Elevers kunskaper i matematik visar sig gång efter annan vara bristfällig. Flertalet internationella studier har blottat elevers svaga förståelse för tal i bråkform. Som ett resultat av elevers bristfälliga kunskaper i matematik har den svenska regeringen gjort revideringar i skolans timplan som renderat i att undervisningstiden i matematik har ökat. Den här studien ämnar åt att titta på vad matematikdidaktisk forskning säger om elevers förståelse för storleksordning och jämförelse av tal i bråkform. Syftet med studien besvaras genom frågorna: Vilka är elevers missuppfattningar gällande storleksordning och jämförelse av tal i bråkform och vad läraren bör ta fasta på när de planerar matematikundervisningen om storleksordning och jämförande av tal i bråkform för att öka elevernas förståelse. Materialet som analyserats i denna studie samlades in via sökningar i databaser. Resultatet som framgick var uteslutande internationell och skriven på engelska. Vid analys av det material som samlades in användes en översiktsmatris samt innehållskriterier och exkluderingar för att bedöma tidskrifternas relevans till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att det finns flera missuppfattningar som elever hämmas av när de storleksordnar och jämför tal i bråkform. En återkommande missuppfattning som konstaterats i majoriteten av den forskning som analyserats är huruvida elever missuppfattar att ju större naturliga tal som utgör ett tal i bråkform, desto större tal i bråkform. I undervisning om tal i bråkform och jämförande och storleksordning av dessa, har resultatet visat att elever gynnas av en mer konceptuellt inriktad undervisning.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet.</p><p>45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder.</p><p>Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet. 45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder. Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.

Studien avser att öka kunskapen om hur elever i ett flerspråkigt klassrum kan undervisas i att skriva jämförelser. Syftet är att ta reda på elevers olika sätt att göra jämförelser samt hur lärare kan använda variationsteorin i kombination med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att stärka elevers förmåga att jämföra konkreta föremål. Variationsteorin, som fokuserar på variationens betydelse för lärande, används som teoretiskt ramverk i studien. I studien används learning study som forskningsmetod. Metoden är en interventionsstudie där lärare kollegialt utforskar ett specifikt lärandeinnehåll, i studiens fall att göra skriftliga jämförelser mellan två konkreta föremål. Syftet är att ta reda de kritiska aspekterna, det elever behöver förstå för att kunna jämföra, samt hur dessa kan synliggöras i undervisningen. I en cyklisk process planerades, genomfördes, utvärderades och reviderades forskningslektionerna för att finna de kritiska aspekterna. I processen med att finna kritiska aspekter analyserades elevintervjuer, skriftliga elevtest samt video- och ljudinspelningar och fältanteckningar från forskningslektionerna.   Studiens resultat presenteras i form av de kritiska aspekter som identifierats samt hur dessa har synliggjorts under forskningslektionerna. De kritiska aspekterna för att göra skriftliga jämförelser är: att redogöra för likheter och skillnader, att använda flera och betydelsefulla jämförelsepunkter, att använda flera olika jämförande ord på rätt sätt samt att skriva så att texten kan förstås av en mottagare. Dessa har synliggjorts genom att använda variationsteorin i kombination med det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Enligt studiens resultat har detta lett till lärande. I den avslutande diskussionen problematiseras studiens resultat utifrån hur elever förstår och skriver jämförelser. Vidare diskuteras hur lärare kan utforma undervisning för att stärka elevernas förmåga att jämföra. Även learning study och variationsteorins möjligheter och hinder diskuteras.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas. / Children are not all alike. The diversities among children are due to both to individual genetics and different environmental upbringing.Biological factors that apply to the human race as a social animal are not to be overseen. Together these factors gives a very intricate back-ground to phenomena such as being peers, being friends, social hierarchies and isolation. What stands out in the study of these phenomena is however the great importance of intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age. A conclusion must therefore be that it is of utmost importance that resources such as intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age are guaranteed for all children before the intentions of giving all children the same chances of good psychosocial health and means to take their legitimate place in society can be realized.