The introduction of contracts for difference, CFDs, in the Nordic market has meant a tremendous freedom for both large investors and small investors. CFDs, like many other financial derivatives, allow speculation on price movements in virtually all global markets with easy access to leverage, which is the same as borrowed capital. CFDs carry high risk and hence should only be used by qualified traders.  Swedish CFD providers have been criticized for mass marketing their services with lack of regard for the industry's sustainability. The legal requirements placed on CFD providers for customer's creditworthiness and knowledge are also said to be weak, given the products complexity and high risk. Thus, the purpose with this research is to respond to the criticism by examining the level of risk management, and the level of strategic awareness among CFD traders. The epistemological orientation of this research conforms to the philosophy of positivism, and the research approach is consistent with the deductive approach. The research is based on a quantitative data collection method were a survey was carried out with CMC Markets’ customers with 233 respondents.After examining the usage of risk management tools, position sizing and monitoring; the results suggest that the level of risk management among CFD traders is moderately high. For a trading strategy to function, and hence be successful, it is important that traders are consistent with the various components that a trading strategy consists of. After examining to what extent the CFD traders positions are based on rules and signals as well as loyalty to them, to what extent they optimize their trading strategy, and lastly to what extent they use available strategy methods I came to the conclusion that there is a relatively low level of strategic awareness.Keywords: CMC Markets, Finance, CFDs, Investment, Derivative, Securities Trading, CFD Trading, Stocks, Risk management, Strategic awareness, Trading strategy, Technical analysis, Fundamental analysis

Bakgrund: Samhället efterfrågar idag allt mer att samtliga aktörer på marknaden ska arbeta med hållbarhet. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna styr sin verksamhet för att möta denna efterfrågan och på så sätt fortsatt vara konkurrenskraftiga. För att styra organisationer i eftersträvad riktning krävs både formella och informella styrmedel. För att uppnå en flexibilitet för att på så sätt kunna följa med i hållbarhetsutvecklingen krävs därför en förståelse för de formella och informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den hållbara integreringen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur formell och informell styrning idag används av banker för att uppnå hållbarhetsmål inom banksektorn.   Metod: Studien är en kvalitativ studie med en tvärsnittsdesign där tre svenska banker studerats. Empirin består av elva semistrukturerade intervjuer med medarbetare på tre olika banker. Vidare utgår studien från en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera hållbarhetsmål. Det finns en viss variation mellan olika bankers användning av styrmedel men överlag används de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur i större utsträckning än de formella styrmedlen. Slutligen påvisar studien att styrmedlen: kommunikation, kompetensutveckling och prestationsmätning efterfrågas av medarbetarna för att mer aktivt kunna arbeta med hållbarhetsintegrering. / Background: The society today is increasingly demanding that all companies on the market work with sustainability. As a result of the rapidly changing market, demands are made on how the banks manage their operations in order to meet this demand and thus remain competitive. In order to lead organizations in the desired direction, both formal and informal means of control are required. Achieving flexibility to keep up with sustainability developments therefore requires an understanding of the adaptation and use of formal and informal instruments when integrating sustainability.  Aim: The purpose of this study is to investigate how formal and informal management control systems are currently used by banks to achieve sustainability integration in the banking sector.  Methodology: The study is a qualitative study with a cross-sectional research design in which three Swedish banks were studied. The empirical study consists of eleven semi-structured interviews with employees from three different banks. Furthermore, the study is based on an abductive approach.   Conclusion: The study shows that banks use both formal and informal management control systems to integrate sustainability goals. There is some variation between different banks use of the management control systems, but in general the informal management control systems, communication, competence development and organizational culture are used to a greater extent than the formal management control systems. In order for the banks to be able to integrate their sustainability goals, the study demonstrates the importance of communication, competence development and performance measurement being requested by employees in order to be able to work actively with the sustainability integration.

Sverige är beroende av nystartade företag och entreprenörer för att finansiera landets välstånd. Riskkapitalbolag innehar ofta en betydande roll för de nya företagen när verksamheten ska utvecklas eller expandera. Bolagen assisterar de nya företagen med ett brett spektrum av nyckelaktiviteter som finansiering, operativt arbete, strategi eller kontaktnät. Tidigare studier visar att riskkapitalfinansierade bolag både växer snabbare och lyckas oftare. Samtidigt visar forskningen att riskkapitalbolag präglas av stort risktagande och övermod vid sina investeringar. Emellertid finns mindre djupgående forskning om vilka konkreta faktorer och omständigheter som resulterar i de olika utfallen. Syftet med examensarbetet är att skapa en bättre förståelse för specifika faktorer som påverkar svenska riskkapitalbolags beslutsfattande och resulterar i särskilda utfall. Undersökningen ämnar att betona likheter och skillnader i riskhanteringen av investeringsval mellan riskkapitalbolagen där utfallen antingen resulterar i nytta eller förlust för bolagen. För att uppfylla syftet har institutionella teorin, kognitiva bias och moderna portföljteorin aktualiserats. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med beslutsfattare från åtta stycken konfidentiella riskkapitalbolag. Samtliga bolag kodades om för att säkerställa konfidentialitet i syfte att erhålla djupare inblickar i deras investeringsutfall. De erhållna resultaten visar på att framförallt kognitiva bias men även den institutionella teorin förklarade de olika investeringsutfallen väl. Riskkapitalbolagen präglades av stark övermod vid sina misslyckade investeringar och medelstark vid sina lyckade. Riskkapitalbolagen var också starkt påverkade från både extern tryck av samhället men även av interna riktlinjer vid sina investeringar. Flera branschmönster har också kartlagts vid både lyckade och misslyckade investeringar däribland syndikering av kapital, efterfrågan av serieentreprenörer och att det enligt de själva vanligtvis är entreprenören eller marknaden som är anledningen till att investeringen inte lyckas. Resultatet antyder också att en av de största svårigheterna för riskkapitalbolagen är att bedöma entreprenörernas möjligheter att utveckla företaget. Den mest tänkbara anledningen till att riskkapitalbolagen har starka tendenser till övermod är för att det krävs för att lyckas i branschen. Inget nystartat bolag är riskfritt och för att våga investera i branschen behövs stark tilltro till sin egen förmåga. / Sweden is dependent upon start-ups and entrepreneurs in order to successfully finance domestic prosperity. Venture capital (VC) companies often play a significant role for new companies when the business is to be developed or expanded. The VC companies support the new companies with a wide range of key features. Such as financing, operational work, strategy or contact networks. Previous studies show that VC-financed companies both grow faster and succeed more often than non VC-backed companies. At the same time, research shows that VC-companies are characterized by great risk-taking and audaciousness in their investments. However, there is less in-depth research on what explicit factors and circumstances result in the successful and unsuccessful investments. The purpose of the study is to create a better understanding of similarities and differences in different investment outcomes and highlight the patterns of their investments. Institutional theory, cognitive bias and modern portfolio theory are the theories used in this study. The survey was conducted through eight semi-structured qualitative interviews with different decision makers from VC-companies in Sweden. In order to gain a deeper understanding of their investment outcomes all company names were re-coded. The obtained results showed that cognitive biases was the primary theory of explanation. However, the institutional theory could also explain the different investment outcomes. The VC-companies were characterized by strong audaciousness with their failed investments and medium audaciousness with the successful. The requirement of success in the VC-industry explains why the companies have tendencies to be audacious in their decision making. A strong confidence is needed when investing in start-up companies since these companies imply a great risk. External societal pressure and internal guidelines strongly influence the investments of the VC. The study identified several industry patterns for both successful and unsuccessful investments.  The patterns include syndication of capital and demand for serial entrepreneurs. The study also showed a pattern of venture capitalists explaining their unsuccessful investment due to issues with the entrepreneur or the market. The results suggest that one of the greatest difficulties for VC-companies is to assess the ability of the entrepreneur to develop the company.

Currently, there are indications that Europe is facing an innovation deficit. The main explanation to the lack of innovation is considered to be that new technology-based firms are facing difficulties in receiving funding and consequently do not establish on the market. As new technology-based firms have an important role in technology development and overall growth, a consequence thereof could be a long- lasting negative effect on technological change and economic growth. The venture capital industry is frequently put forward as the actor that can provide financing for these types of firms. This study aimed to investigate the contemporary role that Swedish traditional venture capitalists and government supported venture capitalists have in the funding landscape of new technology-based firms. To fulfill this purpose, the study analyzed both the investors' preferences and the challenges with investing into new technology-based firms. The findings were acquired through performing eight semi- structured interviews with highly knowledgeable practitioners. In addition, literature was scrutinized. The study concluded that the preferences of the venture capital firms are heavily misaligned with investments into new technology and that digital companies present a better aligned investment alternative. More specifically, venture capitalists perceived the teams of new technology-based firms to be lacking, which is misaligned with the venture capitalists' strong emphasis on the team. New technology-based firms were also perceived to be associated with great risks, which is misaligned with the risk aversion of venture capitalists. The high risk was found to be related to the high degree of novelty, the perceived difficulties in finding syndication partners, the venture capitalists' lack of specific knowledge and experience, the long time to market and the large funding need in early stages. Further, the long time to market is ill-suited with the fund structure of traditional venture capital firms. On the other hand, digital companies were found to be well aligned with the venture capitalists' risk profile and preference for investing large amounts of capital at once. When it comes to government-supported venture capitalists, the study concluded that Industrifonden's preferences are similar to those of traditional venture capitalists and that Almi Invest, due to its structure, faces specific barriers for investing. Based on these findings, the conclusion was drawn that the likelihood is low that venture capitalists will invest in new technology-based firms. In order to be able to draw conclusions regarding the impacts on innovation and technological change, further research on the capabilities and preferences of informal venture capital is necessary. Further research could also attend to the demand of financing to increase the understanding of the innovation deficit. / Idag finns indikationer på innovationsbrist i Europa. En huvudsaklig orsak till innovationsbristen anses vara att bolag med ny teknologi har svårt att få finansiering och därmed etablera sig på marknaden. Eftersom ny teknologi spelar en viktig roll i teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt, är en möjlig konsekvens av innovationsbristen långtgående negativa effekter på teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Venture capital industrin framhålls ofta som en aktör som kan finansiera denna typ av bolag. Denna studie syftade till att undersöka vilken roll svenska traditionella venture capital fonder och statliga venture capital fonder har i finansieringslandskapet av ny teknologi. För att uppnå detta syfte analyserade studien både investerarnas preferenser och utmaningarna med att investera i ny teknologi. Resultaten nåddes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna praktiserande i industrin. Intervjuobjekten hade antingen erfarenhet från traditionellt eller statligt venture capital. Utöver detta granskades litteratur på området. Studien fann att venture capital industrins preferenser på flera vis inte matchar investeringar i ny teknologi medan digitala bolag väl passar in i preferenserna. Mer specifikt ansåg venture capitalisterna att teamen för ny teknologiska bolag saknar viktiga kvalitéer, något som missmatchar venture capitalisternas starka fokus på teamet. Nyteknologiska bolag ansågs också vara associerade med hög risk, vilket står i stark kontrast till venture capitalisternas riskaversion. Den höga risken ansågs vara relaterad till investeringens nya natur, den upplevda svårigheten att hitta syndikteringspartners, venture capitalisters avsaknad av specifik erfarenhet, den långa tiden till marknaden och de stora kapitalbehoven i tidiga skeden. Vidare fann studien att den långa tiden till marknaden var misspassat till fondstrukturen hos traditionella venture capitalister. Och andra sidan visade studien att digitala bolag passar väl med venture capitalisters riskprofil och preferens för att investera stora belopp på en gång. När det kommer till statliga venture capital fonder fann studien att Industrifondens preferenser är mycket lika de traditionella venture capitalisternas preferenser och att Almi Invest står inför särskilda barriärer för att investera i ny teknologi. Baserat på dessa resultat konkluderade studien att sannolikheten är låg att venture capitalister investerar i ny teknologi. Forskning på kapaciteterna och preferenserna för informellt kapital är dock nödvändigt för att kunna dra slutsatser kring effekterna på innovation och teknisk utveckling. Framtida forskning bör också fokusera på efterfrågan på kapital för att förstå innovationsbristen.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.

Portfolio managers have a great interest in detecting high-performing stocks early on. Detecting outperforming stocks has for long been of interest from a research as well as financial point of view. Quantitative methods to predict stock movements have been widely studied in diverse contexts, where some present promising results. The quantitative algorithms for such prediction models can be, to name a few, support vector machines, tree-based methods, and regression models, where each one can carry different predictive power. Most previous research focuses on indices such as S&P 500 or large-cap stocks, while small- and micro-cap stocks have been examined to a lesser extent. These types of stocks also commonly share the characteristic of high volatility, with prospects that can be difficult to assess. This study examines to which extent widely studied quantitative methods such as random forest, support vector machine, and logistic regression can produce accurate predictions of stock price directions on a quarterly and yearly basis. The problem is modeled as a binary classification task, where the aim is to predict whether a stock achieves a return above or below a benchmark index. The focus lies on Asian small- and micro-cap stocks. The study concludes that the random forest method for a binary yearly prediction produces the highest accuracy of 69.64%, where all three models produced higher accuracy than a binary quarterly prediction. Although the statistical power of the models can be ruled adequate, more extensive studies are desirable to examine whether other models or variables can increase the prediction accuracy for small- and micro-cap stocks. / Portföljförvaltare har ett stort intresse av att upptäcka högpresterande aktier tidigt. Detektering av högavkastande aktier har länge varit av stort intresse dels i forskningssyfte men också ur ett finansiellt perspektiv. Kvantitativa metoder för att förutsäga riktning av aktiepriset har studerats i stor utsträckning där vissa presenterar lovande resultat. De kvantitativa algoritmerna för sådana prediktionsmodeller kan vara, för att nämna ett fåtal, support vector machines, trädbaserade metoder och regressionsmodeller, där var och en kan bära olika prediktiv kraft. Majoriteten av tidigare studier fokuserar på index såsom S&P 500 eller storbolagsaktier, medan små- och mikrobolagsaktier har undersökts i mindre utsträckning. Dessa sistnämnda typer av aktier innehar ofta en hög volatilitet med framtidsutsikter som kan vara svåra att bedöma. Denna studie undersöker i vilken utsträckning väletablerade kvantitativa modeller såsom random forest, support vector machine och logistisk regression, kan ge korrekta förutsägelser av små- och mikrobolags aktiekursriktningar på kvartals- och årsbasis. I avhandlingen modelleras detta som ett binärt klassificeringsproblem, där avkastningen för varje aktie antingen är över eller under jämförelseindex. Fokuset ligger på asiatiska små-och mikrobolag. Studien drar slutsatsen att random forest för en binär årlig prediktion ger den högsta noggrannheten på 69,64 %, där samtliga tre modeller ger högre noggrannhet än en binär kvartalsprediktion. Även om modellerna bedöms vara statistiskt säkerställda, är det önskvärt med fler omfattande studier för att undersöka om andra modeller eller variabler kan öka noggrannheten i prediktionen för små- och mikrobolags aktiekursriktning.

Social Investments (SI) have become a significant policy tool during the 2010s for developing and implementing social policy. This study explores how the SI framework, based on social innovation, evidence-based policy and practice, and impact evaluation, affects professionals when it is implemented and evaluated.  The empirical material of the study was based on semi-structured interviews with professionals operating in the City of Stockholm. The author applied practical philosophy, relational sociology, and evaluation theory to answer four phronetic social science research questions focusing on phronesis (practical wisdom). SI comes with constitutive effects that affect the praxis of professionals. It is accompanied by different logics that can both enable or restrict common understanding between economists or social advocates, these differ between professional groups. It creates new content to strive for to create measurable outcomes, which can often lead to conflicts of power. Whether it is delivering outcomes within a certain set of time, or following evidence-based policy and practice, different chains of accountability put a lot of pressure to not do wrong, rather than do right.   The design and implementation of the SI fund in the City of Stockholm have had problems that need addressing. Thus, this study concludes with a warning that any attempts to fix these problems must refrain to create an evaluation machine that risks alienating professionals’ relationship with their work.

The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process. / Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.