This thesis investigates the connection between migration discourses and politics through the assyrian/syrian immigration to Sweden 1975-1982. Using Bacchi’s “What’s the problem (represented to be)?” (WPR) methodology, which is based on Foucault’s theories of governmentality, this thesis investigates how preconceptions of issues forms understanding of them as problems and shapes the possible solutions to the problem concerned. The results of this thesis indicates that the assyrian/syrian immigration to Sweden was understood by the government and its agencies as an issue of control over the population and over immigration. There was a consensus amongst all parties that immigration to Sweden must be regulated both by law and in numbers and in distribution across the country but disagreements existed on solutions. This study aims to increase knowledge of the different responses to the assyrian/syrian immigration in order to further understanding of how political consensus shapes immigration politics and how border politics and integration politics intersect and affect one another.

Den här studien undersöker vilka diskurser om språk kopplat till integration och invandring som framträder på Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas webbplatser under insamlingsperioden 2018 och 2019. Studiens syfte är att analysera vilka problemrepresentationer och språkideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas diskurser. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser som är centrala, vilka språkideologiska föreställningar som genomsyrar diskurserna och vilken bild av `invandrare` och nyanlända som förmedlas genom partiernas problemrepresentationer. Centrala begrepp är transitivitet och språkideologi, vilka analyseras med kritisk diskursanalys. Metodologiskt används flera kompletterande verktyg för analys och strukturering av material, främst Carol Bacchis WPR-ansats, `Whats the problem represented to be?`. Även begreppen begreppsliga metaforer och lexikala oppositioner används för att vidga begreppsapparaten. Genom analys har fem framträdande diskurskategorier identifierats: Ineffektiva `invandrare` och nyanlända, Språket som nyckel, I Sverige talar vi svenska, Krav som lösning, och Godtycklig och ineffektiv språkutbildning. I dessa diskurser om språk kopplat till integration och invandring framträder en negativ bild av `invandrare` och nyanlända, där de görs ansvariga för en rad olika problem särskilt kopplat till sin egen integrationsprocess. Denna grupp framställs på flera sätt som ineffektiv genom att ha för låg aktivitetsnivå, vara för dålig på att lära sig svenska, inte tillräckligt snabbt lär sig svenska för att i förlängningen bli anställningsbar och få jobb, som någon som lever på bidrag och som inte gör tillräckligt för att bidra till sin egen integrationsprocess. Detta främst genom otillräckliga ansträngningar att skaffa sig språkkunskaper. Genom denna framställning framträder även en tydlig kontrast genom det lexikala oppositionsparet `vi och de`, där `vi`, Sverige/värdsamhället framhävs positivt i motsats till `de`, `invandrarna` och de nyanlända som undermineras. Vidare visar en del av studiens resultat att språket ses som det främsta verktyget för att uppnå integration i form av att skaffa sig arbete och bidra till samhället. Den språkideologiska ingången visar hur det verkar råda en slags enspråkighetsnorm där det svenska språkets status höjs på bekostnad av andra språktillgångars värde. Analysen har även kommit fram till att de lösningar som partierna presenterar för är av kravkaraktär riktat till den enskilde individen. Det fanns även en diskurs som handlade om att den språkutbildning som bedrivs idag inte är tillräcklig, denna linje förde främst Sverigedemokraterna.

Due to a steady increase in the number of asylum-seekers in Sweden over the past few years, the topic of immigration has generated increased attention. As a consequence, the political parties have recently presented a range of policy changes. Several of the policy proposals addressed the current housing situation for asylum-seekers and refugees. The aim of this master’s thesis is to highlight the areas of asylum immigration policy and housing policy, in an attempt to reveal overlaps and interrelationships which influence the establishment of asylum-seekers and refugees in their host society. By using a comparative discourse analysis, the thesis investigates the concepts of migration and domestic immigrant policies in a European context, focusing on Italy, the United Kingdom and Denmark. This is followed by an in-depth study of Sweden. The Swedish perspective is enriched by qualitative expert interviews and statistical data on migration and housing. The results from the gathered research emphasises the great influence of domestic housing policies have on asylum-seekers and refugees’ establishment. Each analysed country has structural barriers that restrict asylum-seekers and refugees from becoming established on the housing market. These policy barriers operate on different governance levels, which mutually affect each other. In turn, this situation complicates a holistic approach to create an effective immigrant housing policy.

The thesis is based on examining how authorities and organizations work to counter segregation in Norrby and to integrate citizens into society. To get the question answered, semistructured interviews were used, where different officials from each authority and organization were digitally interviewed about how their workplace works to counter segregation and integrate citizens into society. The theoretical starting points of the thesis consist of habitus, Bourdieu's capital theory, social stratification, the Winston Parva model and finally the integration model. The results show that authorities and organizations work by building trust, giving lectures about the society, creating activities and supporting residents to apply for jobs and enter the labor market. In summary, all authorities work in their own way to create integration and counteract segregation in Norrby. / Uppsatsen bygger på att undersöka hur myndigheter och organisationer arbetar för att motverka segregation på Norrby och för att integrera medborgarna ut i samhället. För att få frågeställningen besvarad användes semistrukturerade intervjuer, där fick olika tjänstemän från respektive myndighet och organisation intervjuas kring hur deras arbetsplats arbetar för att motverka segregation och integrera medborgarna ut i samhället. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter består av habitus, Bourdieus kapitalteori, social skiktning, Winston Parva- modellen och slutligen integrationsmodellen. Resultaten visar att myndigheter och organisationer arbetar genom att bygga förtroende, hålla i föreläsningar, skapar aktiviteter och stöttar invånarna med att söka jobb och gå ut på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis jobbar samtliga myndigheter på sitt sätt för att skapa integration och motverka segregation på Norrby.