Syftet med studien är att undersöka huruvida ett företags ålder, storlek, framgång och bransch påverkar omfattningen av investeringar i Forskning & Utveckling (FoU). Enligt teorin är investeringarna beroende av tillgången på kapital. Dessutom påverkar ett företags position på marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hänförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrån företagens årsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys. Resultatet av undersökningen var diversifierat mellan de olika branscherna. Inom hälsovård, återfanns flest samband mellan variabler och FoU-investeringar. Äldre företag investerar mindre vilket kan bero på en stark kunskapsbas och lång livscykel för läkemedelsprodukter. Är ett företag framgångsrikt och har hög marginal på produkten leder det till minskade investeringar. Industribranschen har med marginal flest och äldst företag i studien. Med ökad storlek ökar även investeringar medan ökad vinstmarginal får motsatt effekt. Branschen Informationsteknik satsar hela 15,22 % av omsättningen på FoU vilket kan vara ett tecken på en dynamisk produktmarknad. När företagen växer minskar investeringarna procentuellt mot omsättningen vilket kan bero på de starka interna resurser som företaget innehar. Området Sällanköpsvaror & tjänster innehåller företag från olika marknader och visar inga signifikanta samband. Detta kan tyda på att bransch påverkar ett företags villighet att investera i FoU.

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008 Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering Författare: Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman Handledare: Åke Bertilsson Nyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar Syfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen. Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten. Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.

Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.

Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra. I uppsatsen genomförde vi semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi gav plats för övriga frågor som dök upp under intervjuns gång. Avslutning: Vi har identifierat följande steg i Scania Oskarshamns investeringsprocess: initiering, framtagande av beslutsunderlag, framdrivning mot beslut, beslut, inför genomförande, genomförande, uppföljning. Vi har dragit slutsatsen att investeringar genomförs i enlighet med Scanias strategi utifrån de tre kärnvärdena, dessutom är styrelsen involverad i både strategi och beslutsfattande och på så sätt kopplas investeringar till strategi än en gång. Det finns en naturlig övergång mellan de olika faserna, dock brister denna i uppföljningen. Många personer i investeringsprocessen är integrerade, däremot är inte Ekonomiavdelningen lika delaktig som den bör i investeringsarbetet. Framtida forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att se hur investeringsprocessen är kopplad till hur företaget arbetar med ständiga förbättringar. Ett annat förslag till framtida forskning är att studera hur investeringsprocessen är kopplad till Scanias Produktionssystem eftersom detta härstammar från ”lean production”.

<p>Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras</p>

<p>Restid är idag en stor del av många arbetande människors vardag. Storföretagens många omorganisationer har lett till att anställda har längre resor till sina arbetsplatser idag än tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats är att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens järnvägars, trådlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en väl genomtänkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att få för företaget likviditet. Effekterna beskrivs dock av SJ som ringa och hela investeringen beräknas kunna finansieras med befintligt kapital. Således söker SJ inte ytterligare kapital för genomförandet. De svårbedömda faktorerna som det är svårt att sätta värden på är SJ medvetna om. SJ har valt att inte kalkylera på några positiva eller negativa svårbedömda effekter. Detta kan således sammanfattas som att SJ har en neutral ställning till de svårbestämda effekterna. SJ har noggrant tagit ställning till de alternativa uppkopplingsmöjligheter deras kunder erbjuds. SJ har studerat och utvärderat sina konkurrenter och gjort jämförelser med andra hotspot-lösningar. Faktorer som egna 3G-kort i datorn, priset, driftsäkerheten, hastigheten, uppgraderingsmöjligheten och säkerheten för tjänsten är bara några faktorer som SJ diskuterat fram och analyserat som avgörande faktorer i framtiden. SJ har använt en nuvärdesmetod som är en allmän vedertagen kalkylmodell och väl lämpad för investeringsbedömning. Den risk som investeringen innebär för SJ har kalkylerats utifrån SJ sedvanliga kalkylränta som används till alla SJs investeringar. SJ har bestämt sig för att investeringen skall betala sig helt själv. Utöver de kalkylerade intäkterna har de svårbedömda synergieffekterna i form av ökat resande ej tagits i beaktande. I framtiden är det möjligt att SJ kommer att kunna åtnjuta ett ökat resande som indirekt kan härledas till det mervärde som denna investering medför.</p><p>Den huvudfråga som denna uppsats skall besvara; Har SJ gjort en väl genomtänkt ITinvestering? Vår uppfattning att den investering SJ gjort är väl genomtänkt. SJ har följt samtliga steg genom investeringsprocessen på ett välstrukturerat och väl genomarbetat sätt. Hänsyn till betalningskonsekvenserna har tagits samt SJ avkastningskrav. De tekniska aspekterna har även övervägts och saknar enligt vår bedömning större begränsningar för framtiden.</p>

<p>The environmental work in the Swedish transportation business was not very prioritized during the period up until 1990. If any environmental work occurred at all, it often entailed only necessary measures to meet the demands of environmental law.</p><p>All this changed almost over night roundabout 1990. The environmental issue had become politically important during the 1980s and environmental demands concerning large industrial and combustion plants started to wear off on the transportation business. In addition to this, competition between road and railway transportation sharpened due to political decisions on railway investments. The management of the national Swedish railway company SJ realized that this was a golden opportunity to become offensive in marketing, and that environment could become a success factor for the railway. By establishing an environmental policy and an environmental program, SJ took an initiative that large competitors and business representatives quickly tried to respond to by making investments on their own and by starting debates. Hereby, a rather unique situation occurred in that the transportation companies were driven by customers and society to make environmental investments and also give the business an environmental profile. This situation was the starting point for my study, where the aim has been to study the driving forces and trategies behind the environmental investments made in the Swedish transportation business during the 1990s. I have examined this by interviewing key persons in five companies representing different means of transport, i.e. the railway company SJ, the road transportation company DHL (earlier ASG), the road transportation company Schenker (earlier BTL and even earlier Bilspedition), the air transportation company SAS and the sea transportation company Stena Line. Apart from this, I have also studied the investment process in the chosen companies, and if environmental investments are different from other investments.</p><p>The method I have used in my study has been semi structured, qualitative interviews. A semi structured interview in this case means that I have used a certain amount of predefined questions. The responses from the interviewed person served as basis for follow up questions and new questions during the interview. A qualitative interview often consists of simple and straight questions being asked and complex and comprehensive answers being returned.</p><p>The results from the interviews could be summarised as follows: All of the companies in my study claim that it was the pressure of external and internal interests that made the starting point for their environmental work – even if the start appeared on different occasions depending on each company’s situation respectively. Any particularly deep analyses of the economical effects of environmental investments were not made on a regular basis. It rather seemed as if investments and other environmental decisions were based on intuitive feelings. It is also obvious that the pressure from competitors was a strong reason for continuing most of the companies´ environmental work – irrespective of the fact that the company used their environmental investments to create an offensive environmental profile, or to avoid to be criticized for lack of environmental commitment. It is possible to draw a number of conclusions from this study, some of them are general to the group of studied companies, and others are more specific to some of the companies.</p><p>The first, and perhaps most important, conclusion is that that the driving forces, for instance the pressure from owners, customers, competitors or society as such, were primary, and that the companies’ strategies was developed on this basis. One example is the Swedish railway company SJ, where the company management’s analysis showed both political pressure and obtainable market positions if the company developed and executed an offensive environmental strategy. The other companies in my study showed similar patterns even if their market positions of course varied.</p><p>The second conclusion is that external profiling also leads to internal pressure within the company. This pressure may be consciously and directed by management via education, seminars etc, or occur on its own due to that the company’s environmental work leads to an interest and commitment amongst employees. The best examples of this are the companies SJ and ASG.</p><p>A third conclusion is that in many cases, the environmental investments could be compared to a one way road. Some decisions are irrevocable, at least if the company wants to maintain its credibility within the environmental area. For instance, it is equally impossible in practise for SJ to back on the decision to buy environmentally labelled electricity, as for DHL and Schenker to return to diesel fuel with high level of sulphur.</p><p>The last conclusion is that economical arguments for environmental investments offer a very strong explanation model to which investments were made and which were not. This conclusion seems to be generally valid even if differences in grade exist, depending on if the investments were made with the purpose to be offensive or defensive. No follow up analyses of the economic outcome of the investments have - with a few exceptions – however not been made.</p><p>Environmental investments consist of physical and image enhancing (i.e. soft) investments. This study shows that physical environmental investments and image enhancing investments have been approached in the same way, but it is harder to quantify the image enhancing investments in economical terms.</p> / <p>Miljöarbetet i transportnäringen var inte särskilt påtagligt under perioden fram till 1990. I den mån det överhuvud taget ägde rum något sådant arbete handlade det oftast om åtgärder som var nödvändiga för att klara lagstiftningens krav.</p><p>Detta ändrades nästan ”över en natt” runt 1990. Miljöfrågan hade blivit viktig rent politisk under 1980-talet och miljökrav som tidigare hade ställts gentemot stora industri- och förbränningsanläggningar hade börjat smitta av sig även på transportnäringen. Dessutom kom konkurrensen mellan landsvägstransporter och järnväg att skärpas genom politiska beslut om järnvägsinvesteringar. SJ:s ledning insåg att detta var ett gyllene tillfälle att gå på offensiven marknadsmässigt, samt att miljö var en framgångsfaktor för järnvägen. Genom antagandet av en miljöpolicy och ett miljöprogram tog man ett initiativ som stora konkurrenter och branschföreträdare som Bilspedition, Sjöfartsverket, Åkeriföreningen med flera snabbt försökte kontra, dels med egna investeringar, dels i debattform. Därmed hade den för Europa rätt unika situation uppstått att transportföretagen drevs av såväl kunder och samhälle som konkurrenter att investera i miljö och allt mer tydligt profilera verksamheten ur miljösynpunkt. Denna situation var utgångspunkten för min studie, där syftet har varit att klarlägga de drivkrafter och strategier som legat bakom de miljöinvesteringar som genomfördes i den svenska transportbranschen under 1990-talet. Jag har exemplifierat detta genom att intervjua nyckelpersoner i fem företag, representerande olika trafikslag, nämligen SJ, DHL (dåvarande ASG), Schenker (dåvarande Bilspedition respektive BTL), SAS och Stena Line. Utöver huvudsyftet har jag också undersökt hur investeringsprocessen ser ut i företagen, och om miljöinvesteringar skiljer sig från andra investeringar.</p><p>Metoden som använts i studien har varit semistrukturerad, kvalitativ intervjumetodik. Semistrukturerad intervju innebar i detta fall att jag har använt ett antal frågor nedskrivna på papper som utgångspunkt. Respondentens svar utgjorde sedan underlag för uppkomsten av följdfrågor och nya frågor under intervjuns gång. Kvalitativ intervju utmärks ofta av att enkla raka frågor ställs och komplexa, innehållsrika svar kommer tillbaka.</p><p>Resultatet av intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Samtliga studerade företag anger att det var intressenttrycket som var utgångspunkten för miljöarbetet – även om starten av det skedde vid olika tillfällen, beroende på respektive företags situation. Några ärskilt djupgående analyser av miljöinvesteringarnas företagsekonomiska effekter gjordes inte mer än undantagsvis, det förefaller snarare som man gick efter något slags intuitiv känsla av vad som var nödvändigt. Det är också uppenbart att konkurrenttrycket var en starkt bidragande orsak till det fortsatta miljöarbetet inom de flesta av företagen – oavsett om man använde miljöinvesteringarna för att skapa sig en offensiv miljöprofil, eller för att undvika alltför hård kritik för bristande miljöengagemang. Utifrån resultaten i denna studie kan man dra ett antal slutsatser, flera av dem generella för samtliga studerade företag, några andra mer specifika för vissa av dem.</p><p>Först, och kanske viktigast, kan man konstatera att drivkrafterna, t.ex. trycket från ägare, kunder, konkurrenter eller samhället i övrigt, var de primära och strategin utformades utifrån detta. Exempel på detta är SJ, där företagsledningens analys visade att det fanns både ett politiskt tryck samt marknadsmässigt uppnåeliga positioner om</p><p>man utvecklade och genomförde en offensiv miljöstrategi. De övriga intervjuade företagen uppvisade likartade mönster, även om positionerna på marknaden givetvis varierade.</p><p>Den andra slutsatsen är att en extern profilering också leder till ett internt tryck inom företaget. Detta tryck kan vara medvetet, och dirigerat från företagsledningen via utbildning, seminarier etc eller uppstå av sig självt genom att miljöåtgärderna skapar ett intresse och engagemang hos företagets anställda. De bästa exemplen på detta är SJ och ASG.</p><p>En tredje slutsats är att miljöinvesteringarna i många fall kan liknas vid en enkelriktad väg. En del beslut är oåterkalleliga, i alla fall om företaget ska bibehålla sin trovärdighet på miljöområdet. Det är t.ex. i praktiken omöjligt för SJ att backa från beslutet att köpa miljömärkt elkraft, liksom för DHL och Schenker att gå tillbaka till dieselbränsle med hög svavelhalt.</p><p>Den sista slutsatsen är att de ekonomiska argumenten för miljöinvesteringar erbjuder en mycket stark förklaringsmodell till vilka investeringar som genomfördes respektive inte genomfördes. Denna slutsats förefaller vara generellt användbar, även om valörskillnader självklart finns, beroende på om investeringarna genomfördes i offensivt eller defensivt syfte i de olika företagen. Några efteranalyser av det ekonomiska utfallet har dock – med ytterst få undantag – inte gjorts.</p><p>Miljöinvesteringar består av såväl fysiska som imagestärkande (i.e. mjuka) investeringar. I studien har det framkommit att fysiska miljöinvesteringar och imagestärkande miljöinvesteringar i stort sett hanterats likadant, dock är det svårare att kvantifiera de imagestärkande investeringarna rent ekonomiskt.</p> / Report code: Liu-Tek-Lic-2007: 49.

<p>Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra.</p><p>Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern.</p><p>Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra. I uppsatsen genomförde vi semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi gav plats för övriga frågor som dök upp under intervjuns gång.</p><p>Avslutning: Vi har identifierat följande steg i Scania Oskarshamns investeringsprocess: initiering, framtagande av beslutsunderlag, framdrivning mot beslut, beslut, inför genomförande, genomförande, uppföljning. Vi har dragit slutsatsen att investeringar genomförs i enlighet med Scanias strategi utifrån de tre kärnvärdena, dessutom är styrelsen involverad i både strategi och beslutsfattande och på så sätt kopplas investeringar till strategi än en gång. Det finns en naturlig övergång mellan de olika faserna, dock brister denna i uppföljningen. Många personer i investeringsprocessen är integrerade, däremot är inte Ekonomiavdelningen lika delaktig som den bör i investeringsarbetet.</p><p>Framtida forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att se hur investeringsprocessen är kopplad till hur företaget arbetar med ständiga förbättringar. Ett annat förslag till framtida forskning är att studera hur investeringsprocessen är kopplad till Scanias Produktionssystem eftersom detta härstammar från ”lean production”.</p>

Under de senaste fem åren har tilltagande intresse i svenska kommuner riktats mot arbete med sociala investeringar. För att utveckla förebyggande lösningar på sociala problem samarbetar olika aktörer i samverkansprojekt där expertkunnande nyttjas över organisatoriska gränser. På så vis utgör projekten värdefulla forum för såväl kunskapsöverföring mellan projektmedlemmar som utveckling av ny kunskap. Tidigare forskning visar emellertid att samverkansprojektens temporära natur innebär att kortsiktiga resultat sätts i fokus snarare än lärande utvärdering och kunskapsöverföring. Därtill har forskning påvisat att projektformen försvårar hantering och överföring av vunna erfarenheter och kunskaper vid upplösning av projekt, varför adekvata mekanismer för att hantera problemet betonats. Kunskapsöverföring i samband med projektorganisering har dock tidigare främst studerats i privata företag samtidigt som forskning om sociala investeringar och projektorganisering i offentlig sektor är begränsad. Föreliggande studie riktar därför intresse mot sociala investeringsfonders samverkansprojekt som kunskapsgenererande system i syfte att bidra med förståelse för hur organisatorisk kunskap kan hanteras för att stödja kunskapsöverföring inom och mellan samverkansprojekt. Med hänsyn till syftet anläggs en kvalitativ ansats och data har genererats via fallstudier av Norrköpings sociala investeringsfond samt två samverkansprojekt som bedrivs inom ramen för fonden. Dokumentstudier och intervjuer har i samspel med tidigare forskning beträffande organisatoriskt lärande, projektorganisering samt institutionell teori bidragit till studiens resultat. För att hantera och överföra kunskap inom och mellan samverkansprojekt i kommuner bidrar studien med förståelse för vikten av kontextanpassning av mekanismer för kunskapsöverföring efter kunskapsanspråk, institutionella arrangemang och avsatta resurser. I studien konstateras att olika grader av explicita mekanismer utgör ett system där mekanismer kompletterar varandra för att kunskap ska kunna överföras från individnivå till interorganisatorisk nivå. Resultaten visar även att ett starkt beroendeförhållande föreligger mellan enskilda projekt och aktiva ägare. Här framhåller vi vikten av projektöverskridande ägare etablerade på permanent basis som har möjlighet att hantera och överföra kunskap mellan enskilda projekt över tid och rum. Studien visar att ägarnas uppgift att tillgodose att projekt redan innan de initieras besitter tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att kunna samverka är avgörande för att säkerställa ett kvalitetssäkrat arbete. På så sätt minskas risken med att fel återupprepas och fokus kan istället sättas på projektens huvudsakliga syfte, det vill säga social innovation.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument.  Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning. Vi valde att utgå ifrån om både nivå av och antalet tagna finansiella utbildningar kan ha en effekt på graden av de ovan nämnda finansiella beteendena. Med hjälp av en enkät i pappersform och en webbenkät samlade vi in data från 154 studenter uppdelat i fyra årskullar; främst civilekonomer men även andra ekonomistudenter. Resultatet vi fick var att pensionssparande och handel med aktier ökar med en ökande grad av finansiell utbildning. Vi tolkar även resultatet som att mer grundläggande finansiell utbildning har störst effekt på studentens vilja att spara och investera efter utbildningen; om de själva får tycka till. Detta resultat anser vi kan ha implikationer för flera berörda parter. Den akademiska världen och andra läroinstitutioner ha intresse i att utforma sina finansiella utbildingar för att ha möjligheten att påverka studenters finansiella beteende i en önskad riktning. Studenter som har intresse av att öka sitt pensionssparande eller aktiehandlande kan ha nytta av grundläggande utbildningar inom finansiering. Finansiella rådgivare och liknande institutioner kan även rekommendera denna typ av finansiella utbildning för att öka de två beteendena. Slutligen kan finansmarknaden i stort börja erbjuda aktier och pensionsplaner mot studenter som läst finansiella utbildningar för att bredda sin kundbas, då resultatet tyder på att dessa finansiella beteenden ökar efter finansiell utbildning.