Sammanfattning Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl. Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige. Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara. De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara. Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden. / Abstract Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs. In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden. As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS. The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS. We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.

The supply of ethical funds has increased greatly in Sweden during recent years. The purpose of the thesis is to examine how ethical these funds really are and further-more investigate their financial development. The investment criteria’s for ethical mutual funds that are managed by Swedish companies and institutes are analysed and compared. A content analysis over every fund’s holdings has been done in order to see to what extent they live up to their own ethical standards and to what degree they differ from other mutual funds. The analysis of the ethical funds financial development have been done over the pe-riod 2003-03-31 – 2006-03-31 and financial measures such as Sharpe, M2 RAP and Jensen’s alpha are used. In addition, the fees of the funds are compared, both with each other and with other funds of similar character. The results of the analysis show that the majority of the ethical funds cannot be treated as more ethical than other funds. Regardless of their similarity to other funds they have a slightly worse risk ad-justed performance development than index. So despite the fact that the funds are more or less identical to other funds from an investment perspective the outcome will be higher risk exposing and/or lower returns than their inner indexes. / Utbudet av etiska fonder har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Uppsatsens mål är att kartlägga hur etiska dessa fonder verkligen är samt att undersöka deras finansiella utveckling. Investeringskriterierna för de etiska ak-tiefonder som är förvaltade av svenska företag och institut är analyserade och jämförda. En innehavsanalys av varje fonds aktieinnehav är gjord för att se i vilken utsträckning de lever upp till de etiska krav de själva satt upp och till vil-ken grad de skiljer sig från övriga aktiefonder. Analysen av de etiska fondernas finansiella utveckling är gjord över perioden 2003-03-31 – 2006-03-31 och finansiella mått såsom Sharpe, M2 RAP och Jensen’s alpha har använts. Dessutom har fondavgifterna jämförts, både med var-andra och med andra fonder av liknande karaktär. Resultaten av analyserna vi-sar att majoriteten av de etiska fonderna knappast kan betraktas som mer etiska än andra fonder, samtidigt som de har en något sämre riskkorrigerad utveckling än index. Det vill säga, trots att de till största del är identiska med vanliga aktie-fonder rent innehållsmässigt, så blir utfallet högre riskexponering och/eller läg-re avkastning än deras inbördes index.

Problemformulering En del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI). Frågeställning och syfte Om den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett. Det kan även innebära att vissa branscher missgynnas. Huvudfrågan är därför om en SRI-värdering ger ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. Och om SRI-analysen ger ett aktievärde som stämmer bättre överens med börsvärdet? Eller är det den Fundamentala analysen som bättre stämmer överens med börsvärdet? För att kunna besvara detta genomfördes en jämförande studie av en Fundamental analys och en SRI-analys av fyra börsföretag. Metod och teori För att undersökningen skulle bli möjlig togs en SRI-modell fram. Resultatet tolkades utifrån Teorin om den effektiva marknaden samt perspektiven Fundamental analys och SRI-analys. De mest intressanta slutsatserna · SRI-värderingarna gav ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. · Den Fundamentala analysens aktievärde stämde bättre överens med börsvärdet. Det som är värt att notera är att resultatet visar att den Fundamentala analysen gav ett högre aktievärde åt de företag som är bra på att integrera de sociala och miljömässiga faktorerna i affärsverksamheten i jämförelse med börspriset. · Marknaden värderar inte all tillgänglig information. Marknaden bedömer inte de miljömässiga och sociala värdena av ett företag. · Missgynnas särskilda branscher som t.ex. miljötekniksektorn? Utifrån det presenterade resultatet kan jag inte uttala mig om att företag i vissa branscher missgynnas. Företag som verkar i miljöteknikbranschen behöver ju inte vara socialt och miljömässigt effektiva. Det som går att säga är att företag som har minimerat risker och utmaningar som de identifierade trenderna innebär värderas inte efter dessa faktorer. · Resultatet skapar förståelse för investerares låga tilltro till SRI. Ett flertal finansiella aktörer anser att ett företags SRI-arbete påverkar avkastningen negativt. Denna åsikt är förståelig eftersom börsvärdet på de företag som har lyckats med SRI är lägre i jämförelse med det Fundamentala värdet på aktien och börsvärdet för samma aktie.

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som menas med etisk fond. Uppsatsen kommer att genomföras utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av utvalda fondbolag på den svenska fondmarknaden.  En ökad transparens är önskvärt för att se hur fondbolagen arbetar. Sammanfattningsvis har konsumenterna ett relativt stort ansvar att undersöka vad som faktiskt gömmer sig bakom respektive fondnamn om de vill ha kontroll över sina sparpengar.

Syftet med rapporten är att förse en dagligvarugrossist med en bra grund till kravspecifikation för att användas vid införande av ett automatiserat fördelningsflöde. Kravspecifikationen är inte helomfattande, men ska kunna brukas som grund till resonerande tankar runt om huruvida man ska automatisera eller inte. Frågeställningen som behandlas är:   • Att skapa ett underlag för en kravspecifikation åt ett grossistföretag. Underlaget ska vara lämpligt att använda vid en offertförfrågan för automatisering av deras nuvarande manuella fördelningssystem. Underlaget ska baseras på en nulägesanalys, men ta hänsyn till de nya förhållanden som kommer med en framtida tillväxt.   Studien har utförts vid ett grossistföretags färskvarulager i mellersta Sverige, varifrån dagligvaror till totalt 92 stycken butiker distribueras. Lagrets manuella köttfördelning fördelar centralpaketerat kött (CPK) till de olika butikerna. Ibland inträffar det att fel kvantitet levereras till butik . På grund av vissa omständigheter förväntar sig företaget en 300 procents ökning av CPK genom fördelningsflödet till våren 2009. Grossistföretaget önskar därför en förstudie inför en eventuell kommande automation av fördelningsflödet. Resultatet av examensarbetet behandlar bland annat kostnaderna för dagens manuella system (inklusive en ökning med 300 procent), en egenskapad grund till  kravspecifikation för ett automatiserat fördelningsflöde och hur arbetarna ergonomisk påverkas genom det manuella systemet som idag används. Slutsatserna som dras i rapporten är att grossistföretaget bör automatisera även om det till en början kan innebära stora ekonomiska uppoffringar för att bli effektivare och likvärdig med konkurrenternas logistikpartners. Dessutom är automation rent generellt en del av framtiden. Förr eller senare måste man utvecklas. / This report aims to provide a wholesaler a basis for a requirement report, for use at the introduction of an automated distribution flow. These specifications are not comprehensive, but should be used as a basis for reasoning thoughts about whether to automate the allotment or not. The issue that will be considered is: To create a foundation for a set of requirements to a wholesale company, which is appropriate to use at an inquiry to automate their existing manual distribution. The report shall be based on an analysis of the current situation, but also take the new circumstances that comes with the growth into account. This report is a study of a wholesale company, at their fresh food warehouse in the middle of Sweden. They distribute groceries to a total of 92 stores. The warehouse manually divides the delivered meat (also known as CPK), which later are distributed to the stores. At this point a problem comes up, which is that sometimes wrong quantity is delivered to the stores. And because of certain circumstances in the distribution flow, in this case an estimated increase of 300 procent during the spring 2009 of CPK. Therefore wishes the wholesale company a feasibility study before an possible automation of the distribution flow. The result of this report deals with the costs of the current system (with the increase of 300 procent), a requirement report for an automated distribution and how the workers are affected by the manual system used today. The conclusions drawn in this work is that wholesale company should probably automate even if it in the beginning might entail heavy sacrifices. This just to catch up with the competitors and compete with the same conditions. Automation is in general seen as a part of the future. Sooner or later, it probably will be necessary to automate.

This paper aims to explore the relationship between Foreign Direct Investments and the standard of living in terms of the Human Development Index in the region of Sub-Saharan Africa. The theory of economic growth is based on Solow. For the region of Sub-Saharan Africa, Foreign Direct Investments ought to be of great importance to finance the investments needed to achieve economic growth according to Solow. The reason for this is that the region of Sub-Saharan Africa lacks the ability to finance these investments with its own savings. The focus of the report is the Foreign Direct Investments; although the variable shows no significant correlation to the Human Development Index, there is a significant positive correlation between Foreign Direct Investments and health expenditure as a percentage of total government expenditure, one of the driving forces behind an improved Human Development Index.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

<p>Sammanfattning</p><p>Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl.</p><p>Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige.</p><p>Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara.</p><p>De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara.</p><p>Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden.</p> / <p>Abstract</p><p>Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs.</p><p>In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden.</p><p>As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS.</p><p>The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS.</p><p>We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.</p>

<p>The supply of ethical funds has increased greatly in Sweden during recent years. The purpose of the thesis is to examine how ethical these funds really are and further-more investigate their financial development. The investment criteria’s for ethical mutual funds that are managed by Swedish companies and institutes are analysed and compared. A content analysis over every fund’s holdings has been done in order to see to what extent they live up to their own ethical standards and to what degree they differ from other mutual funds.</p><p>The analysis of the ethical funds financial development have been done over the pe-riod 2003-03-31 – 2006-03-31 and financial measures such as Sharpe, M2 RAP and Jensen’s alpha are used. In addition, the fees of the funds are compared, both with each other and with other funds of similar character. The results of the analysis show that the majority of the ethical funds cannot be treated as more ethical than other funds. Regardless of their similarity to other funds they have a slightly worse risk ad-justed performance development than index. So despite the fact that the funds are more or less identical to other funds from an investment perspective the outcome will be higher risk exposing and/or lower returns than their inner indexes.</p> / <p>Utbudet av etiska fonder har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Uppsatsens mål är att kartlägga hur etiska dessa fonder verkligen är samt att undersöka deras finansiella utveckling. Investeringskriterierna för de etiska ak-tiefonder som är förvaltade av svenska företag och institut är analyserade och jämförda. En innehavsanalys av varje fonds aktieinnehav är gjord för att se i vilken utsträckning de lever upp till de etiska krav de själva satt upp och till vil-ken grad de skiljer sig från övriga aktiefonder.</p><p>Analysen av de etiska fondernas finansiella utveckling är gjord över perioden 2003-03-31 – 2006-03-31 och finansiella mått såsom Sharpe, M2 RAP och Jensen’s alpha har använts. Dessutom har fondavgifterna jämförts, både med var-andra och med andra fonder av liknande karaktär. Resultaten av analyserna vi-sar att majoriteten av de etiska fonderna knappast kan betraktas som mer etiska än andra fonder, samtidigt som de har en något sämre riskkorrigerad utveckling än index. Det vill säga, trots att de till största del är identiska med vanliga aktie-fonder rent innehållsmässigt, så blir utfallet högre riskexponering och/eller läg-re avkastning än deras inbördes index.</p>

<p>Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar</p><p>Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier.</p><p>Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en inve-stering:</p><p>• Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram.</p><p>• Vilket syfte investeringen har.</p><p>• Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet.</p><p>• Kostnader för investeringen.</p><p>• Vilka intäkter investeringen förväntas generera.</p><p>• Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.</p>