Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar ett investeringsbeslut på den svenska samt den spanska fastighetsmarknaden med hänsyn till ekonomi, juridik, fysiska egenskaper och läge samt finansiering. För att  bedöma den ekonomiska lönsamheten kommer vi att göra en kassaflödesanalys för en utvald hyresfastighet på respektive marknad. Tillvägagångssättet för arbetet var att göra en undersökning där vi med bakgrund i den spanska och den svenska fastighetsmarknaden redogör för konsekvenserna av finanskrisen 2008, nuläget och framtiden. Fokus ligger på hyresmarknaden, men även ekonomin i stort behandlas. Fastighetsvärderingens grunder har redogjorts liksom resultatet från en enkätundersökning vilken behandlar privatpersoners fastighetsköp i Spanien, för att undersöka vilka faktorer som är betydande vid en fastighetsinvestering. En mäklare stationerad i Torrevieja från Fastighetsbyrån har bistått oss med information under arbetets gång.  Ekonomiska faktorer är det som i störst grad påverkar en investering i Spanien enligt svar från enkäten. Andra värdepåverkande faktorer, såsom klimat, läge och skick har också stor betydelse för investeringen.  Resultatet av kassaflödesanalysen visar att det är lönsamt att investera i en hyresfastighet i Spanien likväl som i Sverige, men att utfallet är känsligt för förändringar. Faktorer som bolåneränta, amorteringstid, avkastningskrav på eget kapital och vakansgrad är de som påverkar utfallet i störst grad. / The purpose of this work is to investigate the factors that influence an investment decision onthe Swedish and Spanish real estate market considering economic, legal, physical propertiesand location as well as financing. To assess the economic profitability, will we make aanalysis of the cash flow for a selected rental property on each market.The approach for the work has been to do a background survey of the Swedish and Spanishreal estate markets, where we have looked at the years during the financial crisis, the presentand the future. The basis of the property valuation will be described, as well as the resultfrom a survey that deals with private property purchases in Spain, to investigate what factorsaffect a real estate investment. A real estate agent from Fastighetsbyrån in Torrevieja hasbeen given us information continuously about the Spanish market throughout this work.According to the survey the factors that affected the investment the most were the economicalfactors. Other value affecting factors like climate, location, condition also have a significantmeaning on the investment decision.The result of the cash flow analysis shows that it is profitable to invest in both Spain andSweden, but that the outcome is delicate for changes. Factors like home mortgage,amortization time, rate of return och equity and vacancy are those that affect the outcome themost.

Denna uppsats syftar till att analysera faktorer som påverkar erfarna unga vuxnas beslut att investera i fonder. Målet är att erhålla en ökad förståelse för hur finansiella investeringsbeslut fattas med beaktande av de betydande värderingsförskjutningar som uppenbarligen tillkommit genom ökat medvetande genom debatten om produktion/miljöpåverkan under senare år.  En försöksgrupp har utvalts bestående av unga vuxna i åldersgruppen 21–25 år. Författarna har valt att avgränsa gruppen för att fokusera på individer som har yrkeserfarenhet inom bank- och finanssektorn.  Undersökningen har utgått från en teoretisk referensram som består av en konsumentbeslutsprocess, Maslows behovstrappa, för att analysera värderingar samt vilka psykologiska och finansiella värden respondenterna erhåller efter genomförda investeringar. Detta identifieras genom djupintervjuer med respondenterna.  Forskningsfrågorna i denna undersökning handlar om varför respondenterna väljer att köpa vissa specifika fonder samt hur deras värderingar påverkat valet av fonder.

Private equity har under lång tid varit ett attraktivt alternativ vid allokering av kapital. Under de senaste fyrtio åren har tillgångsslaget fått mer fäste i Sverige. Som en följd av detta har det genom det stigande intresset gjorts mer omfattande forskning kring ämnet och tillgångsslaget fått en mer tilltalande förknippning som investeringsalternativ. Svenska institutioner anser att tillgångsslaget har flera attraktiva egenskaper och därför idag utgör en del i flera svenska institutioners portföljsammansättning. Syftet med arbetet var att undersöka hur beslutsprocessen ser ut när institutionellt kapital allokeras i onoterade tillgångar i form av private equity. Ambitionen var att ge en mer nyanserad bild av vilka faktorer som väger tyngst vid beslutsfattandet om en placering i private equity. Utöver en förståelse bakom de avgörande argumenten fanns även en önskan om att förstå vilka de avgörande faktorerna är samt hur de vägs gentemot varandra. För att fånga dessa olika parametrar utfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Argumentet bakom valet av en kvalitativ metod grundade sig i att det möjliggjorde för en mer djupgående analys. Undersökningen visade att svenska institutioner anser att private equity har väldigt goda diversifierande egenskaper som bidrar till en portföljoptimering. Då tillgångsslaget har en värderingsmetod som sker på kvartalsbasis bidrar detta till en lägre synlig volatilitet i portföljen. Genomgående eftersträvar institutioner att, genom investeringar i private equity, uppnå diversifierande effekter i portföljen men även ges möjligheter till högre avkastning i och med tillgångsslagets karaktär och de inlåsningseffekter som är ett resultat av fondens struktur vanligtvis är låst i åtta till tio år. Respondenterna poängterade även vikten av att ha förtroende för teamet bakom fonden och att de agerar i linje med de av organisationen själva uppsatta placeringsriktlinjer. En avgörande faktor som framgår från majoriteten av respondenterna är att deras placeringspolicy hindrar dem från att investera i oetiska verksamheter såsom koldioxidintensiva eller vapen. Man ser även att man genom sin allokering kan ha möjligheter att påverka affärsstrukturer dels, men även kapitalflöden i samhället. / Private equity has for a long time been an attractive alternative when allocating capital. Over the past forty years, the asset class has gained more traction in Sweden. As a result of this, due to the growing interest, more extensive research has been done on the subject and the asset class have gotten a more appealing association as a investment alternative. Swedish institutions consider the asset class to have several attractive traits which is why it constitutes to several Swedish portfolio compositions.  The aspiration of this study was to examine how the decision-making process looks when institutional capital is allocated in unlisted assets in the form of private equity. The ambition was to provide a more nuanced understanding of the key arguments that weigh the most when deciding to make an investment in private equity. In addition to an understanding behind the decisive arguments, there was also a desire to understand what the decisive factors are and how they are weighed against each other. To capture these different parameters, a qualitative survey was carried out by employing semi-structured interviews. The argument behind the choice of a qualitative method were since it allowed for a more in-depth analysis. The findings of the study revealed that Swedish institutions perceive private equity as having excellent diversification elements, contributing to portfolio optimization. The asset class has a valuation methodology, which occurs on a quarterly basis, that leads to lower visible volatility in the portfolio. Institutions consistently seek diversification effects and higher returns through private equity investments, due to the asset class´s characteristics and the lock-up effects associated with closed-end fund structures. The respondents emphasized the importance of having trust for the fund´s team and their adherence to the institution's own investment guidelines. An important factor highlighted by majority of respondents was the restriction imposed by their investment policy to avoid unethical activities such as carbon intensive or weapons, The respondents also tend to see through their allocation possibilities to influence the business structure partly, but also the capital flows in society.

Green bonds have been an essential financial instrument to fund sustainable projects. While green bonds fulfil a market need, they have also received critiques such as greenwashing and weak requirements. The implementation of the new classification system, the EU Taxonomy, conducted by the European Commission, is believed to be necessary to tackle the received critiques of green bonds. As investors are starting to take interest in the EU Taxonomy, increased demand is shown within the real estate sector to align their green bonds with the EU Taxonomy.  This thesis aims to understand the benefits and challenges for the real estate sector to work with green bonds, the EU Taxonomy, and their alignment. This study was conducted by interviewing 17 participants from four different actor groups active within the real estate sector in Sweden.  The results illustrate challenges, such as the EU Taxonomy being too extensive to work with, reporting challenges and the lack of knowledge in the market. The benefits were that working with a green bond framework aligned with the Taxonomy was more attractive for investors and helped secure funding. Further, the authors discuss two overarching areas of improvement with the current state of the green bond market and the EU Taxonomy: Interpretating the EU Taxonomy and Incentives Within the Market. These two areas further highlight four recommendations to mitigate the challenges identified. The thesis proposes the following recommendations:  Platform to share knowledge and increase transparency  Sector-based classification guide  Adapting to the threshold levels  Stricter (self-regulated) requirements  While it is believed that the market for green bonds and the EU Taxonomy will continue to increase drastically, this thesis argues that the challenges identified above will need to be tackled to allow the green bond market to grow sustainably. / Gröna obligationer har varit ett viktigt finansiellt instrument för att finansiera hållbara projekt. Medan gröna obligationer fyller ett behov på marknaden, har de också fått kritik som greenwashing och svaga krav. Med implementeringen av det nya klassificeringssystemet, EU- taxonomin som införts av EU-kommissionen, anses detta vara det nödvändiga instrumentet för att ta itu med bland annat kritiken av gröna obligationer. Investerare har börjat visa ett ökat intresse för EU-taxonomin, en ökad efterfrågan finns inom fastighetssektorn för att linjera sina gröna obligationer med EU-taxonomin.  Denna avhandling syftar till att förstå fördelarna och utmaningarna för fastighetssektorn att arbeta med gröna obligationer, EU-taxonomin och linjeringen mellan dem. Denna studie genomfördes genom att intervjua 17 deltagare från fyra olika aktörsgrupper som är aktiva inom fastighetssektorn i Sverige.  Resultaten illustrerade utmaningar, som att EU-taxonomin är för omfattande att arbeta med, utmaning med rapportering och bristande kunskap i marknaden. De fördelar som nämndes var att det kan bli mer attraktivt för investerare att arbeta med EU-taxonomin och linjering med gröna obligationer för att säkerställa tillgången till en finansieringskälla i framtiden. Vidare diskuterar författarna två övergripande förbättringsområden med det nuvarande tillståndet på marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin: Tolkningen av EU-taxonomin och Incitament inom marknaden. Dessa två områden lyfter fram fyra rekommendationer för att hantera de identifierade utmaningarna. Avhandlingen föreslår dem följande rekommendationer:  Plattform för att dela kunskap och öka transparens  Sektors-baserad klassificeringsguide  Anpassade tröskelnivåer Skärpta (självreglerande) krav  Eftersom många intressenter tror att marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin kommer att fortsätta att öka drastiskt, hävdar denna avhandling att de utmaningar som identifierats ovan kommer att behöva hanteras för att tillåta gröna obligationsmarknaden att fortsätta växa hållbart.

Due to the textile industry’s polluting impact on aquatic environments the Sweden Textile Water Initiative (STWI) was established. This Sida funded collaboration between SIWI (Stockholm International Water Institute), Swedish fashion brands and their suppliers received international recognition for their success in achieving tangible environmental results after implementing sustainability measures at the suppliers. However, the financing from Sida was only for a limited period of time and the projects lost momentum when the money ran out. Moreover, claims have been made that monetary savings which suppliers made from more efficient resource use has been subject to profit theft from the brands by reducing their order prices. Furthermore, the brands genuine desire to achieve sustainability in the supply chain is questioned by modest supplier nominations. Previous research shows problems in value chain management and how both intentional and unintentional actions affect power dynamics and other factors in the value chain. This research contributes to the sustainable supply chain management (SSCM) literature by including a Swedish partnership perspective. In addition, new research is continuously needed in sustainability and textile value chains as conditions in the industry change rapidly (such as increased environmental awareness, and not least the covid-19 pandemic).  The purpose of this thesis is to answer the research question; "Is there a pattern of economic benefits for sustainability efforts in the textile supply chain being unfairly distributed between stakeholders in international partnerships?" This is achieved by conducting a case study of the Sweden Textile Water Initiative (STWI), including a supplier survey, semi-structured interviews with brands and supplier representatives, as well as a literature study.  The results showed that no coherent definition of "fair" had been established within a STWI context, and although suppliers were the only ones to receive direct financial profits, brands still indicated that this was not necessarily unfair. Furthermore, it was discovered that order quantities had decreased, but that motivations for decrease could be due to a number of reasons; restructuring in business model, changed consumer behavior/demand, and order placement with other suppliers. Regarding the order price, the majority of suppliers considered that these had decreased, while brands unanimously claimed they had increased. Contradictions in the respondents' answers does not necessarily render their experiences untrue, as they rarely have direct financial transactions due to the structure of the value chain. Another result showed that the brands modest number of nominated suppliers was largely due to hesitation from suppliers to join the partnership, as well as brands focusing on strategic placement, and being more oriented towards where the projects will have the largest impact. Finally, the results led to a number of suggestions on how improved partnerships can be achieved.  The plethora of factors that affect the complex structure of the industry also leaves many opportunities to explore cause-effect relationships. Further research needs include mapping market-, upstream- and downstream- pressure on suppliers, definitions of justice and risk responsibility, driving forces leading to relocation of production countries and comparisons of environmental legislation related to textile production. / Till följd av den förorenande miljöpåverkan som textilproduktion har på vattendrag bildades partnerskapet Sweden Textile Water Initiative (STWI). Detta Sida-finansierade samarbete mellan SIWI (Stockholm International Water Institute), svenska modeföretag och deras leverantö rer erhöll internationellt erkännande för sin framgång med att nå konkreta miljöresultat efter implementering av hållbarhetsåtgärder hos leverantörerna. Finansieringen från Sida pågick dock endast under en begränsad tidsperiod och projekten förlorade momentum när pengarna tog slut. Dessutom har påståenden gjorts om att de monetära besparingar som leverantörer gjort genom effektivare resursanvändning har hamnat hos modeföretagen genom sänkta orderpriser. Vidare ifrågasätts modeföretagen genuina vilja att uppnå hållbarhet i leverantörskedjan av sparsamma leverantörsnomineringar till partnerskapet, då det indikerar vilja att vara delaktiga, utan transparens kring den egna värdekedjan. Tidigare forskning visar på problematik i värdekedjeledning samt hur både avsiktliga och oavsiktliga handlingar påverkar maktdynamik och andra faktorer i värdekedjan. Detta arbete avser att bidra till den större SSCM-litteraturen med ett partneskapsperspektiv mellan aktörerna i värdekejdan istället för topstyrt från varumärken. Dessutom behövs kontinuerligt ny intersektionell forskning inom textil värdekedjor eftersom förhållandena i branschen ändras snabbt (såsom ökad miljömedvetenhet och inte minst covid-19-pandemin).  Syftet med detta examensarbete är att besvara forskningsfrågan; “Finns det ett mönster av att ekonomiska vinster från hållbarhets-insatser i textil värdekedjan fördelas på ett orättvist sätt mellan intressenter i internationella partnerskap?”. Detta görs genom att utföra en fallstudie av Sweden Textile Water Initiative (STWI), inkluderande enkät till leverantörer, semi-strukturerade intervjuer med mode- företag och leverantörs representanter samt en litteraturstudie.  Resultaten påvisade att det saknades en gemensamt definierad tolkning av “orättvist” inom STWI och trots att leverantörer var de enda som erhöll direkt ekonomisk vinst indikerade ändå modeföretag att detta inte nödvändigtvis var orättvist. Vidare upptäcktes att orderkvantiteter hade minskat men att detta kunde bero på ett antal anledningar; omstrukturering i affärsmodell, förändrat konsumentbeteende/efterfrågan och orderplacering hos andra leverantörer, medan genomförande av STWI inte ansågs vara en betydande anledning. Gällande orderpris så ansåg majoriteten av leverantörer att dessa hade sjunkit medan modeföretag enhälligt hävdade att de hade ökat. Att det finns motsättningar i svaren betyder inte nödvändigtvis att deras erfarenheter är osanna, eftersom dessa aktörer sällan har direkta ekonomiska transaktioner till följd av värdekedjans struktur. Ett annat resultat visade att modeföretags låga antal nominerade leverantörer till stor del berodde på tveksamhet från leverantörer att medverka i partnerskapet samt att fokusering på leverantörer där åtgärder skulle ge störst nytta. Slutligen ledde resultaten till ett antal förslag på hur förbättrade partnerskap kan uppnås.  Överflödet av faktorer som påverkar den komplexa strukturen i textilindustrin lämnar många möjligheter att utforska orsakssamband. Ytterligare forskningsbehov inkluderar kartläggning av marknad-, uppströms- och nedströms tryck på leverantörer, definitioner av rättvisa och riskansvar, drivkrafter som leder till omlokalisering av produktionsländer och jämförelser av miljölagstiftning relaterad till textilproduktion.

In Sweden, savings in funds today is one of the most popular forms of savings. Through both active and passive choices, almost all Swedes are exposed to the fund market, where mutual funds are the most popular type of funds. A clear majority of these funds are actively managed, which means that one or more fund managers actively work with the investments of the funds, with the aim to outperform the market. This method of management has been hotly debated in recent years, when many scientists claim that fund managers generally fail to outperform the market in long term. At the same time, interest in sustainability investments has increased in recent years, which is reflected in the fund market where sustainability funds have become increasingly popular. This essay therefore focuses on these sustainability funds, with focus on comparing large banks with web-based fund companies. The large banks in Sweden have been criticized for the way they are working seen from a customer perspective, but their funds are still very popular. Against this background, the study aims to investigate whether one can find any differences in performance of actively managed sustainability funds between large banks and web-based fund companies. Using four different models to measure risk-adjusted return of security portfolios, the funds have been examined to see if it is possible to find any patterns in terms of performance and the type of company that manages the funds. The survey results show that there is a clear difference in performance between the large banks and the web-based fund companies, whereby the latter succeed much better. Of the four models used, the large banks do not outperform the market under one model, while the web-based companies manage to outperform the market according to three of the models. Thus it can be stated that if you are interested in saving money in actively managed sustainability funds, it is the web-based companies to turn to. As previously mentioned, the large banks funds are very popular, which means that Swedish private investors have much money to gain by allowing web-based companies to manage their money, rather than large banks.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka investeringsbeslut inom designbranschen och skapa en större förståelse kring investeringsbesluten i designbyråer samt uppmärksamma designbyråer att investeringar kunde vara en konkurrenskraft. Teoretisk referensram: Studien behandlade olika investeringstyper, Porters fem konkurrenskrafter, risk, osäkerhet och lönsamhet. I uppsatsen användes också sju tidigare forskningar kring dessa områden samt forskning inom SME-företag, investeringsbeslut samt hur känslor påverkade vid beslutsfattande av investeringar. Metod: I uppsatsen har en deduktiv forskningsansats brukats. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med tio designbyråer. Kraven för designbyråerna var att de skulle ha olika arbetsområden i Stockholms innerstad samt att de skulle innefatta minst fyra anställda. Ytterligare ett krav var att de skulle ha välkända kunder. Intervjuerna genomfördes personligen, per telefon samt via mail. I studien tillämpades en komparativ metod för att kunna jämföra likheter och skillnader mellan designbyråerna samt finna kopplingar mellan designbyråers investeringar och beslutsfattandet kring dem. Resultat: Studien resulterade i att investeringar i personal samt kompetens var den största samt viktigaste investeringen då åtta av tio designbyråer nämnde det. Sex designbyråer gjorde investeringar i lokal och kontor och fyra designbyråer utförde expansionsinvesteringar. Tre av tio designbyråer använde sig av exempelvis kalkyler eller return on investment vid investeringsbeslut. För sex av designbyråerna spelade känslor in vid beslut av en investering. Åtta av dem ansåg att en investering var lönsam när intäkten översteg kostnaden för investeringen. Sju av designbyråerna såg investeringar som en risk men främst som en möjlighet. Slutsats: Designbyråer i Stockholm gjorde investeringar i främst personal, lokal, resor, expansion och datorer för att generera värde vilket också gjorde investeringen lyckad. Strategiska planeringen bestod främst av budgetering samt ett fåtal designbyråer utförde kalkyler. Det som var avgörande vid beslutsfattande var ekonomiska och emotionella värden. En investering sågs som lönsam när intäkten översteg kostnaden. Designbyråer såg investeringar främst som möjligheter men som behövde vägas gentemot risken. Jämfört med den finansiella teorin och designbyråers syn på investeringar skiljde sig inte speciellt mycket men hur besluten fattades skiljde sig markant. / Purpose: The purpose of this paper was to examine investment decisions in the design industry to provide greater comprehension on investment decisions in the design agencies and to notice design agencies that investments were a competititiveness.   Theoretical framework:The paper examined different types of investments, Porter’s five forces, risk, uncertainty and profitability. The paper also applied seven previous researches on these areas and also researches in SME, investment decisions and how feelings affected investment decisions. Methodology: A deductive research approach has been used in this paper. The study was conducted by a qualitative research method which included interviews with ten design agencies. The requirements for the design agencies included different work areas in Stockholm inner city and the design agency had to have at least four employees. Another requirement was that they had to have wellknown customers. There were face-to-face interviews, interviews by e-mail and telephone. The study was made by a comparative method to make comparisions between design agencies to find similarities, differences and connections between investments which design agencies made and eventually the decision making. Results: The results of the study demonstrated that investment in employees and competence was the greatest investment according to eight of ten design agencies. Six of the design agencies invested in premises and offices and four of ten made investments in expansion. Three of ten design agencies used calculations or return on investment while making investment decisions. It was found that six of ten design agencies included feelings in making investment decisions. Eight of ten considered that an investment was profitable when revenue exceeded the cost of the investment. Seven of the design agencies considered investments as a risk but mainly as an opportunity.   Conclusion: Design agencies in Stockholm invested mainly in employees and even in offices, business trips, expansion and computers to generate value which also lead to a successful investment. Strategic planning mainly consisted of budgeting as well as a few design agencies performed calculus. Economic and emotional values were a decisive factor in investment decisions. An investment was considered as profitable when revenue exceeded the cost. Design agencies primarly considered investments as opportunities but they needed to be in balance with the risks. The design agencies’ view of investments compared to the financial theory did not differ very much but how the decisions were made differed significantly.

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

<p>Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar.</p><p>Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen.</p><p>Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod.</p><p>Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman.</p> / <p>Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business.</p><p>The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool.</p><p>The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of:</p><p>(a) dilemma points - events where the dilemmas originate.</p><p>(b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk.</p><p>(c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.</p>

<p>Halving poverty until 2015 is something that all member states of United Nation have agreed up on by adopting the Millennium Development Goals MDG in 1991. The question asked in this paper is how much aid is needed in Tanzania, to reduce poverty by half. The method we use links estimated annual economic growth rates to the required amount of aid needed to halve poverty.</p><p>This study finds that during 2002-2015 Tanzania should receive between $37 to $43 (2002 US dollar) per year and capita depending on the underlying assumptions. Between 1994 and 2002 Tanzania received 36 dollar per year and capita so the amount of aid must at least be kept on the same level as preceding years and perhaps be increased to reach the goal of halving poverty until 2015.</p><p>Moreover, this study only calculates the cost of reaching the first MDG and not the cost of reaching the remaining goals stated in the United Nations Millennium Declaration.</p>