Purpose – BecauseThe purpose of this thesis is to investigate what methods financial institutions use to inform and encourage their existing and potential clients to choose more sustainable and responsible investment alternatives. The thesis should also identify some key determinants of private investors’ choice of sustainable and responsible investments (SRI), with focus on the effect of limited knowledge and access to information about SRI has on private investors’ choice. Methodology – In this thesis, both qualitative and quantitative research methods are used to collect significant data. Qualitative data was collected through interviews with three representatives from different financial institutions. A questionnaire was distributed and answered by 36 respondents. Quantitative data was collected using a questionnaire, the processed and analyzed by using a comparison analysis of percentages. Findings – Overall, the thesis finds that financial institutions have limited focus on private investors and lack of concrete methods to provide private investors with relevant information and thus increasing the level of knowledge about SRI. Furthermore, the results indicate that earning steady financial returns by considering social responsibility is one of the motivations to invest in SRI. Women are more likely to choose SRI than men and millennials prefer SRI more compared to other generations. Limited knowledge and limited access to useful information are considered as strong obstacles for private investors when considering SRI. Research limitations – Since the sample size was very small, it’s probable that the respondents’ opinions and approach to SRI cannot represent the view of the entire population. Because of the sample size there’s an enormous variation in response patterns. Therefore, the results and conclusions need to be taken cautiously. / Syfte – Syftet med denna uppsats syfte är att undersöka vilka metoder som finansiella institutioner använder för att upplysa och uppmuntra både befintliga och potentiella kunder att välja mer hållbara och ansvarsfulla investeringsalternativ. Uppsatsen ska även identifiera faktorer som påverkar privata investerares val av hållbara och ansvarsfulla investeringar, med fokus på effekten av begränsad kunskap och tillgång till information. Metod/tillvägagångssätt – I denna studie har både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder använts för att samla in data. Kvalitativa data samlades in genom intervjuer med tre representanter från olika finansiella institutioner. En enkät har distribuerats och besvarats av 36 respondenter. Kvantitativa data insamlades med hjälp av ett frågeformulär, sedan bearbetades och analyserades informationen med hjälp av en jämförelse av procentsatser. Iakttagelser – Sammantaget finner tesen att finansiella institutioner har begränsad fokus på privata investerare och bristen på konkreta metoder för att ge privata investerare med relevant information och därmed öka kunskapsnivån om SRI. Vidare tyder resultaten på att jakten efter stabil avkastning på längre sikt, genom att ta samhällsansvar är den främsta motivationen att investerare väljer SRI. Kvinnor och millenniegeneration är mer benägna att välja SRI än män och andra generationer. Begränsad kunskap och tillgång till relevant information betraktas som en stark barriär för privata investerare att välja SRI. Forskningsbegränsningar – På grund av att urvalets storlek är väldigt liten, är det troligt att de svarandes åsikter och förhållningssätt till SRI inte kan representera hela befolkningen. Urvalets storlek gör också att det finns stora variationer i svarsmönster. Därför bör resultaten och slutsatserna tas med stor försiktighet.

No description available.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

Uppsatsen handlar om hur välfärdsstaten förändrats sedan slutet av nittiotalet. Arbetet fokuserar på frågor om arbetsmarknad, arbetslöshet och arbets- marknadspolitik men även på hur sociala investeringar kan förstås som ett nytt sätt att se på sociala insatser. Det teoretiska ramverket utgörs av Jürgen Habermas arbeten om det senkapitalistiska samhällets framväxt, välfärdsstatens förutsättningar och begreppen legitimitet och legitimitetskriser. Uppsatsens syfte är att visa hur man med hjälp av Habermas teorier om det senkapitalistiska samhällets utveckling, legitimitet och legitimitetskriser kan förstå en välfärdsstat under press och framväxten av en aktiveringspolitik. Som en del av detta undersöks i arbetet sociala investeringar som ett socialt fenomen. Arbetet är en litteraturstudie med en teoretisk inriktning och inspiration har tagits från ett kritiskt, undersökande arbetssätt. Den viktigaste slutsatsen är att sociala investeringar kan förstås som en legitimerande insats och som en reaktion för att hantera minskad tilltro till välfärdsstaten.

Den här uppsatsen har undersökt hur offentliggörandet av en inkludering eller exkludering ur Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) har påverkat bolagets aktiekurs. Detta för att studera relationen mellan hur bolag presterar ur hållbarhetssynpunkt mot hur de presterar finansiellt. DJSI NA har använts som riktmärke för hur bolag presterar ur ett samhällsperspektiv. En eventstudie har använts som metod, för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning till följd av den årliga annonseringen av indexets komponentlista under åren 2017–2019. Studien finner flera signifikanta resultat där nollhypotesen angående att inkludering eller exkludering från DJSI NA inte påverkar en akties avkastning kan förkastas. Resultatet ger dessutom en konkret insikt i hur avkastning för inkluderade bolag utvecklats från 2017 till 2019. Ett starkt positivt signifikant resultat för 2019 kan möjligen visa på att DJSI NA stärker bolagens hållbara identitet och därmed blir av intresse för kapitalförvaltare. / This thesis has explored how the announcement of an inclusion or exclusion from the Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) affect stock price. This was done to further investigate the relation between sustainability performance and corporate financial performance. DJSI NA has been used as a benchmark on companies’ sustainability performance. An event study methodology has been conducted to examine the occurrence of abnormal returns due to the annual announcement of DJSI members, during the years 2017- 2019. The findings reveal several significant results where it is possible to reject the null hypothesis that inclusion or exclusion from DJSI NA does not affect stock price. The results also give a substantial insight on the development of abnormal returns from 2017-2019. A strong significant result for 2019, could possibly show that DJSI NA enhances companies’ sustainable identity and is therefore of interest to asset managers.

An increase in globalization has led to a growing awareness of climate change, ethical values, and sustainable development. The fund industry has become more socially responsible, with fund managers developing new strategies to generate high returns and meet specific customer preferences. Therefore, changing values has contributed to an increased interest in ethical investing, resulting in a significant growth of ethically-oriented equity funds. To fill a knowledge gap, this study aims to describe whether there have been significant differences in risk-adjusted returns between conventional and ethical equity funds in the Swedish fund market. By applying Markowitz's portfolio theory and the efficient market hypothesis to three risk-adjusted performance measures, Sharpe's-, Treynor's-, and Jensen's Performance Measures, the study analyzes the return opportunities for conventional and ethical funds compared to market indices. The study showed no significant difference in risk-adjusted returns between ethical and conventional equity funds. However, both fund groups have, on average, performed worse than the market index. If the goal is to maximize returns and diversification, both ethical and conventional funds should be considered as part of the investment strategy, provided they meet the requirements for a well-diversified and efficient portfolio. The study's results are supported by previous research, and there is no reason to exclusively choose ethical or conventional funds if maximizing returns is the primary goal.

Lombok is an island in Indonesia located next to, and slightly smaller than Bali. The tropical island has the potential tobecome “the next Bali” in terms of tourism and is like many other developing countries, suffering from inadequate solid waste management, as of 2020 only managing 20% of its waste. The aim of this report is to map the current situation regarding the solid waste management system, present business opportunities within plastic recycling, present challenges and recommend future steps. A literature review is conducted to give a better understanding of waste treatment methods, waste management in developing countries, the demand of recycled plastics, and foreign direct investments in Indonesia. To map the current waste management situation, a field study is conducted with multiple visits to waste management facilities, and interviews with members of Lombok’s Zero Waste Program. The different aspects of Lombok’s waste management supply chain are explained and other important factors regarding the situation. The mapping is sufficient to serve as an overview and background information for organizations within the field, potential investors, further research, and for our recommendations. The report also contains a case study of a recycling business and a case study of Lombok’s largest landfill. Plastic recycling businesses are in need of expansion and financing from both the public and private sectors. An important finding is that profitable plastic recycling businesses already exist on Lombok, plastic recycling is otherwise often seen as a cost burden. Business and investment opportunities in plastic recycling on Lombok are therefore presented to highlight the fact that plastic recycling can be profitable and economically sustainable. Recommendations to increase the efficiency of current recycling procedures are also presented. If Lombok is going to be able to manage all of its waste, it needs more facilities, and there are many choices of waste treatment methods. Our recommendations for the near future are the following: build a new landfill with proper treatment techniques and an incineration plant to reduce the amount of waste being dumped on landfills, and continue to develop infrastructure for composting and plastic recycling. Composting and plastic recycling are the most sustainable alternatives in the long term, with the aim to reduce the amount of waste being dumped on the landfill or incinerated. Awareness about waste management and financing are two of the major challenges to achieve the short and long term recommendations. / Lombok är en ö i Indonesien belägen bredvid och något mindre än Bali. Den tropiska ön har potential att bli “nästaBali” när det gäller turism och lider av otillräcklig avfallshantering likt många andra utvecklingsländer. I dagsläget, år 2020, hanterar man endast 20% av mängden avfall. Syftet med denna rapport är att kartlägga den nuvarande avfallshanteringen, rekommendera framtida steg och presentera affärsmöjligheter inom plaståtervinning. En litteraturstudie genomförs för att ge förståelse för de vanligaste avfallshanterings-metoderna, avfallshantering i utvecklingsländer, efterfrågan på återvunnen plast och utländska direktinvesteringar i Indonesien. För att kartlägga avfallshanteringen genomförs en fältstudie med besök på flera avfallshanteringsanläggningar och intervjuer med medlemmarna i Lomboks Zero Waste Program. De olika delarna av Lomboks avfallshantering presenteras samt andra relevanta faktorer. Kartläggningen är tillräcklig för att användas av organisationer inom avfallshantering, potentiella investerare, vidare forskning samt för rapportens rekommendationer. Rapporten innehåller också en fallstudie av ett återvinningsföretag och en fallstudie av Lomboks största soptipp. Det finns ett behov och marknad för plaståtervinning på ön, där det krävs ytterligare finansiering från offentlig och privat sektor. En viktigt upptäckt är att det redan finns lönsamma företag inom plaståtervinning på Lombok, i kontrast till att plaståtervinning annars ofta ses som en kostnad. Därför presenteras affärs- och investeringsmöjligheter inom plaståtervinning på Lombok för att lyfta fram att det kan vara lönsamt och ekonomiskt hållbart. Rekommendationer för att öka effektiviteten i den nuvarande återvinningen presenteras också. För att Lombok ska kunna hantera allt producerat avfall behövs fler avfallsanläggningar, där det finns olika tekniker att välja mellan. Våra rekommendationer på kort sikt är följande: byggnation av en ny soptipp med ordentligt reningssystem för lakvatten och gasinsamling, en förbränningsanläggning för att minska mängden avfall som deponeras på soptippen och att fortsätta utveckla infrastruktur för kompostering och plaståtervinning. Kompostering och plaståtervinning är de mest hållbara alternativen på lång sikt, med målet att minska avfallsvolymen på soptippar eller det avfall som förbränns. Medvetenhet om avfall och finansiering är två stora utmaningar för att nå de kort- och långsiktiga rekommendationerna.

Investeringar i transportinfrastruktur är dyra och kräver god planering, även då blir det inte alltidsom tänkt. Denna studie ämnar att se relationen mellan en investering i transportinfrastruktur iÖresundsregionen och regional attraktionskraft samt ekonomisk tillväxt. Öresundsmetron ärännu en vision som planeras och diskuteras av Malmö Stad och Köpenhamns Kommun. Sedan1800-talet har företagen i västvärlden förändrats vilket har ökat behovet och efterfrågan på bratransportinfrastruktur i regionen. Tidigare studier visar att investeringar i transportinfrastrukturenkan öka den ekonomiska tillväxten och attraktionskraften genom lokalisering- ochurbaniseringsekonomier. De visar även att företag fortfarande resonerar på samma sätt som detidigare gjort när det kommer till lokalisering men efter att företag och samhälle utvecklats harval av lokalisering förändrats eftersom behoven har förändrats. Eftersom västvärlden inte kankonkurrera med produktionseffektiviteten som utvecklats i Asien har västvärlden gått från enfabriksindustri till kunskapsintensiva innovationsföretag. Innan den industriella revolutionen varråvaran och transportkostnader företagets högsta kostnad, när industriproduktionen ersattes medkompetent arbetskraft blev lönen företags högsta kostnad. Företag vill lokaliseras där de har lägstkostnad, här har Öresundsregionen chans att locka företag genom att öka attraktionskraftengenom bland annat en god infrastruktur som möjliggör för företag att ha tillgång till högutbildadpersonal, det vill säga den kreativa klassen. Studien är byggd på en kvalitativ metod där empirinbestår av artiklar från dagstidningar, en motion i Sveriges Riksdag, en undersökning avDemoskop samt en intervju gjord med Projektledaren för Öresundsmetron. Empiri haranalyserats utifrån tidigare forskning och de teoretiska modellerna. Resultatet visar att enÖresundsmetro kan leda till ökad attraktionskraft för Öresundsregionen och ekonomisk tillväxtgenom att företag och arbetskraft attraheras till regionen, med förutsättningen att den befintligainfrastrukturen fungerar som förväntat där Öresundsmetron kompletterar snarare än ersätter. / Investments in transport infrastructure are expensive and require planning, even then it does notalways work as intended. This study aims to see the relationship between an investment intransport infrastructure in the Öresund region and regional attractiveness as well as economicgrowth. The Öresundsmetro is still a vision which is planned and discussed in Malmö City andCopenhagen City. Since the 19th century companies in the western world have changed theirproduction which has increased the demand for good transport infrastructure. Previous studieshave shown that investments in transport infrastructure can increase the economic growth andattractiveness through localization- and urbanization economies. Previous studies have alsoshown that companies have a similar mindset as they have had historically when choosinglocalization, but as companies and society change, the demand and choice of localization haschanged. When the western world could not compete with the production efficiency which wasdeveloped in Asia, the western world’s companies developed from an industry toknowledge-intensive companies. Before the industrial revolution, raw materials andtransportation costs were the company's highest cost, when replacing the industrial productionwith skilled labor the salaries became companies highest cost. Companies want to be locatedwhere they have the lowest costs. Here, the Öresund region has a chance to attract companies byincreasing its attractiveness through, among other things, a good infrastructure that enablescompanies to have access to a higher educated workforce, the creative class. We have used aqualitative method where the empirical data consists of articles in newspapers, a motion in theSwedish Parliament, a survey of Demoskop and an interview with the Project Manager for theÖresundmetro. This empiric data has been analyzed based on previous research and theoreticalmodels. The results shows that the Öresundmetro can lead to increased attractiveness andeconomic growth, for the region in Öresund, by attracting companies and labor to the region,with the conditions that existing infrastructure works as it should where the Öresundsmetrocomplements rather than replaces.

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks. / Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

This thesis investigates the current sustainable investment strategy of Swedish institutional investors that are not covered by the EU Taxonomy and how the Taxonomy will affect their work with sustainable investments. As a basis, 7 semi-structured interviews have been conducted. The respondent group consists of three institutional asset owners and four Swedish public pension funds. The former group, not having asset management as their core business, mainly use negative and norms-based screening whereas the latter are professional investors and they combine several other SRI strategies. The difference in SRI strategies between the investor groups is mainly explained by the professional investors having a more extensive ESG risk awareness and a greater organizational capacity. Except the screening strategies, the following SRI strategies are commonly used; corporate engagement and shareholder action, sustainability themed investing and ESG integration which is in line with the literature. Though, the institutional investors in this study are employing positive/best-in-class screening to a much less extent than the literature states. The investors agree with the literature and have a general positive view of the implementation of the Taxonomy and that there is a need of a consistent, global reporting standard. However, the investors raise criticism of the EU Taxonomy only including certain sectors, European countries and the exclusive climate focus which decreases the utility and is in line with the current literature. None of the interviewed investors has implemented the EU Taxonomy in their work with sustainable investments yet and do not believe that the EU Taxonomy will affect their investment strategies. This contradicts the current literature where private investors see the EU Taxonomy as a long awaited common framework with standardized KPI:s which will improve comparability on the market. However, a majority of the investors believe that the EU Taxonomy will- or probably will affect their work with sustainable investments in the future as an additional reporting tool where the professional investors show a greater belief than the asset owners. This study shows that Swedish institutional investors will probably use the EU Taxonomy as a reporting framework in the future but the implementation will not change the investor's SRI strategies. Professional investors are more likely to report according to the EU Taxonomy than institutional asset owners. Furthermore, the Taxonomy's level of impact depends on the investor’s Taxonomy knowledge; a more extensive knowledge increases the possibility to start reporting according to the Taxonomy. / Denna studie undersöker svenska institutionella investerares nuvarande hållbara investeringsstrategier, som inte omfattas av EU-taxonomin, samt hur taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar. Som underlag har 7 semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondentgruppen består av tre institutionella kapitalägare och fyra svenska publika pensionsfonder. Den förstnämnda gruppen, som inte har kapitalförvaltning som sin kärnverksamhet, använder främst negativ- och normbaserad screening medan de professionella investerarna kombinerar flera olika SRI-strategier. Skillnaden i SRI-strategier mellan investerargrupperna kan främst förklaras av att de professionella investerarna har en mer omfattande ESG-riskmedvetenhet och en större organisatorisk kapacitet. Förutom screeningstrategierna är följande SRI-strategier populära bland investerarna; aktivt ägande, hållbarhetstematiska investeringar och ESG-integration, detta i linje med litteraturen. De institutionella investerarna i denna studie använder sig dock av positiv/bäst-i-klassen-screening i mycket mindre utsträckning än vad litteraturen säger.  Investerarna är samstämmiga med litteraturen och har en generellt positiv syn på genomförandet av taxonomin och är eniga om att det finns ett behov av en konsekvent, global rapporteringsstandard. Däremot väcker investerarna kritik mot att EU-taxonomin endast inkluderar vissa sektorer, europeiska länder och det snäva klimatfokuset, vilket är i linje med befintlig litteratur. Ingen av de intervjuade investerarna har ännu implementerat EU-taxonomin i sitt arbete med hållbara investeringar och tror inte att EU-taxonomin kommer att påverka deras investeringsstrategier. Detta går emot den nuvarande litteraturen som menar att privata investerare ser EU-taxonomin som ett efterlängtat ramverk med standardiserade KPI:er som kommer att förbättra jämförbarheten på marknaden. En majoritet av investerarna tror att EU-taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar i framtiden som ett ytterligare rapporteringsverktyg. De professionella investerarna har en betydligt större tro på EU-taxonomins genomslagskraft än kapitalägarna. Denna studie visar att svenska institutionella investerare med hög sannolikhet kommer att börja rapportera enligt EU-taxonomin i framtiden, men att taxonomin inte kommer att påverka investerarnas investeringsstrategier. Professionella investerare kommer med större sannolikhet börja rapportera enligt EU-taxonomin än instutionella kapitalägare. Taxonomins genomslagskraft beror på investerarnas taxonomikunskap; en mer omfattande kunskap ökar sannorlikheten att börja rapportera enligt taxonomin.