No description available.

Discussions regarding apartment buildings built 1965-1975 during the ”Million Home Programme” are often focused on uniformity, unfortunate building technology and general poor condition. There is a common perception that the lessons learnt from the programme is that this type of building technology carries problems. The houses as such are thus inappropriate designs. This report has focused to investigate Järva area’s constitution of houses built during this period. The question this report has researched is whether the buildings aside from aesthetics also have uniform building technology within the respective building types. By implementing a control group and investigating drawings from initial construction, interviewing property owners in the area and researching historic building technology, a different conclusion can be drawn. Appendix A, attached at the end of this report, constitutes the investigation of building technology used in the control group. The investigation shows that, regardless though a lot of the building technology is shared, many of the buildings within the same category differ on detail solution level. The solutions that are often viewed as unfortunate are rather assessed as being so due to a lack of knowledge in required maintenance. Ongoing maintenance and renovation of the Järva area’s properties is also under way, but is limited by factors concerning financing. These renovations are however reportedly not made in order to fix previous unfortunate solutions, but rather to address the end of technical service life of the buildings various technical systems. / Diskussioner kring bostadshus byggda 1965-1975 under det s.k. ”Miljonprogrammet kretsar ofta kring uniformitet, olycklig byggteknik och dåligt skick. Det finns en allmän uppfattning om att lärdomarna man ska bära med sig är att byggnadstekniken medför problem, och att husen som sådana har olämpliga konstruktioner. I detta arbete har Järvaområdets bestånd av hus byggda under miljonprogrammet undersökts. Frågan som har ställts är om husen bortsett från det estetiska i realiteten har uniformell byggteknik eller om byggtekniken varierar inom olika hustyper. Genom att implementera en kontrollgrupp av fastigheter och undersöka byggnadstekniska ritningar från nybyggnation och ombyggnation, intervjua fastighetsägare i området samt granska litteratur kring historisk byggnadsteknik ges en annan bild än den vedertagna. Bilaga A som bifogas i slutet på denna rapport utgör den byggnadstekniska utvärdering som gjorts på denna kontrollgrupp. Undersökningen visar att även om mycket byggteknik delas, så skiljer sig ofta detaljer, även inom samma byggnadstyp. De lösningar som ibland anses olyckliga bedöms snarare vara ansedda så med anledning av en bristande kunskap till det underhåll som lösningen kräver.  Underhåll och renovering är även pågående inom Järvaområdet, men begränsas av faktorer som beror budgetering. Dessa är enligt uppgift inte främst för att åtgärda tidigare olyckliga lösningar, utan snarare utgången teknisk livslängd på byggnadernas tekniska system.

Vilka syns i public services artiklar om en av Sveriges mest (ö)kända förorter? Hur skildras de, och har detta något att göra med hur invandrare behandlats utifrån ett postkolonialt perspektiv? Genom att göra en kvantitativ innehållsanalys och sedan en framinganalys på sju utvalda artiklar från de första 15 veckorna år 2017 ska denna studie ta reda på vem som får uttala sig om det omdiskuterade Järvaområdet. Resultatet av innehållsanalysen blev tre diagram som visar hur vita myndighetsmän och politiker dominerar i samtalen kring Järva.   Textanalysen visar att rättsväsendet ofta målas upp som en viktig del för att åtgärda problemen i området. Artiklarna nämner problem i områden generellt, men utan en närmare definition för vilka problem som syftas på eller vilka som drabbas utav dem. Lösningen enligt framingmetodens uppdelning av artikeln är alltid fler poliser eller bättre resurser för rättsväsendet. Även om ord som kan ge läsaren postkoloniala kopplingar inte används av artikelns skribent i brödtexten kan de förekomma i citat som skribenten valt att lyfta fram. Eftersom framingteorin menar att artikeln målar upp en ram för mottagaren att ta del av innebär även ordval som citeras från någon annan som en stor del av hur mottagaren uppfattar artikeln.   Slutsatsen är därför att SVT och SR som redaktioner inte medvetet tycks reproducera postkoloniala bilder av förorten, men att detta ändå blir effekten av en ojämn representation där vita män får tala för den socioekonomiskt svaga invandraren som något som ska lösas eller åtgärdas. Effekten av detta kan bli att läsaren ser på dessa personer som problem i samhället, vilket kan öka stigmatiseringen kring förorter som de i Järvaområdet.

The aim of this study is to investigate young adults’ perspectives on the increased shootings in their neighborhoods and how their perspectives relate to the public debate. This study also aims to inquire what measures young adults consider works against the increased shootings. The study is based on seven semi-structured interviews with young adults aged between 20 – 30 years from Järvaområdet. The empirical data was analyzed with inductive thematic analysis and resulted in four main themes. To describe and understand some of the themes we used labeling theory and the concepts of stigma and normalization. The research shows that the experience of the increased shootings has been normalized in the public debate and between the residents in the neighborhood. One of the findings indicates that the preventive measures doesn’t seems to match the needs in the neighborhoods. The overall conclusion shows that the shooting in the neighborhoods affects all in different levels and thus shows the importance to lift the different perspectives for instance future studies.

Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka segregationens roll i regional stadsplanering. Studien undersöker hur planeringen av Nya Tunnelbanan Akalla-Barkarby förhållit sig till segregationen i Järvaområdet. Nya tunnelbanan planerades som följd av Stockholmsförhandlingen år 2013, en politisk satsning för att bygga bostäder parallellt med tunnelbana, för att möta regionens befolkningstillväxt och bostadsbrist. Arbetet har genomförts genom en kvalitativ studie med tre olika forskningsmetoder. En litteraturstudie utfördes för att få förståelse för problemområdet. För fallstudien utfördes en dokumentstudie samt intervjustudie med åtta deltagare som har eller tidigare haft koppling till projektet. Efter en tematisk analys av intervjustudien sammanfattades resultatet.  Studien visar att de planerade regionala stadskärnorna i RUFS 2010 har haft en betydande inverkan på lokaliseringen av den nya tunnelbanan. Fortsättningsvis upptäcks brister i inkludering av segregationsperspektivet och social hållbarhet i utredningar gjorda av Trafikförvaltningen. Det kan konstateras att det finns svårigheter med att mäta sociala nyttor och att det ekonomiska intresset sätter begränsningar i segregationsfrågans inkludering i planeringen. Ämnet visade sig vara mer komplext än den inledande hypotesen på grund av den bakomliggande bostadspolitikens inverkan på planerings utformning. / The purpose of this study is to investigate the role of segregation in regional urban planning. The study examines how the planning of the New Metro Akalla-Barkarby accounts for segregation in Järva. The New Metro was planned after the Stockholm negotiation which took place in 2013, a political initiative to build housing simultaneously with the public metro system to meet the region's population growth and housing crisis. This work has been carried out through a qualitative study with three different research methods. A literary study was conducted to gain an understanding of the relevant aspects of the problem area. For the case study, a document study was executed as well as an interview study with six participants and two e-mail correspondences that have or previously had a connection to the project. After a thematic analysis of the interview study, the results were summarized.  The study shows that the planned regional cores in RUFS 2010 have had a significant impact on the location of the New Metro's expansion. Furthermore, there are deficiencies in the investigations’ inclusion of the segregation perspective and social sustainability. It can be stated that there are difficulties in measuring social benefits and that economic interest places restrictions on the inclusion of the issue of segregation in planning. The topic proved to be more complex due to the impact on urban planning from the underlying politics of housing.