da noção de sujeito e a afirmação da vida como movimento de criação e de diferenciação constante, o que permite pensar a liberação que nos interessa em termos de aumento de capacidade receptiva e disparação de conexões inusitadas. Trata-se de afirmar nossa capacidade de potencializar o diferir de si mesmo que nos constitui e o aprender como operador intensivo que conecta movimentos de organização e de explosão criativa.

Bakgrund: Det har länge forskats kring beslutsfattande och i centrum av forskningen finns människans oförmåga att fatta rationella beslut. I modern tid har AI fått en allt större betydelse och det har uppdagats att AI har möjligheten att överkomma människans oförmåga att fatta rationella beslut. I takt med digitaliseringen har AI och dess förmåga att hantera stora mängder information blivit ett användbart verktyg på investeringsmarknaden. De AI-styrda fonderna öppnar för ännu ett investeringsalternativ och det råder i dagsläget brist på förståelse för hur investerares beslut om att inkludera dessa fonder i sitt sparande påverkas av beteendemässiga faktorer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur ett beslut om att investera i AI-styrda fonder påverkas av investerares beteendemässiga faktorer och den AI-styrda fondens egenskaper. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ små-N-studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom ett bekvämlighets- och ett målstyrt urval. Sammanlagt 18 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Uppsatsen skapar förståelse för hur ett beslut om att investera i AI-styrda fonder påverkas av investerares beteendemässiga faktorer och den AI-styrda fondens egenskaper. Investerares känslor för och associationer till AI påverkar den initiala inställningen och används för att utvärdera för- och nackdelar. Den kunskap och det intresse investerare har för sparande och investeringar påverkar till vilken grad för- och nackdelar övervägs. De med högre respektive lägre kunskap ser olika värden i den AI-styrda fondens egenskaper. Beroende på dessa beteendemässiga faktorer ställer sig investerare olika till huruvida rationalitet eller intuition efterfrågas vid investeringsbeslut. / Background: Decision making has been researched for a long time and in the center of the research is the human inability to make rational decisions. In modern time, AI has become increasingly important and it has been discovered that AI has the opportunity to overcome the human inability to make rational decisions. In line with digitalization, AI and its ability to managed large amount of information has become a useful tool on the investment market. The AI-managed funds open for yet another investment alternative and there is currently a lack of understanding of how investors’ decision to include these funds in their savings are influenced by behavioral factors. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a decision to invest in AI-managed funds is affected by investors’ behavioral factors and attributes of the AI-managed fund. Completion: This study is a qualitative small-N-study with a hermeneutic perspective. The empirical data has been gathered through a target and a convenience sample. A total of 18 semi structured interviews have been conducted. Conclusion: The study contributes to an increased understanding of how different factors in the investor and how the attributes of the AI-managed fund affect the investor's decision. Investors' feelings for and associations with AI affect the initial attitude and are used to evaluate the pros and cons. The extent to which the advantages and disadvantages of the alternatives are considered is largely determined by the knowledge and interest the investors have for savings and investments, which results in those with higher and lower knowledge seeing different values in the attributes of the AI-managed fund. Depending on these factors, investors differ as to whether rationality or intuition is required in investment decisions.