The work with sustainability has mostly focused on the environmental and economic aspects, while the social dimension has been neglected. There is no definitive definition of what social sustainability work entails and there is a lack of financial measurement tools to assess social investments. The purpose of the essay is to report on the measurement challenge when investing in social sustainability. To achieve this, real estate actors have been interviewed, the people have shared the organization's social sustainability work and its view on measurement challenges. In total, seven operators have been interviewed who have a very varied property portfolio and ownership structure. A recurring measurement tool that the majority of the interviewed real estate operators use is survey measuring tool. These measurement tools can only measure the customer's individual experience and cannot directly demonstrate financial profitability of the investment. The essay has found a variation in terms of existing measurement tools but has also managed to identify challenges in these, such as the lack of comparability, subjective assessments, and misleading values. Financial profitability can arise in many ways from an investment in social sustainability. A common way is through cost savings or an increased willingness to pay in the form of increased market value and attractiveness. The essay has shown that a well-thought-out management can in many ways create large cost savings but also function as preventive measures that contribute to social sustainability, which in turn can generate indirect financial profitability. / Hållbarhet har under de senaste decennierna fått en allt större inverkan på fastighetsbranschen. Arbetet med hållbarhet har till största del fokuserat på de miljömässiga och ekonomiska aspekterna medan den sociala dimensionen har försummats. Det finns ingen entydig definition av vad det sociala hållbarhetsarbetet innebär och det råder brist på ekonomiska mätverktyg för att bedöma sociala investeringar. Uppsatsens syfte är att redogöra för mätningsutmaning vid investering i social hållbarhet.För att uppnå detta har fastighetsaktörer intervjuats, personerna har delat med sig av organisationens sociala hållbarhetsarbete och dess syn på mätningsutmaningar. Sammanlagt har sju stycken aktörer intervjuats som har en väldigt varierande fastighetsportfölj och ägarstruktur. Ett återkommande mätverktyg som majoriteten av de intervjuade fastighetaktörerna nyttjar är enkätbaserat mätverktyg. Dessa mätverktyg kan endast mäta kundens individuella upplevelse och kan inte direkt påvisa ekonomisk lönsamhet i investeringen. Uppsatsen har funnit en variation vad gäller befintliga mätverktyg men har även lyckats identifiera utmaningar i dessa, såsom bristen på jämförelsebarhet, subjektiva bedömningar och missvisande värden. Ekonomisk lönsamhet kan uppkomma på många sätt ur en investering i social hållbarhet. Ett vanligt sätt är genom kostnadsbesparingar eller en ökad betalningsvilja i form av ökat marknadsvärde och attraktivitet. Uppsatsen har påvisat att en genomtänkt förvaltning kan i många led skapa stora kostnadsbesparingar men även fungera som förebyggande insatser som bidrar till den sociala hållbarheten, som i sin tur kan generera indirekt ekonomisk lönsamhet.

One of the biggest emitters of greenhouse gas in Sweden is the industry sector, and in order to reach the national and global environmental goals, a change is needed. To become an environmentally sustainable producer, the whole life cycle must be taken into consideration, from choice of resources, to production, to use, and End-of-Life treatment. This thesis covers production, more particularly production equipment and the sustainability aspect circularity. Two research questions are answered; what is a circular production investment, and how can a production investment be designed to reach a higher level of circular maturity? Circularity, or circular economy, aims to close the loop of resources, and this thesis covers various aspects of how production equipment, and investments of production equipment can be designed to achieve that. The frame of reference presents models and tools for circularity, as, for instance, life cycle assessment, life cycle cost, life cycle extension strategies, eco-design, and servitization. This research was done through a literature review, a survey, in-depth-interviews, and a final validation workshop. It has been found that there are many aspects to consider when investing in production equipment, but also that there is a knowledge gap in industry of what circularity is and how to prioritize circularity in the requirements from customer to supplier. This thesis was written as a part of a collaborative research project between academy, research, and industry. The findings in this thesis were used to develop three guidelines made for practical implementation within industry, they cover considerations before investing in new production equipment, how to design production equipment in the most circular way, and considerations at End-of-Life or End-of-Use for production equipment. In order for a production investment to be circular, it is required that the treatment of equipment at its End-of-Life is planned already in the design phase of the investment, and that an investment is implemented only if there are no other options. / En av de största utsläpparna av växthusgaser i Sverige är industrisektorn, och för att kunna nå både nationella och internationella miljömål måste något förändras. För att kunna bli en miljövänlig producent måste hela livscykeln av ens produkter övervägas, från val av resurser, till produktion, till användning och behandling av uttjänta produkter. Den här uppsatsen täcker produktion, mer precis täcker den produktionsutrustning och hållbarhetsaspekten cirkularitet. Två forskningsfrågor besvaras; vad är en cirkulär produktionsinvestering och hur kan en produktionsinvestering planeras för att nå en högre nivå av cirkulär mognad? Cirkularitet, eller cirkulär ekonomi, är när man försöker stänga ”loopen” (cirkeln/slingan) av resurser. Den här uppsatsen täcker olika aspekter av hur produktionsutrustning och investeringar av produktionsutrustning kan planeras för att nå en sluten loop. I det teoretiska ramverket för uppsatsen finns olika modeller och verktyg för cirkularitet, som exempelvis livscykelanalys, livscykelkostnad, strategier för att förlänga livscykeln, eco-design och servitisering. Den här studien gjordes genom en litteraturstudie, en enkät, intervjuer, och en workshop för validering. Det har framkommit att det finns många aspekter att överväga när man investerar i produktionsutrustning, men också att det finns en kunskapslucka inom industrin gällande vad cirkularitet är och hur man ska prioritera cirkularitet i kravspecifikationer till sina leverantörer. Den här uppsatsen skrevs inom ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan akademi, forskning och industri. Det som har hittats genom den här undersökningen har använts för att utveckla tre riktlinjer som ska kunna användas inom industrin. De täcker avväganden före en investering av produktionsutrustning, hur produktionsutrustning kan designas på det mest cirkulära sättet och avväganden vid behandling av uttjänt produktionsutrustning. För att en produktionsinvestering ska vara cirkulär krävs det att behandling av uttjänt utrusning planeras redan i designstadiet av investeringen, samt att investeringen genomförs endast om det inte finns några andra alternativ.

This thesis explores how the question of added flexibility in the real estate product is handled by Swedish commercial real estate developers. Theoretically this problem can be solved with a real options approach. Traditionally the use of real options analysis in practice in commercial real estate has been limited. The results indicate that the use of real options analysis is limited also in the Swedish commercial real estate market. Traditional investment methods coupled with rules of thumb that determine appropriate flexibility levels continue to dominate. The results highlight some of these rules of thumb. The commercial developers do argue in favor of flexible designs in locations where there is higher uncertainty, this result is in line with real options theory. Future research is needed to assess how effective this rule of thumb approach is to determining the appropriate level of flexibility in a real estate product compared to a real options approach. / Detta examensarbete utforskar hur kommersiella fastighetsägare hanterar vilken nivå av flexibilitet som byggs in i nya projekt och hur man tar beslut kring nivån utifrån ett investeringsperspektiv. Teoretiskt sätt så kan detta problem lösas med real optionsanalys. Historiskt sett har real optionsanalys inte använts särskilt utbrett i den kommersiella fastighetsbranschen. Resultatet indikerar på att användningen av real optionsanalys på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden är fortsatt låg. Traditionella investeringsmetoder kombinerat med tumregler som bestämmer graden av flexibilitet verkar dominera. Resultatet belyser några av dessa tumregler. De kommersiella fastighetsaktörerna resonerar kring flexibilitet och osäkerhet på ett sätt som är i linje med real optionsteori. Vidare forskning behövs för att bedöma hur väl tumregel-förfarandet i förhållande till real optionsanalys fungerar när man ska bestämma graden av flexibilitet.

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy. / Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

Fastighetsfinansieringsmarknaden är i ständig förändring. Bolag söker kontinuerligt nya sätt att anskaffa kapital och på senare år har trenden att finansiera sig genom obligationer slagit på bred front i Sverige. På senare år har även diskussionen om klimathotet intensifierats och inte bara stater försöker vara hållbara och arbeta för en bättre omvärld. Med bakgrund av detta ämnar uppsatsen undersöka finansieringstrender på den svenska fastighetsmarknaden med fokus på gröna obligationer.För fastighetsbolag kan det finnas flera nyttor i att vara mer miljövänlig. De kan dels sänka driftkostnader och i förlängningen höja driftnettot och lönsamheten i deras fastigheter, men de kan också emittera gröna obligationer. De som emitterar gröna obligationer kan åtnjuta en något lägre premie än om den varit icke-grön och de får även möjligheten att kommunicera detta i sin hållbarhetsrapportering vilket ger företaget viss good-will. Det råder dock en viss oro på marknaden för bolag som kan utnyttja bristande information och kunskap för att emittera gröna obligationer och på så sätt ”åka snålskjuts” på denna förmånliga trend.Till denna kandidatuppsats har vi intervjuat företagsrepresentanter från fem stora svenska fastighetsbolag samt en från SFF som emitterar obligationer åt fem fastighetsbolag (varav ett vi intervjuat). Vi har även samlat in data om hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats sedan 2012. / The Capital Market for Real Estate is ever changing. Companies continuously try to find new ways to obtain financing and for the past years the trend has been for companies to go to the capital market and finance their projects with bonds. Furthermore, the climate-question has been intensified lately and companies are taking more responsibility when it comes to working towards a sustainable future. In view of this, this research paper aims to examine financing trends on the Swedish Real Estate Market with special focus on green bonds.The benefits that real estate companies can enjoy from being more environmentally sustainable are many, but the main benefits are that more sustainable buildings often result in lower operating and maintenance costs which in turn has a positive effect on the net operating income. Furthermore, companies that issue green bonds can enjoy a lower interest rate compared to those issuing regular bonds. Issuing a green bond also allows the company to communicate their sustainability work in a more natural way which in turn gives the company some good-will. Though some companies worry that there are other firms out there trying to capitalise on this green trend thus taking advantage of the work of others and attracting investors for the wrong reasons.The research has been conducted by interviewing representatives from five large Swedish real estate companies in addition to Svensk Fastighetsfinansiering, a bond issuer co-owned by five real estate companies, one which we have interviewed. Moreover, we have collected historical data of 26 Swedish real estate companies aggregated capital structure since 2012.

Conscious customers and the threat of regulations have compelled capital markets around the world to increase their sustainability focus. Today, a fund manager must know how to measure and communicate the sustainability of her fund’s portfolio, which raises the question of how such measurement should be designed? By interviewing decision makers at one of Sweden’s major fund management firms and examining existing sustainability metrics, we identify the key features practitioners want from a sustainability measurement and discuss how existing metrics relate to this. We find that there is an increased need for: (i) capturing the positive contributions the companies in the portfolio have towards a sustainable development, (ii) including each company’s internal capabilities, which reflects important information about the likelihood of future contributions, (iii) relevant peer groups in order to understand the context of a company’s score, and (iv) understanding that sustainability is not a one dimensional issue and therefore should not be treated as one. To meet this need, we argue that the emerging group of metrics based on the United Nations Sustainable Development Goals could be used as a complement to the currently used risk-focused sustainability metrics. / Medvetna konsumenter och förväntade regleringar har tvingat kapitalmarknader runt om i världen att öka sitt hållbarhetsfokus. Idag ställs det krav på fondförvaltare att mäta och kommunicera sina fonders hållbarhet, vilket ger följdfrågan, hur ska ett sådant hållbarhetsmått vara konstruerat? Genom intervjuer med beslutsfattare på ett av Sveriges ledande fondbolag och en genomgång av befintliga hållbarhetsmått, har vi identifierat några nyckelfaktorer som de vill att ett hållbarhetsmått ska bestå av samt fört en diskussion kring hur de befintliga mätvärdena relaterar till dem. Vi finner ett ökat behov av: (i) att mäta de positiva effekterna ett företag har mot en hållbar utveckling, (ii) inkludering av företagets hållbarhetspotential, vilket påverkar sannolikheten för framtida bidrag, (iii) relevanta jämförelsegrupper för att kunna förstå ett företags bidrag, och (iv) ökad förståelse för att hållbarhet inte är ett endimensionellt problem och därför inte ska hanteras som ett sådant. För att uppnå detta argumenterar vi för att mätvärden baserade på Förenta Nationernas `Sustainable Development Goals' kan användas som ett komplement till de riskfokuserade hållbarhetsmått som används i hög utsträckning idag.

Foreign direct investments (FDI) are a crucial part of the world economy as the world has become increasingly globalized. Foreign investment can have a positive impact on the host country in many ways, such as economic growth, new technologies, and job opportunities. In the housing market, FDI can provide new housing and new options, but it can also lead to rapidly increasing housing prices. This paper sought to examine the impact of FDI on the Swedish housing market by doing a multiple regression analysis examining the relationship between FDI into the Swedish real estate sector and Swedish housing prices. The interest rate, inflation rate, and GDP per capita was used as control variables. Data was acquired from Statistics Sweden, the OECD and the Swedish central bank between 2008 and 2022. The augmented Dicky-Fuller test was used to test the data for stationarity at level and first difference. Inflation was not stationary at the first difference but at the second difference, meaning that the first difference (the change in inflation) was used instead of inflation itself. The variables were then tested for cointegration before the regression output was analyzed. The results show that FDI is significant and has a positive impact on Swedish house prices. The interest rate and the change in inflation were also significant, while GDP per capita was not significant. We recommend that policymakers monitor the flow of FDI and be cautious of speculative inflows that aim for an immediate return on investment, since FDI has numerous beneficial effects on various aspects of the economy. / Utländska direktinvesteringar (FDI) har blivit en viktig del av världsekonomin eftersom världen har blivit alltmer globaliserad. Utländska investeringar kan ha en positiv påverkan på värdlandet på många sätt, till exempel genom ekonomisk tillväxt, ny teknik och nya arbetstillfällen. På bostadsmarknaden kan utländska direktinvesteringar ge nya bostäder och nya alternativ, men de kan också leda till snabbt stigande bostadspriser. Syftet med denna uppsats var att undersöka effekterna av utländska direktinvesteringar i den svenska bostadsmarknaden genom att göra en multipel regressionsanalys av förhållandet mellan utländska direktinvesteringar i den svenska fastighetssektorn och de svenska bostadspriserna. Räntan, inflationstakten och BNP per capita användes som kontrollvariabler. Data hämtades från Statistiska centralbyrån, OECD och Sveriges riksbank mellan 2008 och 2022. Det augmenterade Dicky-Fuller-testet användes för att testa data för stationaritet på nivå och första differensen. Inflationen var inte stationär vid den första skillnaden utan vid den andra skillnaden, vilket innebär att den första skillnaden (förändringen i inflationen) användes i stället för själva inflationen. Variablerna testades sedan för kointegration innan regressionsresultaten analyserades. Resultaten visar att FDI är signifikant och har en positiv inverkan på svenska huspriser. Räntan och förändringen i inflationen var också signifikanta, medan BNP per capita inte var signifikant. Vi rekommenderar att beslutsfattare övervakar flödet av utländska direktinvesteringar och är försiktiga med spekulativa inflöden som syftar till en omedelbar avkastning på investeringen, eftersom utländska direktinvesteringar har många gynnsamma effekter på olika aspekter av ekonomin.

Bakgrund - Den finansiella sektorn har en viktig funktion i omställningen mot ett merhållbart samhälle, där institutionella investerare genom hållbara investeringar kan ha storbetydelse för den hållbara utvecklingen. Samtidigt har hållbarhet också fått en störrebetydelse för institutionella investerare i deras beslut om investeringar. Att göra enhållbarhetsbedömning av potentiella investeringsobjekt har därför blivit en vanligtförekommande handling under institutionella investerares investeringsbeslutsprocess. Syfte - Syftet med rapporten är att skapa förståelse för hur investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag bedömer företagets hållbarhet inför investeringsbeslut. Metod - Studiens empiriska material har insamlats genom kvalitativa semistruktureradeintervjuer med investerare i svenska investmentbolag och riskkapitalbolag. Därefter har entematisk analysmetod tillämpats för att identifiera, beskriva och analysera teman i detinsamlade empiriska materialet. Resultat - Studiens resultat har visat att det finns ett flertal hållbarhetsrelaterade faktorer somtas i beaktande vid investerares hållbarhetsbedömning av företag. Dessa faktorer är (1) Hållbarhetsengagemang hos portföljföretagets företrädare, (2) Portföljföretagets medvetenhetinom hållbarhetsområdet, (3) Portföljföretagets strategi kopplat till hållbarhet, (4) Portföljföretagets hållbarhetsrelaterade kommunikation, (5) Portföljföretagets internakompetens inom hållbarhetsområdet, (6) Hållbarhetsfunktionens placering i portföljföretaget, (7) Portföljföretagets egen riskbedömning med avseende på hållbarhet och (8) Efterföljandeav hållbarhetsrelaterade regleringar, internationella riktlinjer och certifieringar. Vidare harframkommit att investerare vid bedömningen av företagets hållbarhet tar hänsyn till olikaobjekts- och kontextberoende faktorer, såsom företagets ålder, mognad, storlek, land,branschtillhörighet och företagets riskfylldhet. Slutligen har studiens resultat visat attbetydelsen av hållbarhet i investerares investeringsbeslutsprocess i hög utsträckning skiljersig beroende på investerarens investeringshorisont, investeringsstrategi och tillvägagångssättför hållbara investeringar. Forskningsbegränsningar - Att den empiriska studien endast innefattar investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag, kan ses som en begränsning. Författarna gjorde dockett aktivt val att inrikta studien mot den svenska kontexten, vilket därmed innebär att deegenskaper som kännetecknar den svenska finansmarknaden, måste tas i beaktande i studiensresultat. Nyckelord - Institutionella investerare, Investeringsbeslutsprocess, Hållbara Investeringar,Signalering, Hållbarhetssignaler / Background - The financial sector has an important function in the transition towards a moresustainable society, where institutional investors through sustainable investments can have agreat impact on sustainable development. Sustainability has also become more important forinstitutional investors in their investment decisions. Making a sustainability assessment ofpotential investment objects has therefore become a common act during institutionalinvestors’ investment decision-making process. Purpose - The purpose of the report is to create an understanding of how investors in Swedish investment companies and venture capital companies assess the company’ssustainability before investment decisions. Method - The study’s empirical material has been collected through qualitativesemi-structured interviews with investors in Swedish investment companies and venturecapital companies. Further, a thematic analysis method has been applied to identify, describeand analyze themes in the collected empirical material. Findings - The results of the study have shown that there are several sustainability-relatedfactors that are taken into account when investors assess the sustainability of companies.These factors are (1) Sustainability commitment of the portfolio company’s representatives,(2) The awareness in the area of sustainability within the portfolio company, (3) The strategylinked to sustainability within the portfolio company, (4) The sustainability-relatedcommunication within the portfolio company, (5) The internal competence in the area ofsustainability within the portfolio company, (6) The location of the sustainability in theportfolio company, (7) The portfolio company’s own risk assessment with regard tosustainability and (8) Following sustainability-related regulations, international guidelinesand certifications. Furthermore, it has emerged that when assessing the company’ssustainability, investors take into account various object- and context-dependent factors, suchas the company’s age, maturity, size, country, industry and the company’s riskiness. Finally,the results of the study have shown that the importance of sustainability in investors’investment decision-making process differs to a large extent depending on the investor’sinvestment horizon, investment strategy and approach to sustainable investment. Research limitations - The fact that the empirical study only includes investors in Swedishinvestment companies and venture capital companies can be seen as a limitation. However,the authors made an active choice to focus the study on the Swedish context, which thusmeans that the characteristics that characterize the Swedish financial market must be takeninto account in the study's results. Keywords - Institutional Investors, Investment Decision Process, Sustainable Investments,Signaling, Sustainability Signals

A popular type of investments are financial investments. Even though the Swedish society aspires for equality, there are still financial differences between the sexes. This thesis project focuses on what factors that affect the amount that women and men invest in stocks. The aim is to obtain a deeper knowledge about the investment market and how it appears for women and men. The reason for this is to raise awareness about the inequality issue when it comes to the low representation of females in the investment market.  The objective for this project is to produce two models where one of them is for women and the other one for men. Those models have equal regressors: inflation, GDP growth, OMX Stockholm Price Index, average income per year and eight different age groups. The response variable is the average portfolio value for a specific age group at respective model. The data is taken mainly from Swedish Statistical Central Bureau, but is also gathered from NASDAQ, as well as the World Bank. The data is collected between the years 2000 to 2020.  The models are firstly evaluated at their full model, meaning that all regressors are included. The women's model shows a considerably good fitting, since almost all regressors are significant with low p-values along with a Multiple R-squared at 0.773 and Adjusted R-squared at 0.757. However, improvements can be made since outliers need to be removed, and the regressor income hold multicollinearity. Men's full model has a poor performance with fewer significant regressors and lower Multiple and Adjusted R-squared. Both models are then transformed, with applied square root of inflation at both models, and the square of income at men's model.  To determine the reduced model, variable selection is implemented. With Best Subset Selection, women's model includes OMX, GDP, income, age group 1, age group 6, age group 7 and age group 8. On the other hand, men's model has the regressors GDP, income, age group 1, age group 2, age group 3, age group 4, age group 5 and age group 7. Both these models perform much better where all the regressors had significant p-values and satisfactory Model Assumptions plots. In addition, no multicollinearity exists in the models. In conclusion, both the reduced models are chosen for final models.  Proposed further research within this topic is to include more appropriate regressors that may affect the portfolio value as well as to compare with other countries and include real investment instead of just financial investments. / En vanlig typ av investeringar är finansiella investeringar. I Sverige råder finansiella skillnader mellan könen trots att Sverige eftersträvar jämställdhet. Detta projekt fokuserar på vilka faktorer som påverkar den mängd kvinnor och män investerar i finansiella investeringar, däribland aktier. Syftet är att öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågan när det kommer till den låga representationen av kvinnor på investeringsmarknaden.  Projektets mål är att skapa två modeller där ena är en modell för kvinnor och den andra är en modell för män. Dessa två modeller har likvärdiga regressorer vilket är inflation, BNP, OMX Stockholm Price Index, medelinkomst per år, samt åtta olika åldersgrupper. Responsvariabeln är medelportföljvärde för respektive åldersgrupp för varje modell. Datainsamlingen är främst från Sveriges Statistiska Centralbyrå, men också NASDAQ och Världsbanken. Datat är insamlat från år 2000 till år 2020.  Först, utvärderas de fulla modellerna som inkluderar alla möjliga regressorer. Modellen för kvinnor visar sig vara hyfsad eftersom nästan alla regressorer är signifikanta med låga p-värden samt ett Multiple R-squared på 0.773 och ett Adjusted R-squared på 0.757. Emellertid, behöver förbättringar åstadkommas eftersom extremvärden ska tas bort samt att multikollinearitet upptäcks för regressorn inkomst. Den initiala modellen för män presterar ogynnsamt med låga Multiple och Adjusted R-squared och därtill färre signifikanta regressorer. Båda modellerna behöver transformationer. För kvinnomodellen appliceras roten ur inflation och för mäns modell används roten ur inflation men också inkomst upphöjt med två.  Vidare, bestäms de reducerade modellerna genom så kallad variable selection. Med utövandet av metoden Best Subset Selection har modellen för kvinnor regressorerna: OMX, BNP, inkomst, åldersgrupp 1, åldersgrupp 6, åldersgrupp 7 och åldersgrupp 8. Modellen för män får kombinationen: BNP, inkomst, åldersgrupp 2, åldersgrupp 3, åldersgrupp 4, åldersgrupp 5 och åldersgrupp 7. Bägge dessa modeller presterar bättre då alla regressorer har signifikanta p-värden och visar lämpliga grafer som granskar modelluppbyggnadsantaganden. Därför är båda dessa modellerna fördelaktiga och väljs som finala modeller.  För vidare forskning inom detta ämne skulle det vara relevant att inkludera fler lämpliga regressorer i modellerna som kan påverka portföljvärdet samt att jämföra med andra länder. Dessutom, kan det vara intressant att inberäkna reala investeringar istället för endast finansiella investeringar.

Bakgrund: Samtidigt som breda stockholmsbörsen under 2010-talet genomgick en av de längsta tjurmarknaderna i svensk historia blev svenskarnas närvaro på sociala medier såväl utbrett som vardagligt. Det nuvarande kunskapsläget belyser skillnader inom såväl användandet av sociala medier som uppvisandet av relevanta börspsykologiska faktorer mellan kvinnor och män, men också bland olika åldersgrupper. Hur svenska småsparare ställer sig till denna nya informationskanal i sina investeringsbeslut saknas det i mångt och mycket forskning kring. Dessa omständigheter har skapat en kunskapslucka som inte bara är relevant för småspararna, utan även för finansiella aktörer, politiker, och börsbolag. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, kognitiv förmåga, och Fear-of-Missing-Out indikeras hos svenska småsparare. Vidare ämnar studien undersöka om det finns någon relation mellan uppvisandet av nämnda faktorer, de demografiska faktorerna kön och ålder, och attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där primärdata inhämtades från en online-enkät. För att undersöka relationen mellan småspararnas attityd till användandet av sociala medier i investeringsprocessen, de demografiska faktorerna, och de börspsykologiska faktorerna genomfördes en linjär multipel regressionsanalys. Dessutom genomfördes t-tester och one way ANOVA för att undersöka skillnader mellan grupperna. Slutsats: Studien fann en signifikant relation mellan attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen och fyra av sex förklaringsvariabler; kognitiv förmåga, flockbeteende, kön, och ålder. Regressionen fann en negativ relation mellan attityden till sociala medier som investeringsverktyg och att identifiera sig som kvinna. Även ålder uppvisade en negativ relation. För både flockbeteende och kognitiv förmåga uppvisades en positiv samvariation. Vidare antydde studiens deskriptiva statistik att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer uppvisades av respondenterna, om än till varierande grad. / Background: Simultaneously as the Stockholm Stock Exchange during the 2010’s had one of the longest bull markets in Swedish history the Swedes presence on social media became widespread and common. Differences between the usage of social media, as well as demonstrating relevant biases within behavioural finance, has been studied for the genders and different age groups. However, how Swedish retail investors interact with social media in their investment process has not been studied sufficiently. These circumstances have created a scientific gap that is not only of relevance to retail investors, but also financial intermediates, politicians, and publicly traded companies. Purpose: The purpose of the thesis is to map out to what degree the behavioural finance biases herding, disposition effect, cognitive ability, and Fear-of-Missing-Out are indicated by Swedish retail investors. Furthermore, the study aims to explore if there is any relationship between the mentioned biases, the demographic factors gender and age, and the attitude to using social media in the investment process. Methodology: The study was conducted through a quantitative research method that gathered the primary data through a survey. To explore the relationship between the retail investors attitude towards using social media in the investment process, the demographic factors, and the behavioural finance biases a multiple linear regression analysis was performed. Furthermore, t-tests and one way ANOVA was performed to examine differences between groups. Conclusion: The study found a significant relationship between the attitude towards using social media in the investment process and four out of six independent variables; cognitive ability, herding, gender, and age. The regression found a negative relationship between the attitude towards using social media in the investment process and identifying as a woman. Lastly, the descriptive statistics implied that all four behavioural finance factors were exhibited by the respondents, though to a varying degree.