National Early Warning Score (NEWS) är ett bedömningsstöd med tidig varning för klinisk försämring och akut kritisk sjukdom. NEWS har visat sig vara det mest precisa bedömningsstödet med effekter som lägre mortalitet och morbiditet, färre inläggningar på intensivvårdsavdelning samt minskat antal intrahospitala hjärtstopp. Det finns indikationer på att bedömningsstödet underanvänds, vilket äventyrar NEWS positiva effekter på patientsäkerheten. Vårdarna har ett stort ansvar att förhindra att patienten försämras ytterligare och minska onödigt lidande då patienten är utsatt och sårbar. Syftet med studien var att undersöka vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet NEWS. En retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats baserad på deskriptiv och analytisk statistik genomfördes. Studien genomfördes på 68 vuxna patienter som anlänt från somatisk vårdavdelning till intensivvårdsavdelning efter bedömning av Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG). Studiens resultat visar att vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet är låg gällande övervakning och åtgärder i förhållande till uppmätta NEWS. Tidigare forskning beskriver hur brister inom organisation, hierarki, kommunikation, samarbete, arbetsmiljö och resurser påverkar följsamheten till bedömningsstöd. Utbildningsinsatser och kompetenshöjning kan påverka följsamheten positivt och förbättra förutsättningar för att undvika onödigt patient lidande.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ”Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?” och ”Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet?”</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs.</p><p><strong>Resultat:</strong> Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen.</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ”Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?” och ”Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet?” Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs. Resultat: Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet. Slutsats: Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.

Denna studie har gjorts med syftet att uppmärksamma avvikelser mellan journalanteckningar­nas innehåll och diagnoskodsregistreringen på vårdcentralen Bra liv i Nässjö. Genom att granska 100 journalanteckningar, både mottagningsbesök och distanskontakter har avvikelser i diagnoskodsregistreringen kunnat identifieras. Efter 66 granskade anteckningar gjordes en del­avstämning, för att senare kunna göra en jämförelse med slutresultatet och på så sätt tolka om mönster förekommer eller inte. Avvikelserna har delats in i tre olika kategorier, över-, under- och felkodning för att få en tydligare bild av vilka typer av avvikelser som förekommer. Granskningens resultat och kategoriseringen av avvikelserna har resulterat i två tabeller som tydligt visar avvikelsemönster, både i antal och procent. Studiens resultat visar att 30 % av alla granskade journalanteckningar innehöll avvikelser. Distanskontakterna innehöll 22,5 % avvi­kelser och mottagningsbesöken innehöll 35 % avvikelser. Den mest förekommande avvikelsen var felkodning, som uppnådde 11 % avvikelser totalt. Andra avvikelser har också kunnat konstaterats, så som språkliga fel, användande av förkort­ningar som inte är vedertagna, förekomst av frågetecken i slutsignerade journalanteckningar samt inkonsekvent användning av Z- och åtgärdskoder. Resultatet stämmer inte överens med det förväntade resultatet, vilket är att Socialstyrelsens och Bra livs riktlinjer ska följas. Slutsat­sen är att tidigare studier kring ämnet stämmer överens med den här studiens resultat och att det finns tydliga brister i den nuvarande diagnoskodningen och dess registrering. Det krävs förbättringsåtgärder som leder mot ett enhetligt arbetssätt kring journalanteckningarnas dia­gnos- och åtgärdskodning och registrering. Vi har utifrån studiens resultat och uppvisade behov av förbättring tagit fram förslag till förbättringsåtgärder vilket vi har kunnat presentera i denna rapport. / This study has been done with the purpose of recognizing inconsistencies between the content of medical record notes and registration of codes at the health center Bra liv in Nässjö. After reviewing 100 medical record notes, including reception visits and remote contacts, deviations in the registration of codes have been identified. After 66 reviewed medical record notes, a partial reconciliation was made, which could later be used to make a comparison with the final result in order to see if there was a pattern or not in the deviations. The inconsistencies have been divided into three different categories, over- and undercoding and coding errors to get a clearer picture of which kinds of deviations that occurs. The results of the journal review and the categorization of the deviations have resulted in two tables that shows deviation patterns in quantity and percentage. The result of the study shows that 30 % of all reviewed medical record notes had deviations. The remote contacts had 22.5 % deviations and the reception visits had 35 % deviations. The most common deviation was coding errors, which represented 11 % of the deviations altogether. Other deviations have also been found during the journal review, such as linguistic errors, the use of non-permissible abbreviation, the presence of question marks in signed medical record notes and a inconsistent use of other codes. The outcome of this study does not match the expected result, that the National Board of Health and Welfare's and Bra Liv’s guidelines should have been applied by the employees at the health center. The conclusion is that previous studies in the field are consistent with the outcome of this study, which also shows inconsistencies in the medial record notes. Improvements are required to get a consistent way of working related to the use of codes in the medical record notes. Based on the results of this study and the health center’s need of improvement, we have developed suggestions for improvements which are presented in this study. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Riktlinjer har senaste åren tagits fram i syfte att erbjuda patienter som omhändertas av ambulanssjukvården en alternativ vårdnivå i stället för den sjukhusanslutna akutmottagningen, i syfte att ge patienten god vård utifrån dennes behov. Riktlinjer har sedan 2013 på projektbasis upprättats i en storstadsregion i Sverige där ambulanssjuksköterskan i samråd med patient kan erbjuda patienten ett adekvat och i många fall snabbt omhändertagande på fyra av regionens närakutmottagningar utifrån en rad kriterier. Under 2013 har 566 patienter enligt regionens journalsystem förts enligt detta arbetssätt till närakut.   Syftet med denna studie var att beskriva patienter som av ambulanssjuksköterskan styrts till en närakut, samt styrningsprocessen för patienterna.   Den valda metoden var retrospektiv journalgranskning behandlad med deskriptiv samt inferentiell statistik.   Resultatet pekar på genusskillnader bland patienterna som förts till närakut, såväl i utlarmningsprioritet som i bedömd allvarlighetsgrad hos patienterna. Resultatet tyder även på skillnader i orsak till kontakt med närakut i mellan könen. Ambulanssjuksköterskan visade sig även göra avsteg från de kriterier som riktlinjerna för närakutstyrning baseras på.   Studien ger en inblick i en förhållandevis ny patientgrupp, som visar på variationer i så väl demografiska data som orsak till vårdkontakt. Skillnader förelåg rörande jämställdhet mellan könen, såväl från alarmeringstjänstens och från ambulanssjukvårdens sida, men bakomliggande orsaker till dessa kräver fördjupad forskning. De riktlinjer som ligger till grund för detta nya arbetssätt följs inte till fullo av ambulanssjukvården vilket tyder på att ytterligare forskning kring beslutstödens utformning och ambulanssjuksköterskors attityder behöver bedrivas. / In recent years, regional guidelines have implemented to provide patients’ cared for by Emergency Medical Services [EMS] care alternatives to the traditional transport to the closest hospital. The purpose for this is to provide the most appropriate level of care based on the patients’ needs. Since 2013, these guidelines have been tested on a project basis in a region in Sweden. Providing that certain criteria are met, the ambulance specialist nurse, in agreement with the patient, is able to offer the patient an adequate level of care, often with a quicker admittance at four walk-in centers in the region, During 2013, 566 patients have been brought by EMS to these walk-in centers, according to the EMS journal system. The purpose was to describe the patient that has been brought to walk-in centers by the EMS and describe the management process. The study was a retrospective journal review where results were presented by descriptive and inferential statistics.   The results indicate differences among patient demographics concerning gender, as well as differences in priority set by emergency dispatch and severity of the patients’ condition according to the EMS. Furthermore, the EMS was shown to deviate from the criteria that the regulatory guidelines were founded on.   The study gives insight to a relatively new patient group, illustrating variations in demographic data as well as reasons contact with the EMS. There were differences concerning equality between genders, both from emergency dispatch as well as the EMS. The cause for these differences requires further research. The guidelines providing the basis for this new approach were not followed to the full extent, motivating further research into the content of these guidelines, as well as attitudes of the EMS personnel.

No description available.

Sammanfattning Syftet med föreliggande arbete var att studera förekomsten av felaktiga läkemedelsordinationer på en pediatrisk avdelning. Metoden bestod i journalgranskning av läkemedelsordinationer av inskrivna patienter (n = 94) under två månader, 2012. Journalgranskningen utfördes i journaldatabasen Cosmic och omfattade 543 läkemedelsordinationer vilka granskades utifrån flertalet variabler. Resultatet visade att 174 av 543 (32 %) ordinationslistor var felaktiga. Läkemedelsnamn samt hänvisning till speciallista var angivet i samtliga ordinationer. Läkemedelsform var angivet i majoriteten av läkemedelsordinationerna. Styrka var ej angivet i 1 %, dos var ej angivet i 2 %, administrationssätt var felaktigt angivet i 6 % och var ej angivet i 9 %, administrationstidpunkt var ej angivet i 2 %. Maxdos för vid behovsläkemedel var ej angivet i 35 % och spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema var ej angivet i 10 % av läkemedelsordinationerna. Slutsatsen visar att de vanligaste felaktigheterna bestod i administrationssätt, maxdos för vid behovsläkemedel samt spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema. Alla felaktigheter i läkemedelsordinationen har påverkan på arbetssituationen för sjuksköterskan i såväl handhavandet av läkemedel, tidsåtgång samt resurser inom vården, vilket äventyrar patientsäkerheten. / Abstract The aim of the study was to investigate the incidence of drug prescription errors at a pediatric ward facility. The method used consisted of medical record review of drug prescription errors of enrolled patients (n = 94) for two months during 2012. Medical record review was performed and included 543 drug prescriptions, which were evaluated. The results showed that 174 of 543 (32 %) of prescription lists were incorrect, based on information given with the medication. The study found that drug name and reference to the specialist were always provided. However, errors included: dosage form not specified in 0.4%, strength was not specified in 1.1%, dose was not specified in 1.6%, route of administration was incorrectly stated in 5.9% and was not specified in 8.8%, administration time was not specified in 1.7%. Maximum dose for range order was not specified in 34.9% and dilution scheme or reference to dilution scheme was not specified in 9.6%. The conclusion of the study was that the most common prescription errors consisted of route of administration, the maximum dose if necessary drugs and dilution scheme or reference to dilution scheme. Prescription errors have effects in the workplace for nurses in the administration of drugs, which threatens patient safety.

Under de senaste åren har antalet ambulansuppdrag samt inflödet av patienter till landets akutmottagningar ökat. Det är en orsak till att arbetssättet inom ambulanssjukvården har utvecklats kring hänvisning av patienter till rätt vårdnivå som exempelvis akutmottagning, direktspår till specialistsjukvård, primärvård eller egenvård i hemmet. Det förändrade arbetssättet har lett till utmaningar i bedömningen av patienter. Syftet med studien var att undersöka bakomliggande orsaker till felaktiga patientbedömningar av ambulanssjuksköterskor vid hänvisning till egenvård. Resultatet kan bidra med ökad patientsäkerhet genom ökad kunskap om begångna felbedömningar. Studien utfördes med en mixed method 3-fas-design. Lex Maria-fall, internutredningar och händelseanalyser gällande hänvisning till egenvård från två regioner i sydöstra Sverige under åren 2015–2020, granskades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre gemensamma teman; “bedömning av patienten”, “riktlinjer” samt “omgivning och organisation”. Den kvalitativa analysen låg till grund för den kvantitativa analysen av ambulansjournaler. Efter den kvalitativa analysen togs ett granskningsprotokoll fram med 34 variabler som användes för granskning av 240 slumpmässigt utvalda ambulansjournaler under år 2020 där patienter hänvisats till egenvård. Slutligen sammanfördes granskningarna i en syntes. Resultatet visade att de synpunkter som framkommit i Lex Maria-fallen återfanns vid granskningen av ambulansjournaler. Det finns brister i anamnestagningen samt i antalet utförda riktade undersökningar. Checklistan för egenvård samt informationsbladet som ska lämnas till de patienter som hänvisas nyttjas ej. Totalt gick ambulanspersonal utanför gällande riktlinje för hänvisning till egenvård i 34% av de granskade ambulansjournalerna. Åtgärder behövs för att garantera den ökande mängden patienter som hänvisas till egenvård en patientsäker bedömning, framförallt när det kommer till äldre, multisjuka patienter.