The environmental work in the Swedish transportation business was not very prioritized during the period up until 1990. If any environmental work occurred at all, it often entailed only necessary measures to meet the demands of environmental law. All this changed almost over night roundabout 1990. The environmental issue had become politically important during the 1980s and environmental demands concerning large industrial and combustion plants started to wear off on the transportation business. In addition to this, competition between road and railway transportation sharpened due to political decisions on railway investments. The management of the national Swedish railway company SJ realized that this was a golden opportunity to become offensive in marketing, and that environment could become a success factor for the railway. By establishing an environmental policy and an environmental program, SJ took an initiative that large competitors and business representatives quickly tried to respond to by making investments on their own and by starting debates. Hereby, a rather unique situation occurred in that the transportation companies were driven by customers and society to make environmental investments and also give the business an environmental profile. This situation was the starting point for my study, where the aim has been to study the driving forces and trategies behind the environmental investments made in the Swedish transportation business during the 1990s. I have examined this by interviewing key persons in five companies representing different means of transport, i.e. the railway company SJ, the road transportation company DHL (earlier ASG), the road transportation company Schenker (earlier BTL and even earlier Bilspedition), the air transportation company SAS and the sea transportation company Stena Line. Apart from this, I have also studied the investment process in the chosen companies, and if environmental investments are different from other investments. The method I have used in my study has been semi structured, qualitative interviews. A semi structured interview in this case means that I have used a certain amount of predefined questions. The responses from the interviewed person served as basis for follow up questions and new questions during the interview. A qualitative interview often consists of simple and straight questions being asked and complex and comprehensive answers being returned. The results from the interviews could be summarised as follows: All of the companies in my study claim that it was the pressure of external and internal interests that made the starting point for their environmental work – even if the start appeared on different occasions depending on each company’s situation respectively. Any particularly deep analyses of the economical effects of environmental investments were not made on a regular basis. It rather seemed as if investments and other environmental decisions were based on intuitive feelings. It is also obvious that the pressure from competitors was a strong reason for continuing most of the companies´ environmental work – irrespective of the fact that the company used their environmental investments to create an offensive environmental profile, or to avoid to be criticized for lack of environmental commitment. It is possible to draw a number of conclusions from this study, some of them are general to the group of studied companies, and others are more specific to some of the companies. The first, and perhaps most important, conclusion is that that the driving forces, for instance the pressure from owners, customers, competitors or society as such, were primary, and that the companies’ strategies was developed on this basis. One example is the Swedish railway company SJ, where the company management’s analysis showed both political pressure and obtainable market positions if the company developed and executed an offensive environmental strategy. The other companies in my study showed similar patterns even if their market positions of course varied. The second conclusion is that external profiling also leads to internal pressure within the company. This pressure may be consciously and directed by management via education, seminars etc, or occur on its own due to that the company’s environmental work leads to an interest and commitment amongst employees. The best examples of this are the companies SJ and ASG. A third conclusion is that in many cases, the environmental investments could be compared to a one way road. Some decisions are irrevocable, at least if the company wants to maintain its credibility within the environmental area. For instance, it is equally impossible in practise for SJ to back on the decision to buy environmentally labelled electricity, as for DHL and Schenker to return to diesel fuel with high level of sulphur. The last conclusion is that economical arguments for environmental investments offer a very strong explanation model to which investments were made and which were not. This conclusion seems to be generally valid even if differences in grade exist, depending on if the investments were made with the purpose to be offensive or defensive. No follow up analyses of the economic outcome of the investments have - with a few exceptions – however not been made. Environmental investments consist of physical and image enhancing (i.e. soft) investments. This study shows that physical environmental investments and image enhancing investments have been approached in the same way, but it is harder to quantify the image enhancing investments in economical terms. / Miljöarbetet i transportnäringen var inte särskilt påtagligt under perioden fram till 1990. I den mån det överhuvud taget ägde rum något sådant arbete handlade det oftast om åtgärder som var nödvändiga för att klara lagstiftningens krav. Detta ändrades nästan ”över en natt” runt 1990. Miljöfrågan hade blivit viktig rent politisk under 1980-talet och miljökrav som tidigare hade ställts gentemot stora industri- och förbränningsanläggningar hade börjat smitta av sig även på transportnäringen. Dessutom kom konkurrensen mellan landsvägstransporter och järnväg att skärpas genom politiska beslut om järnvägsinvesteringar. SJ:s ledning insåg att detta var ett gyllene tillfälle att gå på offensiven marknadsmässigt, samt att miljö var en framgångsfaktor för järnvägen. Genom antagandet av en miljöpolicy och ett miljöprogram tog man ett initiativ som stora konkurrenter och branschföreträdare som Bilspedition, Sjöfartsverket, Åkeriföreningen med flera snabbt försökte kontra, dels med egna investeringar, dels i debattform. Därmed hade den för Europa rätt unika situation uppstått att transportföretagen drevs av såväl kunder och samhälle som konkurrenter att investera i miljö och allt mer tydligt profilera verksamheten ur miljösynpunkt. Denna situation var utgångspunkten för min studie, där syftet har varit att klarlägga de drivkrafter och strategier som legat bakom de miljöinvesteringar som genomfördes i den svenska transportbranschen under 1990-talet. Jag har exemplifierat detta genom att intervjua nyckelpersoner i fem företag, representerande olika trafikslag, nämligen SJ, DHL (dåvarande ASG), Schenker (dåvarande Bilspedition respektive BTL), SAS och Stena Line. Utöver huvudsyftet har jag också undersökt hur investeringsprocessen ser ut i företagen, och om miljöinvesteringar skiljer sig från andra investeringar. Metoden som använts i studien har varit semistrukturerad, kvalitativ intervjumetodik. Semistrukturerad intervju innebar i detta fall att jag har använt ett antal frågor nedskrivna på papper som utgångspunkt. Respondentens svar utgjorde sedan underlag för uppkomsten av följdfrågor och nya frågor under intervjuns gång. Kvalitativ intervju utmärks ofta av att enkla raka frågor ställs och komplexa, innehållsrika svar kommer tillbaka. Resultatet av intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Samtliga studerade företag anger att det var intressenttrycket som var utgångspunkten för miljöarbetet – även om starten av det skedde vid olika tillfällen, beroende på respektive företags situation. Några ärskilt djupgående analyser av miljöinvesteringarnas företagsekonomiska effekter gjordes inte mer än undantagsvis, det förefaller snarare som man gick efter något slags intuitiv känsla av vad som var nödvändigt. Det är också uppenbart att konkurrenttrycket var en starkt bidragande orsak till det fortsatta miljöarbetet inom de flesta av företagen – oavsett om man använde miljöinvesteringarna för att skapa sig en offensiv miljöprofil, eller för att undvika alltför hård kritik för bristande miljöengagemang. Utifrån resultaten i denna studie kan man dra ett antal slutsatser, flera av dem generella för samtliga studerade företag, några andra mer specifika för vissa av dem. Först, och kanske viktigast, kan man konstatera att drivkrafterna, t.ex. trycket från ägare, kunder, konkurrenter eller samhället i övrigt, var de primära och strategin utformades utifrån detta. Exempel på detta är SJ, där företagsledningens analys visade att det fanns både ett politiskt tryck samt marknadsmässigt uppnåeliga positioner om man utvecklade och genomförde en offensiv miljöstrategi. De övriga intervjuade företagen uppvisade likartade mönster, även om positionerna på marknaden givetvis varierade. Den andra slutsatsen är att en extern profilering också leder till ett internt tryck inom företaget. Detta tryck kan vara medvetet, och dirigerat från företagsledningen via utbildning, seminarier etc eller uppstå av sig självt genom att miljöåtgärderna skapar ett intresse och engagemang hos företagets anställda. De bästa exemplen på detta är SJ och ASG. En tredje slutsats är att miljöinvesteringarna i många fall kan liknas vid en enkelriktad väg. En del beslut är oåterkalleliga, i alla fall om företaget ska bibehålla sin trovärdighet på miljöområdet. Det är t.ex. i praktiken omöjligt för SJ att backa från beslutet att köpa miljömärkt elkraft, liksom för DHL och Schenker att gå tillbaka till dieselbränsle med hög svavelhalt. Den sista slutsatsen är att de ekonomiska argumenten för miljöinvesteringar erbjuder en mycket stark förklaringsmodell till vilka investeringar som genomfördes respektive inte genomfördes. Denna slutsats förefaller vara generellt användbar, även om valörskillnader självklart finns, beroende på om investeringarna genomfördes i offensivt eller defensivt syfte i de olika företagen. Några efteranalyser av det ekonomiska utfallet har dock – med ytterst få undantag – inte gjorts. Miljöinvesteringar består av såväl fysiska som imagestärkande (i.e. mjuka) investeringar. I studien har det framkommit att fysiska miljöinvesteringar och imagestärkande miljöinvesteringar i stort sett hanterats likadant, dock är det svårare att kvantifiera de imagestärkande investeringarna rent ekonomiskt. / <p>Report code: Liu-Tek-Lic-2007: 49.</p>

In recent years there has been an increased awareness of the impact companies and individuals have on the journey towards a sustainable development, this has led us as individuals and companies to understand that we must take our responsibility to create a sustainable future for future generations. As the increased focus on sustainability in society, sustainability reports have emerged. Today, it is important that companies act sustainable on an economic, social and environmental level. Acting sustainably has become an important part for both individuals and companies. This has led to an increase in sustainable investments in recent years and put pressure on companies to be transparent and communicate their sustainability impact to their stakeholders. One of the most important stakeholder groups that companies work with is investors. The purpose of the study is to increase the understanding of investment companies', as a part of the stakeholder group investors, use of sustainability reports when they make investment decisions and if they feel that the information they request is included in the companies' sustainability reports. To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative research approach, where we used semi-structured interviews with selected respondents who have good knowledge in the area of sustainability reports and sustainable investments. The results of the study show that the sustainability reports help our investors to make sustainable investments, but that an investment is never based solely on what is stated in a sustainability report. The respondents believe that sustainability reporting is a starting point in the sustainability analysis that is carried out before an investment decision is made. This means that the sustainability report today functions as a complement to other sources of information that the investment companies use. The fact that no respondent uses the sustainability report as the sole source of information indicates that the content of a sustainability report does not meet the information requirements that investors have for sustainability information.

Abstract Bachelor thesis, 2FE24E, Program of Master of Business Administration and Economics, School of Business and Economics Linnaeus University, Spring 2023. Authors: Adam Lindqvist Mannsåker &amp; William Håkansson Tutor: Christoffer Lokatt Examiner: Pia Nylinder Title: Investments in Digitization - A case study on how nine different SMEs reason about investments in Digitization, and what challenges and opportunities arise when making investment decisions. Background and problem: In today's society digitalization is important for SME to grow as a business and improve efficiency. But to use digitalization an investment has to be made. For many companies it is hard to know the best possible way to invest in digitalization and all companies do it differently. This study therefore goes into nine different SME and takes a closer look to see how they are investing in digitalization, but also what challenges and opportunities occur during the process of investing in digitalization.  Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how SMEs reason about investments in digitization. The study also aims to identify the biggest opportunities and challenges that SMEs face in connection with such investments and what experiences they have of it. By focusing on SMEs, the research can contribute to the theoretical understanding of investment decisions related to digitization. This is because digitization is in constant development and thus companies also need to constantly develop. Method: A qualitative case study has been carried out at nine different companies in different industries. Therefore the study has nine respondents interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: SME have realized the importance of digitalization to increase efficiency and achieve growth. Challenges include a lack of knowledge about digital investments and the difficulty in assessing returns. Despite this, SME realize the importance of investing in digitalization and adapt their decisions and methods according to their resources.

The last few years have been characterized by an ever-increasing awareness of man's influence on the planet's climate. Businesses are facing a major challenge to transform traditional companies into environmentally friendly counterparts. Parallel to this, there are investors who see the opportunity in the transition while realizing their own responsibility in it. From investors prioritizing only monetary gain, many have now begun to implement ethical principles in their investment decisions. With the increased demand for sustainable investments, tools have been developed with the aim of helping investors select sustainable investment options. One of these is the ESG rating. The rating is based on sustainability reporting from companies and is set based on how well the relevant company performs based on a number of sustainability aspects. Although research suggests that an ESG-based strategy in investment should lead to higher returns at less risk, strong criticism is directed at the rating's validity to measure actual sustainability. The purpose of the study is to analyze, through qualitative interviews with people active in sustainability work and investments, whether the ESG rating can be used for investors who want to invest sustainably. The result shows that the ESG rating alone does not constitute a sufficient basis for an investor to make a decision. The respondents believe that sustainability reporting is deficient in its current design and that the rating is a simplification of reality where valuable nuances disappear. They also believe that the increased demand for sustainable investments can lead to so-called greenwashing.

Den strategiska betydelsen för industriföretag att investera hållbart har ökat de senaste åren. Samtidigt är landskapet kring hållbarhet komplext med ständigt tillkommande regleringar och ökade hållbarhetskrav från intressenter. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur investeringsrutiner ser ut i praktiken hos svenska industriföretag. Fokuset är på miljöinvesteringar och huruvida hanteringen av dessa skiljer gentemot hanteringen av traditionella investeringar. Utifrån litteraturgenomgången har en analysmodell konstruerats som delar upp investeringsprocessen i tre faser: initiering, bedömning och beslut. Denna kommer att ligga till grund för analysen. För att besvara forskningsfrågan genomförs semistrukturerade intervjuer med fyra svenska industriföretag som återfinns på OMXS30, där frågorna är utformade utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar i enlighet med analysmodellen att miljöinvesteringarna kan kopplas till investeringsprocessens tre faser. Det konstateras även att externa faktorer har en betydande effekt på industriföretagens incitament till att satsa på miljöinvesteringar. Slutsatsen är att miljöinvesteringar generellt sett följer samma processer och rutiner som traditionella investeringar. Däremot skiljer sig företagens incitament till att investera hållbart i viss mån, jämfört med de incitament som ligger till grund för traditionella investeringar.

Samhället står idag inför utmaningar kopplat till hållbarhet och hållbar utveckling. Samtidigt som individer förbättrar sin kunskap kring ämnet hållbarhet ökar pressen för företag att agera på ett mer hållbart vis i sin verksamhet. Det handlar om interna och externa påtryckningar som går i linje med den hållbarhetsutveckling som individerna i samhället utvecklat. Den generationen av individer som enligt tidigare forskning revolutionerat sin hållbarhetsmedvetenhet är generation Z. Generation Z är individer födda mellan 1995 och 2010 vilket i dag presenterar individer mellan 12-27 år. En framstående klimataktivist från generation Z är Greta Thunberg som genom sociala medier spridit sitt budskap på ett mer kraftfullt och lättillgängligt sätt än vad som tidigare skådats.  Studiens tar sin grund i att studera generation Z:s hållbarhetsmedvetenhet mer specifikt än tidigare. Genom att anta att tidigare forskning överensstämmer med verkligheten angående att generation Z är en hållbar generation undersöka och analysera vilka faktorer som kan påverka en individs hållbarhetsmedvetenhet samt intresse för att investera hållbart. De faktorer som användes som oberoende variabler var kön, utbildning och inkomst. Utifrån de oberoende variablerna skapades fem stycken olika hypoteser med grunden i hur kön, utbildning och inkomst kan komma att påverka de beroende variablerna hållbarhetsmedvetenhet samt intresse för hållbara investeringar.  I studien användes en kvantitativ metod som grundade sig i en enkätundersökning utskickad via sociala medier. Urvalet var slumpmässigt då respondenternas svar skulle vara representativt för hela generation Z. Enkäten utgår från frågor om hållbarhet samt investeringar. Svaren som inkom från studien tolkades sedan i programmet SPSS. Utifrån svaren studien presenterade framkom att det enbart var en faktor som påverkar en individs hållbarhetsmedvetenhet, vilket var utbildning. Det visade sig att en högre utbildningsnivå återspeglade en högre medvetenhet och kunskap inom ämnet hållbarhet. / Our society today is facing different challenges regarding the subject sustainability and sustainable development. Different corporations are under pressure from stakeholders who are expecting the companies to take responsibility for their actions. Both internal and external stakeholders are pressuring companies in line with the growing knowledge about sustainability. Generation Z is described as a special generation regarding sustainability. The generation are individuals born between 1995 and 2010 which means they are 12-27 years old. Greta Thunberg is a well-known environmentalist from generation Z who is spreading her words and messages through social media platforms.  This study is main focus is to investigate the sustainability knowledge regarding generation Z on a deeper way. By assuming that the previous research regarding generation Z and sustainability is trustworthy this study investigates and analyze which factors that is influencing an individual’s knowledge about sustainability and their interest in socially responsible investments. The factors that are being handled in the study are gender, education and income. Out of these three factors five different hypotheses were created to represent how gender, education and income affect the knowledge about sustainability and interest in socially responsible investment. The study is based on a quantitative method in the form of a survey. The survey was available on social media for the responders to answer. The sample was random to enable the sample to represent the whole population of generation Z. The answers from the survey were later on analyzed in the program SPSS. From the answer presented there could be seen that education was the only factor that presented a significant difference between the responders. It was clear to see that a higher education were connected to a better knowledge regarding sustainability.

No description available.

Inledning: Studien har sin utgångspunkt i ett praktisk problem på Södra Skogsägarna angående en upplevd svårighet att bedöma hållbara investeringar. Att göra investeringar med hållbarhetshänsyn har blivit allt vanligare vilket kan bero på den ökade uppmärksamheten kring ämnet. Södras verksamhet präglas av en mängd investeringar vilka är betydelsefulla för företagets framtid och överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att definiera och kartlägga vad hållbara investeringar är. Författarna ska även analysera Södras investeringsbedömning och hur de hanterar hållbarhetsaspekter i den. Studien ska bidra till att ge ett förslag på hur företag kan anpassa sin investeringsbedömning för att bättre ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Metod: Denna studien är en empiriskt driven fallstudie av kvalitativ karaktär. Det teoretiska materialet baseras på vetenskapliga artiklar och litteratur från Linnéunivesitets bibliotek. Det empiriska materialet grundar sig på semistrukturerade intervjuer och dokument. För att studien ska anses vara trovärdig har vi beaktat ett antal kvalitetskriterier och forskningsetiska överväganden.  Slutsats: Slutligen ges rekommendationer på hur Södra Skogsägarna kan anpassa sin inventeringshandbok och investeringsrutin för att beakta hållbara investeringar. Huvudsakligen handlar det om hur företaget ska hantera klassindelning, kalkylmetoder, kalkylränta och kvalitativ information. / Introduction: The study is based on a practical problem at Södra Skogsägarna regarding a perceived difficulty in consider sustainable investments. Making investments with sustainability considerations has become increasingly common, which may be due to the increased attention to the subject. Södra's operations are characterized by a large number of investments which are important for the company's future and survival. Purpose: The purpose of the study is to define and map what sustainable investments are. The authors will also analyze Södra's investment appraisal and how they handle sustainability aspects in it. The study will help to give a suggestion on how companies can adapt their investment assessment to better take into account sustainability aspects. Method: This study is an empirically driven case study of qualitative character. The theoretical material is based on scientific articles and literature from the library at Linnaeus University. The empirical material is based on semi-structured interviews and documents. For the study to be considered credible, we have considered a number of quality criteria and research ethical considerations. Conclusion: Finally recommendations are made on how Södra Skogsägarna can adapt their investment manual and investment routine to consider sustainable investments. It is mainly about how the company should handle class division, calculation methods, interest rate and qualitative information.

Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering. / Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.