Vikten av privat sparande har aldrig varit större och samtidigt som den finansiella marknaden har blivit mer riskfylld har fler privatpersoner börjat investera i aktier. Många studier, såväl nationella som internationella, har återkommande gånger visat att den finansiella okunskapen är utbredd och att ett flertal individer saknar grundläggande ekonomisk förståelse för begrepp som har en direkt påverkan på deras privatekonomi. Samtidigt har andra studier återkommande gånger konstaterat att investerare besitter ett allt för högt självförtroende i förhållande till sin faktiska finansiella förmåga, vilket i praktiken kan leda till att individer utsätter sig för betydligt högre finansiella risker än de är medvetna om. I denna studie undersöker författarna relationen mellan den aktieintresserade svenskens uppskattade- och faktiska finansiella förmåga, samt hur den påverkar dennes spar- och riskbeteende gällande deltagande på aktiemarknaden, val av att delegera investeringsbeslut, diversifiering, handelsfrekvens samt spontanitet på aktiemarknaden. Syftet är att undersöka om den uppskattade finansiella förmågan systematiskt varierar med den individens faktiska förmåga samt personlighets karaktäristiska. Vidare syftar studien till att öka investerares medvetenhet om sitt egna beteende för att hjälpa denne att fatta mer genomtänkta investeringsbeslut. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på data insamlad via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten publicerades i två grupper på Facebook för aktieintresserade individer mellan datumen 11/3–2018 till 20/3–2018. Utifrån den insamlade datan kunde t-test samt regressionsanalyser konstatera att den aktieintresserade svenskens uppskattade finansiella förmåga varierade systematiskt med dennes faktiska finansiella förmåga. Individer med låg finansiell förmåga överskattar sin förmåga medan individer med hög finansiell förmåga underskattar sin förmåga. Testen fann även att överskattningen steg med intresse, ålder, om individen läst en ekonomikurs samt om individen var man. Finansiell förmåga påverkar även investerare att själva fatta investeringsbeslut istället för att delegera uppgiften till utomstående. Inga signifikanta resultat hittades för att nivån på finansiell förmåga eller graden av överskattning påverkade spar- eller riskbeteende. De signifikanta resultat som identifierats angående spar- och riskbeteende är att äldre är mer diversifierade; kvinnor är mer spontana på aktiemarknaden; kvinnor har en högre handelsfrekvens än män; de som läst på universitet är mindre spontana på aktiemarknaden; de som läst ekonomikurs är mer spontana på aktiemarknaden. Utifrån resultatet uppmanar författarna investerare att ifrågasätta sin förmåga och politiker till att se över skol- samt pensionssystemet. Genom att förse elever med finansiell kunskap kan deras övervärderade uppskattning av sin förmåga minska och genom att låta myndigheter ta ett större ansvar för pensionen minskar risken att individens framtida pension försämras på grund av felaktiga investeringsbeslut till följd av individens missuppfattade finansiella förmåga.

Several organisations have called for clarifications on sustainable investment. The aim of this study is to map and compare the ethical criteria used by Socially Responsible Investment (SRI) funds in their assessment of companies. My attention is also to seek for clarifications on the definition on SRI. A theoretical framework has been used to identify core issues of socially responsible investment. The areas of interest are charitable giving, environmental technologies, negative and positive screening and shareholder activism. The empirical material consisted of qualitative interviews with 4 fund managers from 5 investment management firms in addition to written documents on the funds’ ethical criteria. The conclusions are that all of the funds use negative criteria in their assessment of companies, with similarities in what may be considered as unethical activity and differences in the extent. Most of the funds also seek to identify better-managed companies through an assessment of how companies comply with international agreements. Differences occur in the choices of international agreements as well as the minimum criteria for investing. Most of the investment management firms engage in shareholder activism with the aim to influence the companies’ corporate behaviour, thus with different levels of engagement. Some have dialogue with whom they invest in, some favour the idea of communicate with companies they do not invest in as well. Furthermore, the results of this study show that investments in environmental technologies are rare since these companies are too small. When it comes to charitable giving, donations to charity may be seen as SRI or may not be seen as SRI depending on if the concept refers to investment criteria.

Hållbarhet är i fokus och hållbara investeringar är en förutsättning för att utvecklingen av det globala hållbarhetsarbetet ska lyckas. Ett hållbart investeringsalternativ är gröna obligationer, som idag är en efterfrågad produkt av investerare. Obligationsmarknaden används av företag som ett alternativ till finansiering i form av banklån. Här möts företag och investerare i syfte att utbyta pengar mot räntebärande värdepapper, där investeraren erhåller ränteutbetalningar för sitt utlånade kapital. År 2008 emitterades världens första gröna obligation och utvecklingen i antal emitterade gröna obligationer har sedan dess varit extraordinär. Gröna obligationer är likt konventionella obligationer ett räntebärande värdepapper, med skillnaden att emissionskapitalet för gröna obligationer är avsett att användas till att minska miljö- och klimatpåverkan. Genom en investering i gröna obligationer är investeraren med och finansierar gröna projekt och bidrar till en mer hållbar utveckling. Tidigare forskning har lett till varierande slutsatser där majoriteten antyder att det finns en premie förknippat med gröna obligationer. Många av de tidigare forskningarna har studerat obligationsmarknaden på global nivå. Denna studie avser att undersöka premiens förhållande på den svenska obligationsmarknaden och se huruvida svenska bolag emitterar gröna obligationer till en lägre avkastning. Syftet med studien är att påvisa huruvida det finns skillnader i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer på den svenska obligationsmarknaden. Detta förhållande undersöks genom en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. I studien används en matchningsmetod för att studera fenomenet om en premie för gröna obligationer existerar. Gröna och konventionella obligationers spread jämförs inom bolagen och resultatet sammanfattas i en övergripande marknadsanalys. De slutsatser som dras av studien är att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan gröna och konventionella obligationers spread, och därmed att gröna obligationer inte emitteras med en sämre avkastning än jämförbara konventionella obligationer. Från denna studie drar vi därmed slutsatsen att gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden inte emitteras med någon premie. / Sustainability is in focus and sustainable investments are a prerequisite for the progress of global sustainability work. Green bonds are an example of a sustainable investment alternative and is today a sought-after product by investors. The bond market is used by companies as an alternative to financing projects through bank loans. Organizations and investors meet for the purpose of exchanging money for interest-bearing securities, where the investor receives interest payments for his lent capital. In 2008, the world's first green bond was issued and the development in the number of issued green bonds since then has been extraordinary. Like conventional bonds, green bonds are an interest-bearing security, with the difference that the issued capital for green bonds is intended to be used to reduce the environmental and climate impact. Through an investment in green bonds, the investor participates in and finances green projects and contributes to a more sustainable development. Previous research has led to varying conclusions where the majority suggest that there is a premium associated with green bonds. Many of the previous researches have studied the bond market on a global level. This study intends to examine the premium relationship in the Swedish bond market and conclude whether or not Swedish companies issue green bonds at a lower return. The purpose of the study is to demonstrate whether there are differences in spreads between green bonds and conventional bonds in the Swedish bond market. This relationship is investigated through a quantitative study based on an deductive approach. The study uses a matching method to study the phenomenon of a premium for green bonds. The spreads of green and conventional bonds are compared within the companies and the results are summarized in an overall market analysis. The first conclusion drawn from this study is that there is no statistically significant difference between the spread of green and conventional bonds, seen across the entire Swedish bond market. This indicates that green bonds are not issued with a lower return than comparable conventional bonds. The second conclusion drawn from this study is that green bonds in the Swedish bond market are not issued with any premium. The study shows that green bonds are as profitable as conventional bonds from the same company, and also lead to a more diversified portfolio. This paper is written in Swedish.

Syfte: ESG-betyg kan användas av investerare som vill placera sitt kapital hållbart. Betygets tillförlitlighet har dock ifrågasatts av tidigare forskare. Tidigare studier har visat att effekten av en kontrovers på ESG-betyget kan variera beroende på vilken del av betyget som studeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension. I den första forskningsfrågan undersöks hur ESG-betygets miljödimension påverkas av att ett företag är involverat i en miljökontrovers och i den andra undersöks om några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien är kvantitativ och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Två hypoteser har formulerats och testas genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS Statistics. Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Populationen har bestått av 64 800 publika företag, från vilket ett urval på 1752 företag har gjorts. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett positivt samband mellan miljökontroverser och miljödimensionen trots att definitionen av miljökontroverser är negativ. Det innebär att företagens miljödimension av ESG-betyget påverkas positivt av miljökontroverser. CSR-rapport var den enda variabeln inom hållbarhetsarbete som positivt påverkades efter en miljökontrovers. För CSR-team, GRI och MLS sågs inga signifikanta samband. Studiens slutsats är att företagets ESG-betyg i miljödimensionen ökar efter inblandning i en miljökontrovers samt att företag till viss del förbättrar sitt hållbarhetsarbete, i form av hållbarhetsrapporter, efter en miljökontrovers. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger ökad kunskap om hur miljökontroverser påverkar ESG-betygets miljödimension. För investerare kan detta vara till hjälp när nya investeringar planeras, eftersom det ger en ökad förståelse för vilka effekter av en miljökontrovers som syns i ESG-betygets miljödimension. Förslag till fortsatt forskning: Efter studiens slutsatser uppkommer flera förslag till vidare forskning. Eftersom olika kreditvärderingsinstitut kan ge samma företag olika ESG-betyg skulle samma studie kunna genomföras med ESG-betyg från andra kreditvärderingsinstitut. En annan aspekt som kan undersökas är om företag med högre ESG-betyg är involverade i färre kontroverser än företag med lägre betyg. / Aim: ESG ratings can be used by investors who want to invest their capital in a sustainable way. However, the reliability of the ratings has been questioned by previous researchers. Previous studies have shown that the effect of a controversy on the ESG rating can vary depending on which aspect of the rating is studied. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether there is a connection between environmental controversies and the environmental dimension of the ESG rating. Method: The study is quantitative and has a hypothetical-deductive approach. Two hypotheses have been formulated in the study and tested through regression analyzes in the statistical program SPSS Statistics. Secondary data has been collected from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon. The population has consisted of 64,800 public companies, from which a sample of 1752 companies has been made. Result & Conclusions: The results of the study show a positive correlation between environmental controversies and the environmental dimension, even though the definition of environmental controversies is negative. This means that the companies' environmental dimension of the ESG rating is positively affected by an environmental controversy. CSR report was the only variable of sustainability work that is positively affected after an environmental controversy. The study concludes that the company's ESG rating in the environmental dimension increases after involvement in an environmental controversy and that companies to some extent improve their sustainability work, in the form of sustainability reports, after an environmental controversy. Contribution of the thesis: The results of the study provide increased knowledge about how environmental controversies affect the environmental dimension of the ESG rating. For investors, this can be helpful when planning new investments because it provides an increased understanding of the effects of an environmental controversy that can be seen in the environmental dimension of the ESG rating. Suggestions for future research: Following the study's conclusions, several suggestions for further research arise. Since different credit rating agencies can give the same company different ESG ratings, the same study could be repeated with ESG ratings from other credit rating agencies. Another aspect that can be investigated is whether companies with higher ESG ratings are involved in fewer controversies than companies with lower ratings.

No description available.

Research has shown that the selection criteria, so-called screens, of socially responsible funds (SRF) affect their financial performance. The difference is particularly distinguishable during market crisis, where the exclusion of unethical industries (negative screening) has proven to be an inferior strategy compared to selecting companies with good social performance (positive screening). Few academic papers compare SRF with different screens to each other under market turmoil, instead comparing them to conventional funds. We examined the Swedish fund market during crisis and non-crisis by dividing SRF according to their screens. The results indicated that the financial performance between SRF with positive and negative screening was not significantly different during neither the crisis nor non-crisis period. In contrast to previous literature, SRF did not exhibit any risk reducing characteristics during market crisis. / Forskning som utvärderat socialt ansvarsfulla fonder (SRF) har sett indikationer på att deras investeringsstrategier som berör sociala och miljömässiga aspekter, så kallade screens, påverkar deras finansiella prestanda. Skillnaden mellan SRF med olika screeningstrategier har visat sig extra tydligt under marknadskriser, där exkluderingen av oetiska branscher (negativ screening) har visat sig vara en sämre strategi än att välja in företag med god social prestanda (positiv screening). Studier som undersöker SRF under olika marknadsstadier jämför sällan screeningstrategierna mot varandra, utan drar istället paralleller mot konventionella fonder. För att belysa hur olika screeningstrategier påverkar den finansiella prestationen undersöktes den svenska fondmarknaden under kris samt icke-kris genom att dela in svenskförvaltade SRF efter vilken typ av screening de tillämpade. Fonderna utvärderades genom regressionsanalyser för att kalkylera alpha. Resultatet indikerade att den finansiella prestationen mellan SRF med positiv och negativ screening inte var signifikant skild under varken kris eller icke-kris. I kontrast till tidigare studier uppvisade SRF inte riskreducerande egenskaper under dåliga ekonomiska tider.

International real estate investors have shown interest in the Swedish real estate market since the second half of the 1990s. The entrance period was marked with a large amount of infused foreign capital, which was a result of flexible real estate transactions to low prices. Since then, the international interest for the Swedish real estate market has increased and the forecast says that it will continue. The majority of the foreign capital has been invested indirectly, through funds, but direct investments also occur. In recent years, the Asian capital invested in the Swedish real estate market has increased, with the main reason being a strive for risk diversification. The purpose of this study is to investigate the motives and incentives of foreign investors when investing in Swedish real estate. A secondary objective is to research whether there may be difficulties for foreign operators to perform real estate business in Sweden. Furthermore, a deeper analysis about the increased interest from Asia is performed. The study has been carried out through interviews with experienced people in the real estate business. Recognized reports and transaction data have also been analyzed. The analysis in this thesis shows that the interest from foreign investors vary depending on the fluctuation in economic activity. Sweden is considered to be politically and economically stable, with a good potential for future growth. Therefore, the interest from foreign investors has not been negatively affected over time. Factors that contribute to foreign interest in the Swedish real estate market are the good liquidity, low transaction costs and a high transparency. There are various incentives to invest in a foreign market, but international diversification has emerged as the most important incentive. Other main motives are the possibilities of return, the ability to increase the return and to risk-adjust returns over other kind of assets. The main problems that have arisen when foreign investors have capitalized in Sweden have had strong ties to the cultural, legal and political aspects. Today these problems are rare, mainly because foreign investors are more well informed and have been established for a long time on the market. Although many investors are using hedging for currency exposure, the currency is considered to be relatively stable and therefore entails less risk. In recent years Asian investors have shown great interest in the Swedish real estate market. However, Asian investors have only made a few major investments in the market. The introduction of retirement funds in Southeast and East Asia has led to a lot of capital being collected, and to diversify the risk the capital will have to be invested in global real estate. The increased interest suggests that further investments are to come in the future. / Intresset från utländska aktörer för fastighetsinvesteringar på den svenska fastighetsmarknaden växte fram under andra halvan av 1990-talet. Perioden präglades av ett stort inflöde av utländskt kapital, vilket var ett resultat av flexibla fastighetsköp till bra priser. Det utländska intresset för den svenska fastighetsmarknaden har sedan dess vuxit ännu mer och det finns mycket som pekar på att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning. Den största delen av det utländska kapitalet har investerats indirekt genom fonder, men även direkta investeringar förekommer. De senaste åren har mängden asiatiskt kapital som sökt sig till marknaden ökat, främst på grund av riskspridning. Denna studie syftar till att utreda vilka motiv och incitament som ligger till grund för det utländska intresset att aktivera sig på den svenska fastighetsmarknaden. Med det som utgångspunkt fokuserar studien även på huruvida det kan förekomma problem för utländska aktörer att utföra fastighetsaffärer i Sverige. Vidare har en djupare analys kring det ökade intresset från Asien utförts. Studien har utförts med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner inom fastighetsbranschen samt genom analys av erkända rapporter och transaktionsdata. Genom analys kan det konstateras att vilken typ av aktörer som valt att investera på svenska marknaden varierat under konjunktursvängningarna. Intresset för marknaden har trots detta inte varit hämmande. Detta på grund av att Sverige anses vara politiskt och ekonomiskt stabilt med goda tillväxtförutsättningar. Faktorer som bidragit till utländska investeringar på den svenska marknaden är en god likviditet, låga transaktionskostnader och en hög tranparensnivå. Det finns olika incitament för att investera på en främmande marknad, där internationell diversifiering har framträtt som det mest betydelsefulla incitamentet. Andra incitament är att få avkastning, förmågan att öka sin avkastning samt få en riskjusterad avkastning över andra tillgångsslag. De problem som har uppstått när utländska aktörer aktiverat sig i Sverige, har haft stark anknytning till kulturella, legala och politiska aspekter. Idag märks dessa problem inte av då utländska investerare är mer pålästa och varit etablerade en längre tid på marknaden. Flertalet utländska investerare hedgar mot valutaexponering, detta trots att valutan anses vara relativt stabil idag och medför därför en mindre risk. Asiatiska aktörer har på senare år visat stort intresse för den svenska fastighetsmarknaden. De har emellertid endast gjort ett fåtal större investeringar på marknaden. Aktörer från Sydost- och Östasien har i och med införandet av pensionsfonder erhållit mycket kapital som ska allokeras i fastigheter med syftet att risksprida. Det intensifierade intresset tyder på att investeringarna på sikt kan komma att öka.

Genom tiderna och främst under det senaste århundradet har det uppstått bank-, finans- och fastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala värld med sammanlänkade ekonomier är risken stor att en kris som uppstår i ett land fortplantar sig och drabbar andra länder, dock så kan samma kris påverka olika länder olika mycket. En intressant frågeställning är vilka faktorer som påverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör att priserna återhämtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokus på Sverige och Spanien. Sverige genomgick en stor kris på 90-talet där fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiod ökade bestånd, samt priser av fastigheter i Spanien. Den senaste stora fastighets- och finanskrisen som började i USA år 2007 spred sig snabbt till andra länder, vilket resulterade i en global ekonomisk kris. Krisen drabbade både Sverige och Spanien, men Spanien drabbades extra hårt. Sverige kom ut ur krisen på ett par år medan Spanien fortfarande, sex år senare befinner sig i svår kris. Orsakerna till varför allvarliga fastighets- och finanskriser uppstår är många. En kombination av flera mer eller mindre sammanflätade händelser, i både det finansiella systemet och bygg- och fastighetssektorn, kan till olika grader förklara några kriser som Sverige och Spanien har drabbats av. Fastighetssektorn, med både hushåll och kommersiella företag som fastighetsinvesterare, har traditionellt varit mycket beroende av bankers kreditgivning. Efter de senaste kriserna har regleringen av bankerna blivit strängare med bland annat nya kapitaltäcknings- och likviditetskrav (BASEL III), vilket i sin tur kan leda till mindre incitament eller möjligheter för banker att låna ut till fastighetsinvesterare. Detta skapar nya förutsättningar på fastighetsmarknaden, hur den styrs och utvecklas. De nya förutsättningarna skapar nya potentiella grunder för framtida kriser. Den konstanta utvecklingen försvårar att förutspå och kontrollera marknaden och eventuella kriser. / Throughout the times, mainly in the last century, there has been banking , finance, and real estate crises, often related to each other. A crisis often faces more than one country, but the same crisis may affect different countries in different ways. The question is what effects the real estate prices during these crises, and how it differs between countries in Europe, mainly between Sweden and Spain. Sweden had a big crisis in the 90`s, where the real estate prices plummeted in Sweden, and during the same period of time, the real estate prices in Spain were rising. The last crisis that became a world crisis in 2008, effected both Sweden and Spain (among many other countries), where Sweden came out of the crisis in only a couple of years, while Spain still is deeply in the crisis today, - six years later. The reasons for this crisis are the banking system, and the individuals’ bank behaviors that act as financiers for private as well as commercial real estate, a market that the real estate side depends of. After the crises, the banks have a stricter approach to the financing of real estate, for instance due to modified bank regulations (Basel III). This creates new and more developed conditions on the real estate market and will potentially cause new and different types of causes for future crises regarding properties. The constantly developing market makes it more difficult to control and know when a new potential crisis is entered.

Områdesbeskrivning: Hållbara fonder har med tiden blivit ett alltmer populärt investeringsalternativ för fondsparare. Tillsammans med en högre hållbarhetsmedvetenhet bland konsumenter, har företag behövt anpassa sina strategier för att nå upp till samhällets förväntningar kring hållbarhet. Den högre efterfrågan på hållbara alternativ, har bidragit till att antalet hållbara fonder har ökat med tiden. Fondbolagens implementering av mer hållbara strategier, medför en positiv marknadsföring för de bolagen och därigenom även en större lönsamhet. Samtidigt som hållbarhetsaspekten har blivit ett alltmer populärt fokuseringsområde för fondbolagen, har populariteten bidragit till striktare förordningar, för huruvida fondbolagen ska kunna marknadsföra sina fonder som hållbara. Bland annat innebär de nya förordningarna att fondbolagen har större upplysningsplikt gentemot investerarna, som ska få möjligheten att granska om fondbolagens ageranden, når upp till deras preferenser eller inte. Unga personer har genom tidigare undersökningar, visat på högt hållbarhetsmedvetande. Därav anses det intressant att studera hur unga vuxnas preferenser är och hur det påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder.  Syfte: Undersökningen syftar till att undersöka huruvida ekonomistudenter värdesätter hållbara fonder idag och om de anser det som troligt att de kommer att investera i hållbara fonder i framtiden. Studenternas preferenser om hållbara fonder, kan ge en indikation på hur fondbolagen kan skapa legitimitet gällande investeringar i hållbara fonder, gentemot studiens målgrupp. Metod: En kvantitativ metodundersökning har gjorts för att studera ekonomistudenters inställning till hållbara investeringar. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av en enkät online, vilken skickades ut till hela populationen. Hypoteser har framställts gällande huruvida studenters preferenser om hållbarhet och fonder, påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder.Resultat: Studiens resultat framhäver att studenternas preferenser om hållbarhet och fonder, har en positiv påverkan på hur deras inställning är kring investeringar i hållbara fonder. Resultatet från studien bekräftas av tidigare forskning, att privata investerare efterfrågar fonder som uppfyller deras etiska värderingar. Studien visar att unga vuxna, trots att de är i början av sitt livssparande, eftersträvar hållbara alternativ. Exempelvis anser de flesta studenterna, att de är villiga att få en lägre avkastning, om deras investeringar överensstämmer med deras etiska ställningstaganden. För fondbolagens sida visar det att hållbara strategier gynnar deras legitimitetssökande. Samtidigt visar resultatet att om hållbara fonders förvaltningar inte anses vara hållbara, kan det bidra till ett legitimitetsgap gentemot studiens population. Begränsningar: Studien är avgränsad till att studera preferenserna hos ekonomistudenter på Högskolan i Borås, vilka hör till gruppen unga vuxna. Avgränsningen gjordes, eftersom en studie där alla unga vuxna hade inkluderats, hade blivit alltför omfattande. Samma tanke låg till grund för valet att endast inkludera ekonomistudenter på en högskola, istället för alla högskolor i Sverige. Anledningen till att ekonomistudenter valdes till populationen, var framförallt för att de studenterna ansågs ha ett större intresse i studiens ämnesområde. / Area description: With time, sustainable funds have become a more popular investment alternative for fund savers. Together with a higher sustainable awareness among consumers, companies have had to adapt their strategies to reach up to the sustainable expectations from the society. The higher demand on sustainable alternatives, have contributed to that the number of sustainable funds have increased with time. The fund companies implementation of more sustainable alternatives, results in a positive marketing for those companies and thereby even a larger profitability. In the same time as the sustainability aspect has become a more popular focus area for the fund companies, the popularity have contributed to more strict regulations. These regulations include that the fund companies have a duty of disclosure towards the investors, who will get the possibility to examine if the fund companies actions, reach up to the investors preferences or not. Young adults have in previous studies, showed to have high sustainable awareness. With that in mind, it seems interesting to study how young adults preferences are and how these affect their attitude to invest in sustainable funds. Purpose: The purpose of this research is to study how students of economics, value sustainable funds today and if they see it likely that they will invest in sustainable funds in the future. The students preferences about sustainable funds, can give an indication on how fund companies can create legitimacy concerning investments in sustainable funds, towards the population in this research. Method: A quantitative research method have been used to study the students of economics, attitudes about investments in sustainable funds. The empirical material have been collected with an online survey, which was sent to the entire population in this study. Hypotheses have been made about how students preferences about sustainability and funds, affects their attitudes on investing in sustainable funds. Result: The results of this study highlights that the students preferences about sustainability and funds, have a positive effect on how their attitudes are about investments in sustainable funds. The result from this study confirms from previous research, that many private investors request funds which fulfill their ethical values. The study shows that young adults, even if they are in the beginning of their life savings, seek after sustainable alternatives. For example, most students consider that they are willing to get a lower return on their savings, if their investments corresponds with their ethical values. Regarding the fund companies, this study shows that sustainable strategies benefits their legitimacy seeking. At the same time, the results from this study shows that if the investments from the sustainable funds are not sustainable, a legitimacy gap can arise towards the population of this study.Limitations: This research is limited to study the preferences of economics students at Högskolan i Borås, which belong to the group of young adults. The limitation was made because a study with all young adults included, would have become to comprehensive. The same thought was behind the decision to only include economics students on one university, instead of including all universities in Sweden. The reason that economics students was choicen to the population, was mainly because these students seems to have more interests in the subject matter of this research.

Det finns både växande intresse och uppmuntran till att investera kapital ansvarsfullt för att bidra till hållbar utveckling. Morningstar är en av flertalet aktörer som erbjuder extern värdering av fonders hållbarhetsprestation i syfte att förse investerare med objektiv bedömning. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur svenska investerare responderar till hållbarhetsverktyget. Målgruppen är begränsad till premiepensionssparare då systemet har hög täckningsgrad av den svenska befolkningen. Paneldatan omfattar 393 av Pensionsmyndighetens fonder i månadsfrekvens från januari 2016 till februari 2021, som resulterar i 24 366 observationer. Frågeställning besvaras genom att undersöka sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg och kapitalflöde eller marknadsvärde med hjälp av ekonometriska modellerna Pooled OLS och Fixed Effects. Målgruppen premiepensionssparare orsakar svåra mätproblem på grund av de dominerande passiva spararna med lång sparhorisont och låg handelsfrekvens. Det kräver mer förarbete i databearbetningen och metodtillämpning för att kunna dra slutsatser. Resultatet visar att hållbarhetsbetygen inte har någon signifikant effekt på kapitalflöde eller marknadsvärdet oavsett fond- eller/och tidsspecifika faktorer. Sambandets obefintlighet kan bero på premiepensionsspararnas demografi, långsiktiga sparhorisont, andra hållbarhetsstrategier och hållbarhetsbetyg samt hållbarhets dynamiskhet. / There are both growing interest and encouragement to invest your capital responsibly to contribute to a sustainable development. Morningstar is one of several players that offer external rating of mutual funds' sustainability performance in order to provide objective valuation to investors. Thus, this thesis paper wants to evaluate how Swedish investors respond to the Morningstar’s sustainability rating. The target group is limited to premiepensionssparare as the system has a high coverage of the Swedish population. The panel data comprises 393 of the Swedish Pensions Agency’s mutual funds in a monthly frequency from January 2016 to February 2021, resulting in 24 366 observations. The thesis question is answered by examining the relationship between mutual funds' sustainability ratings and their capital flow or market value by using the econometric models Pooled OLS and Fixed Effects. However, we are facing measurement difficulties due to the target group of premiepensionssparare being dominated by passive investors with long savings horizons and low trading frequency. This requires additional process of the data before applying the method and drawing conclusions. The results show that the sustainability ratings have no significant effect on capital flow or market value, whether we control for fund and/or time-specific factors. It means that premiepensionssparare do not respond to Morningstar's sustainability ratings. The non-existing relationship may depend on the pension savers’ demography, long-term savings horizon, other sustainable investment strategies and ratings as well as sustainability’s dynamism.