Sustainable investing has seen a significant increase in the past years and is continuing to gain momentum with the constant rise of awareness and concern of the climate crisis. It is necessary for modern mutual fund companies to conduct ESG assessments as it provides a comprehensive understanding of a firm's sustainability performance, and identifies potential risks and opportunities which lay ground for investment decisions. However, there are still issues with fully aligning financial flows with sustainability goals. This study explores current issues regarding ESG assessment in investment decisions by mapping and examining Swedish fund companies. Furthermore, these issues will be explored if they are consistent with previous research. This study contributes to the literature by giving a comprehensive overview of issues regarding ESG assessments that are well-grounded in a real, sustainability-mature market, and will hopefully help investors and other stakeholders to get a deeper understanding of the issues, challenges and limitations associated with ESG assessment. By doing a case study of the Swedish fund market that tests factors derived from international literature, it was found that there are numerous issues in the process of conducting an ESG assessment in investment decisions. Firstly, there were issues regarding the collection of data that the fund companies use in order to conduct an ESG assessment. There is a lack of available, reliable and accessible data for fund companies to use directly and for the ESG rating agencies to use to rate companies. It is somewhat paradoxical as the fund companies feel strongly about developing their own methods for ESG assessment as they expressed hesitancy in using data from ESG rating agencies due to concerns about accuracy and comparability. By having individual methods, the fund companies gain control over the investment objectives and strategies, and hence, may avoid reputational damage. ESG rating agencies were generally discussed in the literature, as there was clear evidence of divergence between rating agencies and poor coverage of firms, which were also echoed by the fund companies. However, the companies still use ESG rating agency’s services as a support in their own ESG methods. Furthermore, regulations and legislation were an important finding in this study as fund companies perceived it to be developing in the right direction. However, the fund companies experienced being squeezed where they have demands and requirements, but no useful tools or material to achieve and satisfy them effectively. There are too many directives, actors, and initiatives for smaller fund companies to comply with, which causes frustration, misunderstandings and fuzziness among all actors on the financial market. Therefore, industry organizations such as the Swedish Investment Fund Association (SIFA) have a great responsibility to act as legal advisors and facilitate this transition. Lastly, it is ambiguous whether a standardized ESG assessment is desirable and/or even feasible in practice. While uniform regulations are required, there is also a major value in the freedom of interpretation in order to maintain the competitive advantage of having individual assessment methods. Succeeding in identifying material factors and standardizing the definition of sustainable investmentsis a challenge. Better integration between ESG and financial materiality will be required to create attractive longterm value in the future. / Hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren och fortsätter att öka i takt med att medvetenheten och oron i samhället för klimatkrisen växer. Det är nödvändigt för fondbolag att genomföra ESG-bedömningar för att få förståelse för ett bolags hållbarhetsprestanda samt identifiera potentiella risker och möjligheter vid investeringsbeslut. Det finns fortfarande utmaningar med att säkerställa att de finansiella flödena går i linje med hållbarhetsmålen. Denna studie undersöker och utforskar vilka utmaningar som finns med ESG-bedömningar vid investeringsbeslut, genom att kartlägga och granska svenska fondbolag. Dessutom kommer de identifierade utmaningarna att sättas i relation till tidigare forskning. Denna studie ämnar att bidra till litteraturen genom att ge en omfattande översikt över huvudsakliga utmaningar som finns vid genomförandet av ESG-bedömningar, som är väl förankrat i en verklig och mogen fondmarknad. Detta kommer hjälpa investerare och andra intressenter att få en djupare förståelse för utmaningarna, problemen och begränsningarna som finns förenat med ESG-bedömningar. Genom att göra en fallstudie av den svenska fondmarknaden med utgångspunkt i att testa faktorer härledda från internationell litteratur, identifierades ett flertal utmaningar med att utföra en ESG-bedömning vid investeringsbeslut. För det första fanns det svårigheter med inhämtningen av den data som börsbolag publicerar. Det råder brist på tillgänglig och pålitlig rådata som fondbolagen använder i sina egna ESG bedömningar samt för ESG ratinginstitut att använda som underlag vid betygsättning. Det blir något paradoxalt när fondbolag känner att det är väsentligt att utveckla egna metoder och modeller för ESG-bedömningar eftersom de anser att ratinginstituten erhåller tveksam data vilket ger upphov till frågor om tillförlitlighet och jämförbarhet. Vid utvecklandet av egna metoder tar de kontrollen genom att definiera sina egna hållbarhetsmål och strategier därefter, och kan därmed undvika potentiellt skadat rykte. Ratinginstitut visade även på osäkerheter såsom skiljaktigheter instituten emellan och dålig täckning på bolag (storleksmässigt), vilket nämndes både i litteratur och intervjustudien. Dock används ratinginstitutens tjänster ändå av fondbolag som en stöttepelare i deras egna metoder. I studien framgår det tydligt att utvecklingen av regelverk och lagstiftning går åt rätt håll, men samtidigt upplevs fondbolagen pressade av de nya överväldigande kraven i brist på resurser och verktyg för att lyckas hantera dem effektivt. De mindre fondbolagen upplever en frustration över den stora mängden direktiv, ramverk och aktörer som måste tas i beaktning vid ESG-bedömningar. Det lägger ett stort ansvar på branschorganisationer, däribland Fondbolagens Förening (SIFA), i rollen som juridiska rådgivare för att underlätta omställningen på fondmarknaden. Slutligen är standardisering ett omdiskuterat begrepp i studien, där det finns delade åsikter om huruvida en standardiserad ESG-bedömning är önskvärd och genomförbar i praktiken. Samtidigt som det finns ett behov av enhetliga regelverk och jämförbarhet finns det också ett värde i flexibiliteten i de egna bedömningsmetoderna för att skapa en konkurrensfördel. Att lyckas identifiera materiella faktorer och etablera en standardiserad definition av en hållbar investering är en genomgående utmaning på fondmarknaden. Bättre integration mellan ESG-faktorer och finansiell materialitet kommer att krävas för att möjliggöra ett långsiktigtvärdeskapande i framtiden.

This study examines drivers, challenges, and stakeholder perceptions of resource-efficient investments in the Stockholm real estate market under the EU Taxonomy. It is focused on a green activity involving repurposing energy waste and explores its value through a case study. Data collection involved conducting 13 interviews with stakeholders in the banking, valuation, and property owner sectors. Existing literature suggests limited consideration of environmental and social impacts in traditional real estate valuation. Empirical evidence supporting the influence of sustainability on market prices is scarce due to data comparability issues and a lack of standardisation from valuation organisations. This study used a mixed-method approach, combining interviews and a case study. The results found that stakeholders made different adjustments to meet EU Taxonomy criteria. Banks are driving green investments through attractive financing, causing many property owners to adjust accordingly. Valuers had limited awareness of including sustainability values. Property owners viewed green investments as vital for survival, influenced by financiers and tenants. The results from the case study show an increase in property value when investing in an internal mini data centre focused on repurposing waste energy and heat from the servers and utilising the property’s existing infrastructure. This study has concluded that enhancing awareness about the EU Taxonomy in an early stage could lead to the property industry being able to overcome the barriers and adopt sustainable practices better. / Denna studie undersöker de drivkrafter och utmaningar som finns bland intressenter att genomföra resurseffektiva investeringar på fastighetsmarknaden i Stockholm till följd av EU taxonomin. Studien har undersökt gröna investeringsaktiviteter som innefattar omvandling av resurser som spillvärme och spillenergi samt utforskar deras värde genom en fiktiv fallstudie. Datainsamlingen involverade 13 intervjuer med intressenter inom bank-, värderings- och fastighetsägarsektorn. Den befintliga litteraturen tyder på att traditionella fastighetsvärderingar i begränsad utsträckning tar hänsyn till miljöfaktorer, såsom gröna investeringsaktiviteter. Empiriska bevis visar att hållbarhetsinflytandet på marknadspriser är bristfälliga på grund av jämförbarhetsproblem med data och brist på standardisering från värderingsorganisationer. Denna studie använde en mixad metod, som kombinerade intervjuer och en fiktiv fallstudie. Studien visade att intressenter gör olika anpassningar för att uppfylla EU:s taxonomikriterier. Bankerna driver gröna investeringar utefter EU taxonomin genom att erbjuda en mer attraktiv finansiering, vilket leder till att många fastighetsägare har sin största drivkraft för hållbarhetsomställningen som finansiering. Värderare visade sig ha en begränsad medvetenhet om hur hållbarhetsvärden ska inkluderas i fastighetsvärderingen. Fastighetsägare såg ocksågröna investeringar som avgörande för överlevnad, påverkade av både finansiärer och hyresgäster. Samtidigt visade resultaten från fallstudien på en ökning av fastighetsvärdet vid investering i ett mini datacenter, fokuserat på att omvandla spillvärme och spillenergi från servrar samtidigt som fastighetens befintliga infrastruktur nyttjas. Slutsatsen har kommit fram till att ökad medvetenhet om EU:s taxonomi i ett tidigt skede kan leda till att fastighetsbranschen bättre kan övervinna de hinder som finns och samtidigt anta hållbara metoder.

Med en växande efterfråga efter hållbarhet är förhållandet mellan environmental, social & governance (ESG) och företagsprestanda ofta föremål för forskning. Forskningen om detta ämne har dock hittills inte varit entydig. Orsakerna till detta är olika metoder som används och snäva områden som endast representerar det specifika sammanhanget. Dessutom har förhållandet mellan ESG och företagens resultat hittills mestadels genomförts med fokus på rent finansiella mått, vilket gör att marknadsvärden i viss mån fortfarande är outforskade. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan ESG och marknadsvärde (mätt med Tobin’s Q) inom kontexten av den skandinaviska industrisektorn. Med olika perspektiv från "shareholder theory”, "stakeholder theory” och från rationella eller etiska investerare, säger studiens hypoteser att det bör finnas ett signifikant positivt samband mellan ett företags ESG betyg och dess marknadsvärde, och att det bör finnas ett signifikant negativt samband mellan ett företags ESG risk och dess marknadsvärde. Genom en kvantitativ metod har tvärsnittsdata samlats in och införlivats i en multipel regressionsmodell med flera variabler. Studiens resultat tyder på att det inte finns något signifikant samband (positivt eller negativt) mellan ESG och marknadsvärde. Studien förkastar därav nollhypoteserna och således förklaringsförmågan hos de ovan nämnda teorierna. Det konkluderas att den skandinaviska marknaden troligen består av både rationella och etiska investerare, vilket neutraliserar den effekt som ett företags ESG värde har på dess marknadsvärde. Resultatet föreslår också att företag inom den skandinaviska industrisektorn kan implementera ESG utan att det missgynnar dess marknadsvärdering. / With a growing demand for sustainability, the relationship between environmental, social & governance (ESG) and corporate performance is frequently occuring in research. However, research on this topic has as of now been inconclusive. The reasons for this are the different methodologies used and the narrow scopes that represent the specific context only. Furthermore, the relationship between ESG and corporate performance has mostly been conducted with a focus on strict financial metrics, leaving the perspective of market value to a certain degree still unexplored. This paper aims to examine the relationship between ESG and market value (measured by Tobin’s Q), in the context of the Scandinavian industrial sector. With different perspectives from Shareholder theory, Stakeholder theory and those from a rational or ethical investor, this study’s hypotheses states that there should exist a significant positive relationship between a company’s ESG score and their market value, and accordingly a significant negative relationship between a company’s ESG risk and their market value. Through a quantitative approach, cross-sectional data have been collected and incorporated in a multiple regression model with several variables. Our results suggest that no significant relationship (positive or negative) exists between ESG and market value. We therefore reject the null hypotheses and consequently the explanatory power of the above-mentioned theories as well. It is concluded that the Scandinavian market probably consists of both rational and ethical investors, neutralizing the effect a company’s ESG value has on its market value. The results further indicate that companies within the Scandinavian industrial sector might be able to incorporate ESG to improve their corporate behavior, with no negative market value effects.

As the concept of sustainability and environmentalism is growing due to new customer demand and regulations, production industry is facing extreme challenges in rethinking their processes and implement sustainability measures. Several companies are taking reactive measures where changes are made on the shopfloor in form of altered operations. However, preventive measures are lacking in many cases since green production system design is being overlooked due to neglection of environmental improvements in capital investment projects. The objective of this thesis is to explore the current state of environmental sustainability in a production company on its capital investment project level and see how the sustainability work relates to corporate sustainability strategy. Also, the objective is to acquire an understanding of what approaches could be included in the design phase of a capital investment to make it more environmentally sustainable by design. The purpose is to construct a green design process for designing sustainable capital investments, both practically through an interactive case study, and through a conceptual guideline. An interactive case study has been conducted at AstraZeneca in Södertälje, Sweden, to achieve the objective of this thesis. Three other companies have been included for benchmarking, and thus best practice have been acquired. A structured literature review was also conducted with the purpose of acquiring knowledge on what possible lean and green, and circular approaches are suitable for designing capital investment projects. Sustainability is a well implemented concept on corporate level in those companies studied in this thesis. However, in relation to capital investment projects as part of production system design, the concept of sustainability is somewhat lagging, suggesting that the vision on becoming a green organization is recognized on higher managerial level, but not perceived on project level. This thesis provides the reader with a conceptual guideline which guides practitioners in what possible sustainability tools could be used in different stages of capital investment design to enhance circularity. A green design process for how to improve environmental sustainability in capital investment projects was also developed and tested practically at AstraZeneca, Södertälje. Production companies require an organizational cultural change towards a green mindset that allows them to invest in often expensive and resource demanding activities that follows from implementing green processes. Applying an approach of system thinking in capital investments by including green activities that reaches all organizations within the company (such as purchasing, operations, and maintenance) are advised. Production system design is generally neglected in industry and research which can be explained by the lack of structured development processes connected to capital investments. Neglecting production system design is occurring even though it is important because of the high costs and problems in altering production systems in hindsight. / Hållbarhet och ekologism är växande begrepp som på grund av ny kundefterfrågan och nya regelverk ställer produktionsindustrin inför stora utmaningar i att tänka om processer och implementera hållbara affärsmodeller. Flera företag tar reaktiva åtgärder där förändringar görs på fabriksgolvet genom förändrade processer. Däremot saknas i flera fall förebyggande åtgärder då företag ser förbi hållbar design av produktionssystem genom att ignorera möjligheten till hållbara förbättringar i kapitalinvesteringsprojekt. Målet med denna uppsats är att beskriva nuvarande tillämpning av ekologisk hållbarhet i producerande företag på projektnivå i kapitalinvesteringsprojekt för att se hur hållbarhetsarbetet relaterar till hållbara företagsstrategier. Uppsatsen tillhandahåller även kunskap kring vilka hållbara metoder som kan implementeras i designfasen hos kapitalinvesteringsprojekt för att göra dessa mer hållbara från start. Kunskapen har använts för att konstruera en process för systematiskt hållbarhetsarbete för att designa gröna och hållbara kapitalinvesteringar. Både en praktisk och en konceptuell process har konstruerats. För att uppnå målet med uppsatsen har en interaktiv fältstudie genomförts på AstraZeneca i Södertälje, där tre andra producerande företag har inkluderats för att samla kunskap om hur andra företag arbetar med hållbarhet i kapitalinvesteringsprojekt. En litteraturstudie har också utförts med syfte att inhämta kunskap kring vilka cirkulära och gröna leanverktyg som kan användas vid design av kapitalinvesteringsprojekt. Hållbarhet är väl implementerat på organisatorisk nivå i de företag som studerats i denna studie. Däremot faller hållbarhet efter i kapitalinvesteringsprojekt, och därmed design av produktionssystem, vilket tyder på att det finns en vision om att bli ett grönt företag på organisatorisk nivå men som inte syns på projektnivå. Denna uppsats tillhandahåller läsaren med en konceptuell process vilken guidar användaren i vilka möjliga verktyg som kan användas i de olika stegen vid kapitalinvesteringsprojekt. En praktisk process för hur ekologisk hållbarhet kan förbättras i kapitalinvesteringsprojekt har också konstruerats och testats på AstraZeneca i Södertälje. Producerande företag kräver en organisatorisk grön kulturförändring som tillåter dem att investera i ofta dyra och resurskrävande aktiviteter som grundas i implementering av gröna processer. Mer uppmärksamhet bör riktas mot systemtänk i kapitalinvesteringar genom att inkludera gröna aktiviteter som genomsyrar hela organisationen på produktionsnivå, inköpsnivå och underhållsnivå bland andra. Design av produktionssystem ignoreras generellt i industrin och akademin vilket kan förklaras av avsaknaden av strukturerade utvecklingsprocesser kopplade till kapitalinvesteringar. Detta trots vikten av designarbete av produktionssystem då förändringar i systemet i efterhand ofta är både dyrt och problematiskt.

Bakgrund och problem: Investeringar inom offentliga verksamheter skiljer sig mot privata verksamheter vilket grundar sig i dess icke-vinstdrivande karaktär. Detta påverkar även investeringsbedömningen. Tidigare forskning har visat att offentliga verksamheter inte använder företagsekonomiska investeringskalkyler. Istället prioriteras kvalitativa aspekter vid beslutsfattandet, trots att investeringskalkyler benämns som viktiga för välgrundade beslut. Vidare finns det inte heller några specifika kvalitativa faktorer som är särskilt framträdande i offentliga verksamheter.  Syfte: Syftet studien är undersöka och få förståelse för investeringsbedömning i offentliga verksamheter. Studien syftar därtill att identifiera vilka beslutsunderlag som användes vid beslutet av att investera i megaprojekt.  Metodval: Studien är av ett kvalitativ slag med en abduktiv forskningsansats. Vidare är det en enfallsstudie av Region Kronoberg där den empiriska insamlingen framförallt baseras på semistrukturerade intervjuer men även dokumentgranskning.  Slutsatser: Investeringskalkyler används inte som ett beslutsunderlag i offentliga verksamheter. Istället anses icke-finansiella aspekter viktigare där kvalitativa beslutsunderlag som omfattar säkerhetsaspekter, tillväxtrelaterade behov och förbättring av service visat sig vara avgörande. / Background and problem: Investments in the public sector are different from the private sector because of their nonprofitable character. This further affects the evaluation of capital investments. Previous research has proved that public organizations do not use traditional investment calculations. Instead they prioritize qualitative aspects in decision-making, despite the methods being considered essential for making good decisions. However there are no specific qualitative factors that are particularly prominent. Purpose: The purpose of the study is to understand the use of capital budgeting techniques in the public sector. Moreover, the study aims to identify what the decision of investing in megaprojects is based on.   Method: The study is of a qualitative nature, with an abductive research approach. Furthermore it is a case study of Region Kronoberg where the empirical material primarily is based on semi-structured interview but also from document review. Conclusions: Traditional capital budgeting methods proved not to be used in the public sector. Insted, simple calculations where used in order to evaluate if it was possible to finance the investment. Additionally, the study proved that the public sector prioritized qualitative aspects such as healthy and safety issues, growth-related needs and service enhancement.

Studien undersöker utifrån investerares perspektiv hur de upplever risker kopplade till investeringar i kryptovalutor samt aktier, hur de med hjälp av onlinemedier hanterar riskerna och hur onlinemedier används för att fatta ett köpbeslut. Vidare undersöks skillnader mellan dessa två typer av investerare i relation till risktagande, riskhantering och köpbeslut. Syftet med detta är att bidra med förståelse för ämnet. Studien är av kvalitativ metod med en abduktiv ansats. I studien speglas teorier som edgework, uses and gratification, tvåstegshypotesen och fear of missing out. Med dessa teorier dras kopplingar mellan teori och empiri för att forma studiens resultat samt ett nytt begrepp, semi-edgework. Studien genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer där fyra investerade i kryptovalutor och fyra i aktier. Studiens resultat visar bland annat på att onlinemedier används av samtliga investerare för att hantera risker. Hur stora riskerna upplevs vara varierar mellan grupperna. Samtliga investerare påverkas av opinionsledare på onlinemedier när de ska fatta ett köpbeslut. Resultat visar även på att kryptoinvesterare lider större risk för att drabbas av FOMO när de använder sig av onlinemedier.

Abstract Organisationer investerar numera i artificiell intelligens inom området kundupplevelser, så kallat customer experience, CX. CX är kundernas eller användarnas holistiska uppfattning av ett företag, organisation eller varumärke under hela kundresan, som omfattar planering av köp, genomförande av köp och upplevelsen efter ett köp, i synnerhet kundens köpresa. AI, artificiell intelligens och CX har diskuterats som koncept ända sedan 1950–1960-talet men det är på senare år som både AI och CX har blivit två starka modeord. Det finns mycket forskning sedan många år tillbaka kring AI och CX som separata ämnen men området ”AI inom CX” utifrån affärsperspektiv är relativt nytt. Alltså AI som används för att förbättra kundupplevelsen som i tur ska förbättra organisationens resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur investeringar i AI-tjänster, för kundupplevelser i utvalda organisationer, kan skapa affärs- och verksamhetsnytta. Undersökningen består av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer eller så kallade semistrukturerade, med totalt fyra respondenter från organisationer både i den offentliga och privata sektorn. Intervjuerna genomfördes via kommunikationsverktyget Zoom. Litteraturstudien leder fram till en modell över affärsnytta med AI-tjänster som tar hänsyn till flera aspekter: AI-tjänster inom kundupplevelser, kunder och segmentering, upplevd kundnytta, AI-tjänster internt, upplevd affärs- och verksamhetsnytta och organisationens mål med AI-tjänsterna. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är att AI-tjänster inom kundupplever skapar affärs-och verksamhetsnytta och har förändrat kundupplevelsen till det bättre trots att det är ett relativt nytt AI-tillämpningsområde. Exempel på AI-tjänster inom CX är AI-Chatbotar, röstrobotar och AI-baserade sök-och rekommendationstjänster. Tre av fyra organisationer i undersökningen anger att AI-tjänster inom kundupplevelser har bra avkastning på investeringen.

Bakgrund: Investeringar i namnrättigheter för en arena eller idrottsanläggning kan definieras som en transaktion där pengar byter ägare för att säkra rätten att namnge en idrottsanläggning. Denna typ av investering har under de senaste decennierna ökat dramatiskt. Trots den fortsatta ökningen finns det begränsad forskning om vilka motiv som finns bakom investeringarna och vilka effekter företagen upplever av genomförda namnrättsinvesteringar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur svenska företag motiverar och resonerar kring namnrättsinvesteringar samt vilka effekter företag upplever av dessa investeringar. Metod: Uppsatsen har med hjälp av en intervjustudie samlat in det empiriska materialet med personer som varit strategiskt och operativt inblandade i namnrättsinvesteringar och dess investeringsprocess. Tio svenska företag medverkade i studien. Slutsats: Studiens slutsats är att investeringar i namnrättigheter har en rad olika motiv. Bland annat ökad exponering, stärkt varumärkesbyggande, förbättrad kompetensförsörjning och att vara en god kraft i samhället. De upplevda effekterna är bland annat ökad varumärkesmedvetenhet, varumärkesspridning, lägre personalomsättning, stolta medarbetare och lokala effekter. Motiv, uppföljning och upplevda effekter kan kategoriseras utifrån tre olika perspektiv. Dessa är ekonomiska, mänskliga samt samhälleliga. Med hjälp av intressentteorin har denna studie också dragit slutsatsen att det finns olika logiker och att de tre stegen kopplade till motiv, uppföljning och utvärdering samt upplevda effekter drivs av intressenternas krav och behov. Mängden intressenter som berörs av investeringen ses därför också som ett tydligt motiv till investeringen i namnrättigheter. / Background: Investments in naming rights for an arena or stadium can be defined as a transaction where currencies change hands to secure the right to name a sports facility. These investments have increased exponentially in the recent decades. Despite the continued investment of naming rights, there is limited research on the motives behind the investments, and what perceived effects are identified from completed naming rights investments. Purpose: The purpose of this study is to investigate and map how naming rights investments are motivated by Swedish companies and what perceived effects can be identified from these investments. Method: This study has with the help of an interview-study collected the empirical data with people which have been strategic and operative involved in naming rights investments and their investment processes. Ten Swedish companies participated in the study. Conclusion: The study's conclusions and results point at various types of motives regarding the naming right investments, such as increased exposure och results, strengthened branding, improved supply of skilled labor force and being a good force in society amongst others. The perceived effects include brand awareness, brand spread, lower staff turnover, proud employees and local effects. All motives can be categorized into three main topics which are Economic, People and society and the local community. With the help of the stakeholder theory, this study has been able to describe that there are different logics and that the three steps linked to motive, follow-up and evaluation as well as perceived effects are driven by stakeholders who have their demands and needs. The number of stakeholders affected by the investment are therefore also a clear motive for investing in naming rights.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments. / Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.