The purpose of this study is to examine employees' experience of motivation and commitment, how it is created by the employees and how employees want to express it. The survey is implemented on a consulting company in the IT and technology sector with 180 employees. Eight consultants participated in the survey. The study is based on personal interviews, divided into two parts, motivation, and commitment. The result of the study shows that all eight respondents are motivated and committed at work, but it differs in terms of which factors make the respondents motivated and committed. There are two factors standing out above all, the tasks and the relationship to coworkers. An interesting conclusion that is presented is that the respondents answers differ when asked about the concepts of motivation and commitment, compared to when asked about what's making them motivated and committed at their current workplaces. The answers seem to change when the respondents apply the concepts to themselves, as the opinions seem to go from objective to subjective, which might affect our analysis and implication. / Syftet med detta arbete är att undersöka medarbetarnas upplevelse av motivation ochengagemang, hur det skapas hos medarbetarna och hur medarbetarna vill uttrycka det.Undersökningen genomfördes på ett konsultbolag med 180 anställda inom IT ochtekniksektorn, där åtta konsulter deltog i undersökningen. Studien grundar sig på personligaintervjuer som delades in i två delar: motivation och engagemang.Resultatet visar att samtliga åtta respondenter är motiverade och engagerade i sitt nuvarandearbete, men det skiljer sig åt gällande vilka faktorer som gör respondenterna motiverade ochengagerade. I resultatet är det framför allt två faktorer till motivation och engagemang somförekommer hos nästan samtliga respondenter, deras arbetsuppgifter och relationen tillmedarbetare. En intressant slutsats som framställs är att respondenternas bild av begreppenmotivation och engagemang skiljer sig åt när de förklarar begreppen jämfört med när deapplicerar begreppen på sig själva. Svaren tolkas gå från generella tolkningar om begreppentill mer specifika, där respondenterna ändrar sina svar utifrån hur frågan formuleras.

Coronaviruset har inneburit att kontorsanställda runt om i Sverige gått över till att arbeta på distans. Syftet i den här studien är att undersöka kontorsanställdas subjektiva upplevelser av distansarbetet för att se hur det påverkat dem. Tidigare studier har undersökt distansarbetets påverkan i följd av coronaviruspandemin, dock gjordes dessa studier under de allra tidigaste stadier av pandemin. Detta gör ämnet mer intressant eftersom upplevelserna kan ha förändrats på grund av dessa långdragna restriktioner under pandemin. I den här studien används teorierna Job Demands-Resources Model samt Work-life balance för att identifiera de anställdas upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser, där fokuset läggs på engagemang och utmattning, samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vi undersökte även respondenternas strategier kring dessa teorier för att ge studien ett större syfte. Studien är av kvalitativt slag - semistrukturerade intervjuer gjordes på nio anställda inom nio olika organisationer där alla respondenter arbetade helt eller delvis på distans.  I empiri och analys visade vi att respondenterna hade skilda upplevelser kring arbetskrav, och att en del arbetsresurser var mer betydelsefulla än andra. Framför allt var det sociala stödet en viktig resurs för att hantera kraven, där det mest påtagliga kravet i följd av distansarbetet var arbetsbelastning. Vi visade även att en ökad flexibilitet var den största fördelen med distansarbetet, vilket hade positiv effekt på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Respondenterna upplevde dock betydligt utsuddade psykiska gränser. Till sist presenterade vi respondenternas strategier för arbetskrav och arbetsresurser, där det återigen var det sociala stödet som var väsentligt. För balansen mellan arbetsliv och privatliv var det tydliga arbetsplatser i hemmet som visade ha störst positiv effekt både fysiskt och mentalt.  Slutsatserna som kunde dras var att påverkan på utmattning var någorlunda positiv jämfört med tidigare, mestadels för att respondenterna upplever mindre stress och mindre distraktioner när de arbetade hemifrån. Däremot har de flesta respondenterna upplevt lägre motivation och engagemang, främst på grund av försämrat socialt stöd. Upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser har förvärrats i allmänhet, i följd av att hanteringen av vissa arbetskrav blivit mer problematiska samt att det sociala samspelet försämrats. När det gäller balansen mellan arbetsliv och privatliv så var upplevelserna mestadels positiva, i synnerhet flexibiliteten som var förbättrad i följd av ökad autonomi. Tillgängligheten har ökat men visade sig vara mestadels positiv för individens balans. Utsuddade gränser var dock försämrade och skulle kräva mer fokus i framtida forskning. Att söka socialt stöd var den viktigaste strategin för att hantera arbetskrav och upprätthålla arbetsresurser. De viktigaste strategierna för arbetslivsbalans var att anordna ett kontor i hemmet, ha god planering, samt att lämna allt arbetsrelaterat efter arbetstid. / Due to the coronavirus pandemic, many office employees in Sweden have switched to working remotely. The purpose of this study is to examine the office employees’ subjective experiences of telework to see how it has affected them. We used the Job Demands-Resources Model and Work-life balance theory to identify employees’ experiences regarding job demands and job resources, focusing on engagement and exhaustion, and the work-life balance. We also examined the employees’ strategies around the two theories to give the study a more important purpose. Semi-structured interviews were performed on nine remote-working employees within nine different organisations. The empirical results show that the respondents had different experiences of job demands, and that some job resources were more significant than others. We also showed that increased flexibility was the biggest advantage of teleworking, which had a positive effect on the work-life balance. The conclusions that could be drawn were firstly that the impact on exhaustion was somewhat positive compared with before the pandemic, mostly because the respondents experience less stress and less distractions when working from home. However, most respondents have experienced lower levels of engagement, primarily due to reduced social support. Experiences regarding job demands and job resources have deteriorated in general. The experiences regarding work-life balance were mostly positive, where above all the increased flexibility was the root cause. Seeking social support was the most important strategy for managing job demands and maintaining job resources. The most important strategies for work-life balance were to arrange an office in the home, good planning, and to leave everything work-related after working hours.

Forskning har visat att antalet behovsanställningar har ökat markant de senaste åren. Behovsanställda har visat sig vara en utsatt grupp med osäkra arbetsvillkor. Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå vad som skapar engagemang, motivation och tillhörighet i relation till arbetsplatsen enligt behovsanställda. Syftet var även att undersöka hur behovsanställda upplever den nuvarande bokningsprocessen av vakanser. Detta för att skapa en förståelse för anställningsformen som kan ligga till grund för att öka tillsättningen av vakanser på bemanningsenheten inom den berörda kommunen.För att besvara studiens syfte har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med nuvarande behovsanställda inom utbildningsenheten. Resultatet visar att behovsanställda upplever anställningsformen som flexibel men otrygg, detta i form av att de kan välja hur och när de vill arbeta men med kort framförhållning och en osäker framtid. Vidare framkommer att behovsanställda förstår barn/elever som den huvudsakliga faktorn till skapandet av arbetsengagemang. Behovsanställda anser skapandet av tillhörighet svårt då de ständigt byter arbetsplats och upplever ofta en känsla av tafatthet. Resultatet visar även att behovsanställda önskar en mer personlig kontakt med de förskolor/skolor de hyrs ut till för att på så sätt lättare komma in i rutiner och skapa relationer på arbetsplatsen. Detta visar hur behovsanställning som anställningsform anses positiv i det avseende att behovsanställda kan anpassa sitt arbete efter egna behov, men med konsekvensen att ständigt känna en otrygghet. Att få känna tillhörighet och skapa relationer på en arbetsplats är viktigt för oss människor, vilket behovsanställda inte får förutsättningar till att göra.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.