Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering. Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier. Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en inve-stering: • Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram. • Vilket syfte investeringen har. • Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet. • Kostnader för investeringen. • Vilka intäkter investeringen förväntas generera. • Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.

Tidigare forskning har belyst problematik gällande SRI och menar att begreppet variera främst mellan olika länder och kulturer. Det har även forskats kring om olika typer av hållbarhetsarbete påverkar de finansiella prestationerna. Syftet med denna studie är därför att skildra länders olika värderingar gällande SRI samt testa hur SRI-fonders riskjusterade avkastning varierar med hänsyn till SRI-värdering.    Utgångspunkten för studien är tidigare forskning angående SRI i olika länder. Vidare är portföljvalsteorin den övergripande teorin som kompletteras med tidigare forskning angående risk och aktiv förvaltning. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ metod där data i form av avkastning samlats in för SRI-fonder i Sverige, Frankrike och Storbritannien med investeringsfokus i Europa. Tre riskjusterade avkastningsmått har sedan använts för att kunna jämföra ländernas prestationer och acceptera alternativt förkasta formade hypoteser.   Resultatet av studien visar att SRI-värderingar skiljer sig mellan länderna, det har dock inte kunnat konstateras vilket land som anses vara mest hållbart. Vidare visar resultatet att de brittiska SRI-fonderna har högst riskjusterad avkastning vilket troligen kan förklaras av den frekventa användningen av engagemang och röstning. Studiens slutsats är att riskjusterad avkastning skiljer sig mellan länderna vilket kan förklaras av olika SRI-värderingar.

Intresset för relationen mellan aktiemarknaden och den ekonomiska tillväxten har funnits sedan länge. Tidigare forskning har visat på olika resultat, vissa forskare menar att det finns ett positivt samband medan andra menar på att det inte finns något samband eller att det finns ett negativt samband mellan aktiemarknaden och den ekonomiska tillväxten. Studien huvudsakliga syfte var att analysera förhållandet mellan aktiemarknaden och den ekonomiska tillväxten i Sverige. Studien avgränsades till att undersöka kvartalsdata från Sverige under tidsperioden 1987–2016, detta gav ett urval på 120 mätpunkter. Data samlades in och analyserades i ett statistikprogram genom en korrelationsanalys och en regressionsanalys. Resultatet visade att det finns ett positivt signifikant samband mellan aktiemarknaden och den ekonomiska tillväxten i Sverige. Resultatet visade även att det finns ett negativt signifikant samband mellan inflationen och den ekonomiska tillväxten i Sverige, samt att det finns ett positivt signifikant samband mellan investeringar och den ekonomiska tillväxten i Sverige. / For a long time, there has been an interest for the relationship between the stock market and economic growth. Previous research has shown mixed results, some researchers concluded that there is a positive relationship, while others concluded that there is no or a negative relationship between the stock market and economic growth. The aim of the study was to analyze the relationship between the stock market and the economic growth in Sweden. The study was limited to examining quarterly data from Sweden during the period 1987-2016, this gave a population of 120 measurement points. Data was collected and analyzed in a statistic program by a correlation analysis and a regression analysis. The result showed that there is a positive significant correlation between the stock market and the economic growth in Sweden. The result also showed that there is a negative significant relationship between the inflation and the economic growth in Sweden, and that there is a positive significant correlation between investment and the economic growth in Sweden. / <p>Betyg D, 170601</p>

In today’s society sustainability has become a highly discussed topic due to the increase in global average temperatures and changing ecosystems. Despite differentiating views regarding the origins of these changes, a proportion of the society have begun to adjust themselves into having more green profiles. This has led to an uprising among the number of investors who focus on making socially and responsible investments. However, on the contrary, there is still a substantial proportion of investors who do not invest in environmentally, animal and human friendly products. Which in turn may negate the pace of the ethical and sustainable development of our society. This issue leads to this study’s research question: What are the reasons or hindrances as to why students at Umeå School of Business and Economics do not invest in SRI financial products?   The main purpose of this paper is to explore why individuals at Umeå School of Business and Economics do not invest in SRI financial products. Furthermore, the paper aim to have an extra emphasis on information. In addition to the main purpose, the thesis will investigate if any links exist between investing ethically/sustainable and one’s daily behaviour. In order to explore these purposes, the authors uses past research within this area together with theoretical concepts regarding “Investment Decisions”, “Markowitz Portfolio Optimisation Model” and “Pro-Social Behaviour”. To conduct this study, the paper uses a quantitative approach with both primary and secondary data. The primary data is collected through a survey sent out to 917 students at Umeå School of Business and Economics. In order to achieve the purposes of this study, the data from non-SRI investors was used to analyse their investment behaviours.   The results of this study indicate that the majority of non-SRI investors are men. Furthermore, the findings illustrate that the expected financial return of SRI and risk when investing is significantly related to the probability of not investing in SRI. Additionally, the results point at that the demeanour of not investing in SRI products are significantly due to a lower level of knowledge concerning financial return of SRI. In conclusion, the authors argue that the attraction of capital ethical and sustainable investments can be greatly increased by educating investors in SRI products. Consequently, the increase in awareness and attraction of capital can aid solving the ethical and sustainable issues that exists today.

Marknaden för IT-system har växt kraftigt under de senaste årtiondena vilket även har lett till att olika system för transportadministration har utvecklats. Allt fler företag väljer att investera i TA-system för att underlätta den dagliga verksamheten och förenkla transportrelaterade affärsprocesser. En stor aktör på den svenska marknaden för TA-system är LogTrade, som även varit undersökningsobjektet i denna studie. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur LogTrades kunder utvärderar sina investeringar i TA-system. Den teoretiska referensramen som ligger till grund för undersökningen berör tidigare forskning om Electronic Data Interchange (EDI), IT-investeringar samt finansiella och icke-finansiella värderingsmetoder. En kvalitativ studie har genomförts, vilken huvudsakligen bygger på en enkätundersökning som har tolkats likt en strukturerad intervju. Enkäten skickades ut till totalt 156 företag, varav 31 svar erhölls. Merparten av respondenterna angav att anledningen till investeringen i TA- systemet främst har varit för att möjliggöra tids- och kostnadsbesparingar samt för integrationsmöjlighet med ett ERP-system. Den största delen av respondenterna har gjort någon form av utvärdering för investeringen och främst har icke-finansiella mätetal använts för att beräkna investeringens nytta. Undersökningens resultat visade dock att majoriteten av LogTrades kunder inte har använt sig av någon konkret värderingsmodell för att utvärdera sin investering och häften av respondenterna upplever att de inte har kunnat beräkna investeringens totala nytta. Studien visar även att det råder en avsaknad på uppföljningar av investeringens nytta, en värdering av nyttan har främst skett innan implementeringen av TA- systemet. Trots delvis bristande värderingsmetoder och uppföljningar av investeringens nytta, upplever ändå LogTrades kunder att investeringen levt upp till deras förväntningar. / The market for IT systems has grown rapidly in recent decades, leading to the development of transportation administration systems. An increasing amount of companies choose to invest in TA-systems facilitating their day-to-day operations and transport administration. A major actor on the Swedish market for TA-systems is LogTrade, and this company has also been the investigation object for this study. The purpose of the study has been to examine how LogTrade's customers evaluate their investments in TA-systems. The theoretical framework that has built the basis for our research, concerns previous research on Electronic Data Interchange (EDI), IT investments and different financial and non-financial valuation methods. A qualitative study has been conducted which is mainly based on a survey that has been interpreted similarly to a structured interview. The survey was sent out to a total of 156 customers, resulting in 31 replies. A majority of the respondents stated that the reasons for the implementation of the TA-system has mainly been for time- and cost savings, but also for integration opportunities with their ERP-system. Most of the respondents have made some type of evaluation regarding the investment, and non-financial metrics has been most commonly used to evaluate the benefits of the investment. However, the result of the survey showed that the majority of LogTrade's customers did not use any specific valuation model for their investments and half of the respondents’ experience that they have not been able to calculate the full benefits of the investment. The study also shows that there is a lack of follow-up regarding the benefits of the investment. Despite partly inadequate evaluation methods and follow-up of the investment's benefit, LogTrade's customers felt that the investment in the TA-system lived up to their expectations.

Uppsatsen studerar svenska aktörers mottagande och perspektiv på den kommande EU taxonomin. Dessa perspektiv har framlagts för att åskådliggöra en outforskad bild av hur svenska aktörer förhåller sig till, och förväntas påverkas, utav taxonomin. Utifrån en empirisk litteraturstudie sammankopplat med intressenternas perspektiv har också ett reglerteoretiskt perspektiv presenterats. Detta för att skapa en teoretisk förhållningsram till de utsagor som samlats in av intressenterna och på sätt skänka förståelse till dess orsak. Uppsatsen följer den svenska skogsnäringen som belysande exempel för en bransch som i synnerhet påverkas av utformningen av taxonomin, och samtidigt inkorporerar de intressentgrenar som valts; finans- näringslivs och forskningsintressenter. Sammantaget så har en delad skeptisism kring, men inte utseslutet till, rapportering, branschspecifik utformning och EU Kommissionens tillika tekniska expertgruppens expertis, identifierats. Skeptisismen har emellertid inte varit enhetlig, men dominerande.

Bakgrund: Dagligen kan vi läsa om människans överkonsumtion och ohållbara levnadssätt. Det finns ett ökat intresse för hållbara placeringsalternativ bland privatpersoner. Bland den svenska befolkningen sparar 8 av 10 myndiga personer aktivt i värdepapper, varav en tredjedel valde en investering med fokus på hållbarhet under 2020. Efterfrågan och finansiella flöden till hållbara produkter har de senaste åren ökat, varför det ter sig både aktuellt och intressant att undersöka varför det skett. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera ett specifikt urval av variabler för att se vilka faktorer som påverkar privatpersoner att investera hållbart eller inte. Metod: En deduktiv ansats har genomsyrat metodarbetet och studien har genomförts med en kvantitativ enkätundersökning som vidare kompletterats med kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen besvarades av 86 respondenter varav 5 respondenter senare valdes ut till intervju. Data har bearbetats med univariata analyser samt bi- och multivariata analyser bestående av 1 beroende variabel, bestämd till “vikten av hållbarhet” som förklarats med hjälp av 18 oberoende variabler. Resultat: Studiens regressionsanalys utmynnade i 5 signifikanta respektive 13 ickesignifikanta oberoende variabler. De variabler som föreföll signifikanta på lägst signifikansnivå blev social påverkan följt av överavkastning i förhållande till hållbarhet. Slutsats: Analysen av resultatet gav indikationer på att avkastning inte behöver var en motsättning till hållbarhet, samtidigt som de som väljer att inte beakta hållbarhet är av denna åsikt. Hållbara investeringar görs i högre grad, trots att investeraren har ett lägre förtroende för hållbarhetsrapportering / Background: We can daily read about human overconsumption and unsustainable lifestyles. An increased interest in sustainable investment alternatives has been seen among private investors. Among the Swedish population, 8 out of 10 adults actively save in securities, of which a third chose an investment with a focus on sustainability in 2020. The demand for sustainable products has increased in recent years, which also seems current and interesting to examine why it has happened.  Purpose: The purpose of the study is to examine and analyse a specific selection of variables to see which factors influence individuals to invest sustainably or not.  Methodology: A deductive approach has permeated the methodological work and the study has been carried out with a quantitative survey which is further supplemented with qualitative interviews. The questionnaire was answered by 86 respondents, of which 5 were later selected for an interview. A regression analysis was pursued consisting of 1 dependent variable, “importance of sustainability”, which was explained using 18 independent variables.  Results: The study's regression analysis resulted in 5 significant and 13 non-significant independent variables, respectively, where the most significant variables were social impact followed by excess return in relation to sustainability.  Conclusion: The analysis of our findings indicate that financial return does not have to be a contradiction to sustainability, as well as those who do not value sustainability values the financial return. Sustainable investments are being made, even though the credibility for the sustainability reports is somewhat low.

Intresset för hållbara investeringar, som en del av hur CSR integreras i fondförvaltningen, har under decennier engagerat både forskare och praktiker. Tidigare forskning har delvis präglats av att fastställa samband mellan hållbara investeringar och fondernas avkastning. Analysmodellen för det teoretiska ramverket har utgjorts av teorier för CSR, hållbara och ansvarsfulla investeringar, tillhörande metoder och strategier, regelverkets övergripande betydelse för fondmarknaden samt investeringsmarknadens faser. Genom en kvalitativ studie har studiens syfte, att undersöka hur hållbarhet och ansvarstagande integreras inom fondförvaltning samt att på ett övergripande plan redogöra för hur synen på hållbara investeringar med tillhörande strategier har förändrats under tidsperioden mellan åren 2010– 2020, uppfyllts. Studien visade att respondenterna tillämpar metoderna: välja in, välja bort och påverka, med tillhörande strategier. Under årtiondet har synen på området inom hållbara investeringar gått från att vara restriktiv till att visa på en bred acceptans. Samtidigt bekräftar studien avsaknandet av en enhetlig definition av vad ‘hållbarhet’ innebär och hur det integreras inom ramen för fondförvaltning.

Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).

I takt med att miljömedvetenheten har ökat i samhället har även intresset för hållbara investeringar ökat. Den här studien undersöker prestationen hos svenska hållbara fonder mot svenska konventionella fonder under coronapandemin. Trots att det finns många studier som undersöker hållbara investeringars prestation under finansiella kriser, är ämnet inte så utstuderat under coronakrisen, framförallt inte i Sverige som jämfört med många andra länder haft en annorlunda coronastrategi. Vidare undersöks även om investerares ökade risktagande i att investera i andra fonder än indexfonder lönar sig. Studien utförs genom att analysera faktisk avkastning, Sharpe-kvot och Treynor-kvot för svenska fonder under och innan coronapandemin. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder under coronapandemin, samt en skillnad mellan dessa fondgrupper och marknaden under coronapandemin. Det går huruvida inte att fastställa att skillnaden beror på vilket hållbarhetsbetyg fonderna innehar. I den utförda regressionsanalysen visade endast en variabel ett signifikant samband med prestation och det var beta-värdet.  Resultatet från studien har lett till slutsatsen att Den moderna portföljteorin är en rimlig förklaring till hur investerare konstruerar sina portföljer för att maximera den förväntade avkastningen. Teorin innebär att exkluderandet av icke-hållbara fonder, eller inkluderandet av endast hållbara fonder, leder till färre diversifieringsmöjligheter vilket i sin tur medför en lägre avkastning. Att det finns en skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder talar dock för att Den effektiva marknadshypotesen inte håller. Detta för att man enligt teorin inte kan göra extra avkastningar men resultatet som visar att en skillnad finns bevisar motsatsen. Vidare diskuteras även resultatet utifrån Beteendeekonomi där många olika aspekter finns med. Det som talat emot teorin är att marknaden återhämtade sig snabbt efter nedgången i början av coronapandemin vilket dock kan bero på gränsen till arbitrage där investerare kan ha upptäckt undervärderade tillgångar. Den här studien har inte analyserat Beteendeekonomi vidare eftersom fokus har legat på fondernas prestation och inte individernas investeringsbeteenden. Vad som däremot har konstaterats är att många investerar i hållbara fonder oavsett prestation vilket kan förklaras av Prospektteorin. Teorin menar att individer vinner en annan nytta än just den som de får i avkastningen.