Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.

Sammanfattning Titel: Hur ser de allmännyttiga bostadsbolagen på hållbara investeringar?   Ämne: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning företagsfinansiering och fastighetsvärdering, 15 hp   Författare: Adam Lundqvist och Måns Rickardsson   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur allmännyttiga fastighetsbolag avväger ekonomisk och ekologisk hållbarhet vid investeringar.   Forskningsfråga: Hur sker avvägningen mellan hållbarhetsaspekter och ekonomiska mål?   Metod: Studien inleds med att identifiera forskningsluckan för att sedan utifrån tidigare forskning utforma en problemformulering. För att kunna besvara frågeställningen samlades empiriskt material in genom fem semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns tydliga skillnader i betoning på hållbarhet och lönsamhetskrav hos de allmännyttiga fastighetsbolagen. Den visar också att bolagen anser det svårt att väga in vad som är hållbart i investeringskalkylen och att företagen är beredda att satsa mer på hållbarhet men upplever inte att de får tillbaka det ekonomiskt. Studien beskriver också att de som har mer ekonomiskt utrymme tenderar att ha ett större hållbarhetsfokus. Nyckelord: Hållbarhet, hållbart byggande, allmännyttiga fastighetsbolag, ekologi, ekonomi, investeringar, avkastningskrav, kalkylränta, lönsamhet.

This study examines the implementation of ESG ratings and their impact on the Swedishstock market within the real estate, banking, and industrial sectors. ESG ratings assesscompanies' sustainability based on environmental impact, social responsibility, and corporategovernance. The aim is to analyze the relationship between ESG ratings and stockperformance, as well as investors' behavior in investment decisions. The study focuses onlarge companies within the Large Cap segment in the Swedish market during the period of2016-2019. The methods include qualitative interviews to gather investors' perspectives anddescriptive analysis to quantitatively examine returns based on ESG scores. The study findsno statistically significant relationship between ESG and companies returns. Investors'decisions are not solely based on ESG ratings but also on other factors.

The awareness of ESG (environmental, governance, social) has risen significantly during the last decade. The construction and real estate industry represents 21 % of the negative climate emissions in Sweden, highlighting the crucial role of property owners in achieving a climate-neutral society. Social sustainability and governance has also been emphasized as key factors for companies, driven by the transparency that arises with the EU-taxonomy. This master thesis investigates the relationship between ESG and property values, examining the impact of environmental certifications on property premiums and identifying the incentives driving sustainable measures in the Swedish real estate market. To investigate the key questions of the study we performed a literature review, data collection, 23 semi-structured interviews with real estate companies, industry associations, real estate advisors and banks. The data analysis includes property values as the dependent variable and investigating the relationship between six variables connected to ESG including environmental certifications, energy consumption, walk score, criminal rate, executive compensation and women on the board. The results of this study reveal the complexity and challenges in establishing a clear correlation between commercial property values and ESG factors. Although energy performance is believed to have a significant impact on property values due to lower property operating costs, which becomes further evident with higher energy prices, the direct link between ESG factors and property values remains elusive. Environmental certifications can offer various benefits, including improved financing opportunities, reduced energy expenses, and higher rental rates. However, the uniqueness of each property complicates direct comparisons and the consistent determination of whether environmental certifications consistently command a premium. Sustainable measures in the real estate market are primarily driven by risk reduction including proactive enhancements to meet regulatory demands, leading to lower yield requirements. / Medvetenheten om ESG har ökat markant under det senaste decenniet. Bygg- och fastighetssektorn står för 21% av klimatutsläppen i Sverige, vilket lyfter fram fastighetsägarnas avgörande roll för att uppnå ett klimatneutralt samhälle. Social hållbarhet och styrning har också lyfts fram som relevanta faktorer för ett framgångsrikt företag, som bland annat drivs av den transparens som EU taxonomin har bidragit till. Denna masteruppsats undersöker sambandet mellan ESG och fastighetsvärden, om och hur det finns något samband mellan miljöcertifieringar och fastighetspremier på transaktionsmarknaden och incitamenten som driver hållbara åtgärder på den svenska fastighetsmarknaden. För att undersöka frågeställningarna genomfördes en litteraturundersökning, datainsamling, 23 st semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, branschorganisationer, fastighetsrådgivare och banker. Dataanalysen inkluderar fastighetsvärde som beroende variabel, där vi undersöker sambandet mellan sex oberoende variabler kopplade till ESG, vilka var miljöcertifieringar, energiförbrukning, walk score, criminal rate, ersättning till chefer och kvinnor i styrelsen. Resultaten av denna studie visar på komplexiteten och utmaningarna i en tydlig korrelation mellan fastighetsvärden och ESG-faktorer. Medan energiprestanda tros ha en betydande inverkan på fastighetsvärden på grund av lägre driftskostnader av fastigheten, som blir ytterligare påtagligt med högre energipriser, är den direkta kopplingen mellan ESG-faktorer och fastighetsvärden fortfarande tvetydig. Miljöcertifieringar kan erbjuda en rad olika fördelar, inklusive förbättrade finansieringsmöjligheter, minskade energikostnader och högre hyresnivåer. Det unika med varje fastighet komplicerar direkta jämförelser och den konsekventa bedömningen om miljöcertifieringar bidrar till en försäljningpremie.Hållbara åtgärder på fastighetsmarknaden drivs främst av riskminimering, vilket inkluderar proaktiva förbättringar för att möta eventuella framtida regulatoriska krav, som leder till lägre avkastningskrav.

The growing requirements for sustainability work and reporting for institutional investors necessitate change in the ever-evolving business landscape. One emerging concept gaining traction and being integrated into business strategies is that of the circular economy. This study presents an instrumental case study conducted at a Nordic Private Equity firm, employing both qualitative and quantitative methodologies, to explore the barriers and driving forces associated with implementing circular business models within their portfolio companies. Findings reveal that market aspects and technical considerations currently represent the primary barriers, in contrast to prior research that has primarily focused on cultural factors from an operational perspective. Overall, the study underscores significant risks associated with circular business models, including limited reliable data, insufficient large-scale concept validations, and a perceived lack of consumer interest. Moreover, the study highlights the instrumental role governments may have in supporting these investments through pledging to absorb a certain degree of risk and therefor allowing more risk-averse investors to engage. The research identifies an opportunity in achieving cost-effective sustainability and circular economy initiatives for investors by standardizing relevant operations and systemizing the share of information laterally between portfolio companies. Embracing strategic circular economy practices aligns seamlessly with the Private Equity company's existing approach, as they actively seek to identify potential synergies across multiple portfolio companies to maximize returns and their sustainable impact. By shedding light on the barriers, driving forces, and potential benefits, this study provides valuable insights for institutional investors and Private Equity firms seeking to navigate the challenges and capitalize on the opportunities presented by circular business models in the pursuit of sustainable investment strategies. / Kraven på hållbarhetsarbete och rapportering för institutionella investerare har tilltagit de senaste åren och anpassningar till detta nya affärslandskap krävs. Ett koncept som samtidigt vunnit allt större mark och börjat appliceras i affärsstrategier är cirkulär ekonomi. I denna studie har en instrumentell fallstudie med en både kvalitativ och kvantitativ del utförts på ett nordiskt Private Equity-bolag för att undersöka de barriärer och drivkrafter som finns för att implementera cirkulära affärsmodeller i deras portföljbolag. Resultatet visar att det främst är marknadsaspekter och tekniska aspekter som verkar som barriärer idag, vilket står i kontrast till tidigare forskning från ett mer operationellt perspektiv som betonat kulturella aspekter. Sammantaget ger studien bilden att riskerna fortfarande är stora med cirkulära affärsmodeller då det saknas tillförlitliga data, storskaliga konceptvalideringar och till viss del efterfrågan från slutkonsument. Utöver det lyfts vikten av statliga stöd som möjliggör dessa investeringar för mindre riskbenägna investerare. En möjlighet som identifierats är samtidigt att det är möjligt att uppnå ett kostnadseffektivt arbete med hållbarhet och cirkulär ekonomi för investerare genom standardisering av arbetssätt och informationsdelning mellan portföljbolag. Strategiskt arbete rörande cirkulär ekonomi för ett Private Equity-bolag tycks vara kongruent med deras nuvarande arbetssätt, där de försöker identifiera potentiella synergieffekter över flera portföljbolag med syftet att maximera avkastning.

Att bolag kommunicerar hållbarhetsinformation blir allt viktigare ur en investerares synvinkel. ESG har kommit att bli ett vedertaget mått för att mäta ett bolags exponering mot risker inom miljö, sociala aspekter och styrning, och de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland rankas alla inom topp fem i världen avseende ESG. Tidigare studier har motsägelsefulla resultat när det studerats om ESG leder till högre finansiella resultat. Dessutom saknas forskning till stor del kring vilka enskilda parametrar inom ESG som anses viktiga för bolag med skilda karaktärsdrag. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka om investerare i de nordiska länderna värderar ESG vid investeringsbeslut och om det skiljer sig hur de värderar de enskilda parametrarna E och S beroende på ett bolags industritillhörighet. Syftet undersöktes genom att testa sambandet mellan ESG och finansiell prestation, både ESG som helhet och uppdelat i dess beståndsdelar. För att testa dessa samband gjordes flertalet multipla regressioner med data från 2012–2021 med totalt 940 observationer för 94 bolag över en tidsperiod på 10 år. Finansiell prestation utgjordes av två beroende variabler, Tobin’s Q och ROA, vilka representerade marknadsbaserad finansiell prestation respektive redovisningsbaserad finansiell prestation. Då ESG inte ensamt förväntas förklara finansiell prestation har tidigare studier använts för att identifiera lämpliga kontrollvariabler. Resultaten visade på positiva signifikanta samband mellan både ROA och ESG samt Tobin’s Q och ESG, där Tobin’s Q visade ett starkare samband. För de enskilda industrierna konsumentvaror, industrivaror och basmaterial visade samtliga ett starkt positivt signifikant samband med parametern S. Industrin konsumentvaror visade även ett positivt signifikant samband med parametern E. Resultaten visade att investerare värderar ESG när de tar investeringsbeslut och även att den redovisningsbaserade prestationen gynnas av ett högre ESG-betyg. Resultaten har även visat att det finns en skillnad i hur investerare värderar de olika parametrarna inom ESG för olika industrier. Slutligen kan resultaten summeras till att bolag, genom att förbättra sitt hållbarhetsarbete och därmed erhålla ett högre ESG-betyg, kan öka sin finansiella prestation. Denna uppsats har testat vilken av intressentteorin och aktieägarteorin som bäst förklarar värdeskapande och utmanar den klassiska uppfattningen om att vinstmaximering är det som främst skapar värde för aktieägare. Denna studies empiriska resultat har visat att investerare värderar något mer utöver redovisningsbaserat resultat, så när ett bolag arbetar med intressenterna i åtanke skapas även ett mervärde för aktieägarna. Slutsatsen kan därför dras att i Norden är intressentteorin vad som bäst beskriver värdeskapande. Till författarnas kännedom har ingen studie genomförts på ämnet de senaste åren och ingen tidigare studie har undersökt hur investerares värdering av ESG-faktorerna individuellt skiljer sig för olika industrier. Denna uppsats har därmed bidragit till diskussionen om hur ett företag bäst skapar värde för aktieägare och den har bidragit till ett existerande forskningsgap med kunskap och nya insikter kring ESG och hur det värderas inom olika industrier.

Foreign direct investments, FDI, have been increasing a lot the latest years and a significant part of the total investments made are allocated to the real es-tate industry. This paper is investigating the impact of several di˙erent macro variables on foreign direct investment allocated to real estate at the Swedish market. The objective of the thesis is to investigate what factors that a˙ects the inflow of FDI, i.e. are there any factors that can be used as indicators for an attractive market seen from a foreign investor perspective? This is done by regression analysis on a data set containing monthly data with 146 observa-tions, where the levels of foreign direct investments is the dependent variable and the di˙erent factors are the independent variables. The variables used in the regression are chosen based on earlier findings regarding their impact on FDI, but applied on a developed country. The variables are di˙erent ma-jor macroeconomic variables such as lagged transaction volume, stock market performance, inflation, currency level, interest rate and unemployment. The findings of the regression are that both lagged transaction volume and level of unemployment are significant variables on a 1% and 5% level respectively. The results suggest that investors tend to invest in hot markets and follow each other, plausibly that smaller investors shadows pioneers on the specific market. Level of unemployment was found significant with a negative sign, meaning that when unemployment levels are decreasing, the transaction volume will increase. Seeing decreasing unemployment as a factor for a prospering country, it is plausible that the parameter has an impact on the real estate transaction volume. Variables not found support for are stock performance, inflation, currency levels and interest rate. / Utländska direktinvesteringar har ökat markant de senaste åren och en sig-nifikant del av dessa investeringar I fastigheter. Den här rapporten undersöker inverkan av olika makrofaktorer på nivån av utländska direktinvesteringar på den svenska marknaden. Målet med rapporten är att undersöka om några av dessa faktorer kan användas som indikatorer för hur attraktiv den svenska fastighetsmarknaden är för utländska investerare. Det här har undersökts med hjälp av regressionsanalys på data som samlats på månadsbasis med 146 ob-servationer. Den beroende variabeln är nivån av utländska direktinvesteringar och de oberoende variablerna är de olika makrofaktorerna. De oberoende vari-ablerna är valda baserat på tidigare forskning, variabler som börsutveckling, BNP, nivå på arbetslöshet, laggad investeringsvolym med flera. Resultatet av regressionen visar att laggad investeringsvolym och nivån på arbetslöshet är signifikanta på 1% respektive 5% nivå. Resultatet implicerar att investerare föl-jer varandra, alternativt att de baserar beslut på samma faktorer när de väljer att investera. Arbetslösheten verkar ha någon slags implikation på framtida nivåer av utländska investeringar. Variablerna som inte var signifikanta var börsutveckling, inflation, växelkurs samt reporänta.

Titel: Fastighetsbolagens syn på investeringar i gröna fastigheter. Ämne: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, 15 hp Frågeställning: Hur ser fastighetsbolag på utvecklingen och potentialen med gröna fastigheter kopplat till hårdare miljökrav? Syfte: Denna studie syftar till att få en föreståelse för hur fastighetsbolag resonerar vid investeringar i nya fastigheter kopplat till hårdare miljökrav. Studien syftar även till att undersöka hur fastighetsbolag ser på potentialen med grönaa fastigheter. Metod: Studien utformades genom en kvalitativ forskningsansats med genomgående semistrukturerade intervjuer med fyra aktörer på bygg- och fastighetsbranschen. Slutsats: Slutsatsen som kan dras med avseende på denna frågeställning är att de undersökta fastighetsbolagen anser att denna typ av gröna fastigheter är nödvändiga för framtiden. Detta beror på att Agenda 2030 kommer att förändra de krav som ställs på entreprenörer när det gäller klimatmål, och det kommer att vara mycket svårt att bedriva verksamhet om denna agenda inte följs.