<p>Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av</p><p>företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med</p><p>intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras</p><p>upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att</p><p>genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter</p><p>beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden</p><p>och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen</p><p>skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som</p><p>finns.</p><p>Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en</p><p>tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det</p><p>empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare</p><p>förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan</p><p>analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen</p><p>och syftet besvaras.</p><p>Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas</p><p>upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor</p><p>potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien</p><p>och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder.</p><p>De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell</p><p>etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala</p><p>samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden.</p><p>Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI,</p><p>internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad</p>

<p>Problemformulering</p><p>En del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI).</p><p>Frågeställning och syfte</p><p>Om den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett. Det kan även innebära att vissa branscher missgynnas. Huvudfrågan är därför om en SRI-värdering ger ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. Och om SRI-analysen ger ett aktievärde som stämmer bättre överens med börsvärdet? Eller är det den Fundamentala analysen som bättre stämmer överens med börsvärdet? För att kunna besvara detta genomfördes en jämförande studie av en Fundamental analys och en SRI-analys av fyra börsföretag.</p><p>Metod och teori</p><p>För att undersökningen skulle bli möjlig togs en SRI-modell fram. Resultatet tolkades utifrån Teorin om den effektiva marknaden samt perspektiven Fundamental analys och SRI-analys.</p><p>De mest intressanta slutsatserna</p><p>· SRI-värderingarna gav ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen.</p><p>· Den Fundamentala analysens aktievärde stämde bättre överens med börsvärdet. Det som är värt att notera är att resultatet visar att den Fundamentala analysen gav ett högre aktievärde åt de företag som är bra på att integrera de sociala och miljömässiga faktorerna i affärsverksamheten i jämförelse med börspriset.</p><p>· Marknaden värderar inte all tillgänglig information.</p><p>Marknaden bedömer inte de miljömässiga och sociala värdena av ett företag.</p><p>· Missgynnas särskilda branscher som t.ex. miljötekniksektorn?</p><p>Utifrån det presenterade resultatet kan jag inte uttala mig om att företag i vissa branscher missgynnas. Företag som verkar i miljöteknikbranschen behöver ju inte vara socialt och miljömässigt effektiva. Det som går att säga är att företag som har minimerat risker och utmaningar som de identifierade trenderna innebär värderas inte efter dessa faktorer.</p><p>· Resultatet skapar förståelse för investerares låga tilltro till SRI.</p><p>Ett flertal finansiella aktörer anser att ett företags SRI-arbete påverkar avkastningen negativt. Denna åsikt är förståelig eftersom börsvärdet på de företag som har lyckats med SRI är lägre i jämförelse med det Fundamentala värdet på aktien och börsvärdet för samma aktie.</p>

<p>Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.</p><p>Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).</p><p>Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.</p><p>Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.</p><p>Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.</p><p>Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. </p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.</p><p><strong>Teori: </strong>Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. <strong></strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.</p><p><strong>Resultat:       </strong></p><ul><li>Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. <strong></strong></li><li>Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal. </li><li>Företaget bör ha kunden i fokus vid investeringar, då detta kan resultera i en nöjdare kund som även kan bidra till att öka företagets intäkter. </li></ul><p>Företaget bör se till så att klyftan mellan ledningens och butikschefernas intresse ligger väldigt nära varandra, så att båda parter arbetar mot samma mål.</p>

<p>Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska</p><p>investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en</p><p>fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på</p><p>Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av</p><p>strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och</p><p>samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge</p><p>förslag på vidare forskning.</p><p>Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering</p><p>av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home</p><p>Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off</p><p>modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att</p><p>Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur</p><p>vilket inte överensstämmer med pecking order teorin.</p><p>Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking</p><p>order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.</p><p>Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska</p><p>investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt</p><p>låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings</p><p>giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.</p>

IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art. Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar. Utgångspunkten för det här arbetet är därför att ta fram en metodik, vilken SMHI kan använda som stöd för sina bedömningar av IT-investeringar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna.  Metod: I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen. Teori: Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. Empiri: Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna. Resultat:       Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal. Företaget bör ha kunden i fokus vid investeringar, då detta kan resultera i en nöjdare kund som även kan bidra till att öka företagets intäkter. Företaget bör se till så att klyftan mellan ledningens och butikschefernas intresse ligger väldigt nära varandra, så att båda parter arbetar mot samma mål.

Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska. Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom). Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet. Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik. Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar. Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag. Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge förslag på vidare forskning. Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur vilket inte överensstämmer med pecking order teorin. Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.

Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som finns. Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen och syftet besvaras. Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder. De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden. Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI, internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad