Det sägs att den moderna politiken är medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nås bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. Därför är betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin såg ut i tre svenska dagstidningar veckan efter hans avgång i juli 2010. Frågeställningarna är: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgått? Hur förändras gestaltningen under de dagar som går? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin åt? Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt i Robert M. Entmans idéer om gestaltning (framing) och Regina G. Lawrence och Jesper Strömbäcks teorier om politik och gestaltning. Undersökningen inbegriper Sveriges till upplagor tre största dagstidningar Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet, materialet är publicerat mellan den 8-15 juli 2010. Resultatet visar att gestaltningen av Sven Otto Littorins och hans avgång skiljer sig mellan tidningarna. Littorin iklädds till en början en tydlig offerroll för att senare ifrågasättas i högre grad. Tidningarnas gestaltning av Littorin och den s.k. Littorinaffären” skiljer sig åt. Dagens Nyheter uppvisar en kritisk och självständig rapportering, Göteborgs-Posten mer en i linje med officiella versioner och Svenska Dagbladet en avmätt och tydligt avvaktande.

Vi hade en tes när vi började arbetet med den här uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vår utgångspunkt när vi utvecklade vårt syfte med uppsatsen. Syftet blev därför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, när det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. Vårt material har bestått av artiklar från två av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen. Artiklarna är hämtade från tre månader under år 1986 (januari, februari, mars) och från åren 2006 och 2009. Genom att använda kvalitativ textanalys har vi kunnat se bland annat att det fortfarande är stort fokus på riskgrupperna, detta då det är personer som omfattas av riskgrupperna som porträtteras och omnämns i artiklarna. Rapporteringen har även visat sig vara stereotyp och vi har kunnat se hur texterna delar in personer i grupper som offer och förövare, kriminella och goda. Vårt material visar även på att rapporteringen ur ett Sverigeperspektiv har minskat.

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ”Social ansvarsideologi”. De statliga propositionerna ochutredningarna ligger även till grund för att besvara frågor kring Public Service som ideal ochanvänds således också som en teori.Resultaten visar att de kommersiella konkurrenterna har svårt för Public Service-företagensbreda målgrupp, alla. Detta ifrågasätter de som arbetar på Sveriges Television och menar attdet är motsägelsefullt då konkurrenterna efterapar Sveriges Televisions satsningar. Denhuvudsakliga slutsatsen som dras är att Public Service-uppdraget borde omformuleras utefterden rådande medieutvecklingen.

Denna uppsats strävar efter att undersöka kvällstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och på detta sätt göra läsaren uppmärksam på vilka vägar som finns in på dessa tidningsredaktioner. Vi anser att det råder en osäkerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krävs av dem och vad som värdesätts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ”journalistiska ryggsäck” med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna på en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning någon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant än en person utan? Vi kan efter vår undersökning konstatera att vägen in på kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en väg, det handlar inte om två vägar. Vägarna in på tidningsredaktionerna är betydligt fler och ser olika ut. Det handlar inte bara om utbildning, det handlar inte bara om personlighet. Det handlar inte bara om kunskaper och det handlar inte bara om arbetslivserfarenhet. Det handlar istället om en blandning av dessa och en mängd andra ingredienser.

No description available.

Det går allt fortare. Nätjournalister befinner sig mitt i nyhetsflödet. De är bland de första individerna som får ta del av de nyheter som inkommer till en webbredaktion. Från att en nyhet inkommer till en webbredaktion till dess att den publiceras på nätet är en process som idag inte behöver ta mer än tio minuter. Under dessa tio minuter hinner en nätjournalist både att granska källan, kontakta eventuella vittnen, skriva nyheten och sedan publicera den. Det är mycket arbete som ska inrymmas på kort tid. Tidsgapet mellan när en nyhet inkommer till en redaktion och då den publiceras är därmed nästan obefintligt. Det har uppstått en ökad hastighet inom nätjournalistiken som alltmer påverkar journalisterna, deras arbetsmetoder samt det innehåll som publiceras i tidningarnas nätupplagor. Denna uppsats hade för avsikt att undersöka hastighetens inverkan på den lokala nätjournalistiken samt vilka konsekvenser denna får för lokaljournalister och de nyheter som förmedlas från en webbredaktion till allmänheten. För att uppnå detta syfte utformades två frågeställningar som avsåg att undersöka hastighetens inverkan på de journalistiska idealen samt hur detta fenomen påverkar nätjournalisters insamling,bearbetning och distribution av information. I Sverige finns det lite forskning kring hastighetens inverkan på den lokala nätjournalistiken. Mycket av den befintliga forskningen inom området nätjournalistik och hastighet fokuserar istället på stora, utländska och rikstäckande medieföretag som riktar sig till en stor målgrupp till skillnad från lokaltidningar som når en mindre grupp människor som är bosatta inom ett specifikt geografiskt område. Det förekommer därmed en outforskad lucka i den vetenskapliga forskningen. Ambitionen med denna uppsats var därmed att försöka tillföra ny information till området nätjournalistik. För att uppnå syftet baserades uppsatsen på två kvalitativa delstudier, nämligen samtalsintervjuer för att få en fördjupad insikt i de lokala nätjournalisternas uppfattningar och värderingar kring hastighet samt en deltagande observation för att se om deras ord även präglar deras handlingar. Studierna ägde rum på webbredaktionen hos NWT (Nya- Wermlandstidningen) som är den största lokaltidningen i Värmland. Resultaten från de kvalitativa delstudierna visade att hastigheten inte har en negativ inverkan på lokaljournalisternas insamling och bearbetning av information. Orsaken till detta är att de journalistiska idealen är starka hos de anställda samtidigt som de har fasta rutiner som tillåter dem att utföra ett bra arbete. Ytterligare en viktig faktor till varför hastigheten inte har samma genomslag i dessa två mediesteg kan till stor del bero på den lokala kontext som studierna har utförts i. Avsaknaden av deadlines har medfört att ingen större tidsbrist kan urskiljas inom den lokala nätjournalistiken. Detta medför att de anställda i allt större utsträckning själva kan bestämma hastigheten. Angående distribution av information så har hastigheten fått en negativnverkan inom lokaljournalistiken. Den har fått ett större genomslag i detta mediesteg till skillnadfrån de övriga två stegen insamlig och bearbetning Den främsta orsaken till varför hastighet eftersträvas av journalister i detta mediesteg är viljan att vara först med en nyhet. En viktig slutsats som erhållits angående detta mediesteg är att journalister på lokal nivå eftersträvar snabb publiceringshastighet i form av kontinuerlig uppdatering, inte nödvändigtvis för läsarnas skullutan på grund av deras vilja att slå sina rivaler. / The spread of news is accelerating. Today, the time for publishing a piece of news until it reaches the reader is minimal. The online journalists are in the middle of the news flow. They are amongst the first persons who receive the incoming news to the editorial staff. It does not take longer than 10 minutes from receiving the incoming news to the editorial staff before it has been published on the web. During these 10 minutes online journalists manage both to check the source, contact possible witnesses, write the news and finally publish it. There is a lot of work that has to be compiled in a short time. The time gap between the incoming of news to the editorial staff until it is published is almost minimal. An increased speed of the publishing of news has arisen within online journalism and this has an influence on the journalists, their working methods and the contents which is published in the web-edition of the papers. This paper had the intention to investigate what influence the speed has on the local online journalism and also what consequence this speed has on the local journalists and the news which is transmitted from the editorial staff to the readers. In order to obtain this intention two questions were formulated. The purpose with these two questions was to investigate the impact of the speed on the journalistic ideals and what influence this phenomenon has on the online journalists´ collection, processing and distribution of information. In Sweden there are few studies available regarding the influence of the speed on local online journalism. Most of the existing research within the area online journalism and speed focus instead on large, foreign and nationwide media companies. These companies concentrate on a large target group in contrast to the local newspapers which reach a smaller group of readers living in a specific geographical area. There exists therefore a small unexplored area in the scientific research. The aim with this paper was to contribute new information to the area online journalism. In order to be able to achieve this intention, the paper was based on two qualitative partial studies namely conversation interviews, in order to achieve a deeper knowledge of the local online journalists´ opinions and valuations regarding the speed and a participant observation to elucidate if they translate words into deeds. The observations took place at the editorial staff of NWT (Nya Wermlands-Tidningen), which is the largest local paper in Värmland. The results from the qualitative partial studies showed that the speed does not have a negative influence on the online journalists´ collection and processing of information. The reason for this is that the journalistic ideals are strong amongst the employees and they have also regular routines, which allow them to perform a good work. One further important factor why the speed does not have the same penetrating power in these two partial studies can to a large extent be due to the local context where the studies have been performed. The absence of deadlines has resulted in the fact that no major lack of time can be perceived in local journalism. The employees can to a great extent decide the speed. The speed has a negative impact within online journalism when it comes to distribution of information. The speed has here a larger penetrating power compared with the two other partial studies collection and processing of information. The main reason for why journalists strive after speed regarding distribution of information is the desire to be first with a piece of news. An important conclusion which was obtained in this study was that journalists on a local level strive after a quick publishing speed in form of a continuous updating, not necessarily for the reader s´ sake but because of the will to beat their competitors.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ”journalistikens framtid”.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna.

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge? Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg. Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt. Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.

Den här uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 när dåvarande jämställdhetsombudsman (Jämo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhällsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som väckte starka reaktioner. Många förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igång debatten om sextrafficking och frågan är hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte är att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press från april till september 2006. Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehållet i debatten och ger en översikt på artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter. Poängen är att se vad och hur journalister valde att rapportera om sextrafficking och ta reda på vilka som fick komma till tals. Materialet består av ett färdiginsamlat arkivmaterial om VM-debatten som finns hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) i Stockholm. Studiens urval består av 131 debattartiklar daterade från 3/4–22/9 2006 och 22 nyhetsartiklar daterade från 2/4–21/9 2006. Resultatet visar att tidningarnas rapportering om sextrafficking fokuserade på debatten om legal prostitution vilket kan ha en koppling med att VM hölls i Tyskland där sexköp varit tillåtet sedan 2002. Frågan har sedan lång tid tillbaka delat in debattörer i två lag, de som är för eller mot legal prostitution. Det näst största ämnet som togs upp var vilken roll idrottsrörelsen borde ta i kampen mot sextrafficking. Många journalister valde att intervjua Claes Borgström och Fotbollsförbundets ordförande, Lars-Åke Lagrell. För övrigt intervjuades politiker, myndigheter, organisationer, fotbollssupportrar och prostituerade. Bara ett sexoffer, en forskare och en traffickingexpert intervjuades. En intressant upptäckt var att rapporteringen om aktörer inom sextrafficking inte var könsneutral utan kvinnor sågs som offer och män som sexköpare eller hallickar.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det värsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lägga alla sina resurser på att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, går in på vilka etiska, praktiska och källkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner ställdes inför (inklusive webben). Vi tar även upp hur arbetet och bemanningen organiserades. Det empiriska materialet bygger på forskningsintervjuer med nyhetschefer, reportrar och webbredaktörer. Studien bygger på Lee B. Beckers och Tudor Vlads översikt om organisering och rutiner på nyhetsorganisationer. Fungerande nyhetsrutiner är ett krav i dagens medielandskap. Nyhetsrutiner används av journalister för att kunna producera nyheter under tidspressade förhållanden. Att dåden skedde en fredagseftermiddag under semestertider försvårade arbetet för redaktionerna. Framför allt SVT och TV4 var underbemannade. Vårt resultat visar också att nyhetsredaktionerna slet med tekniska problem. Framför allt handlar det om reportrar på plats i Norge som hade svårt att få hem sitt material till Sverige. I de fall obekräftade uppgifter publicerades uppgavs alltid uppgiftens källa. Etiska problem som redaktörer och reportrar fick ta ställning till handlade främst om bildmaterial som ansågs för obehagliga eller innehöll bilder på offer som var identifierbara. Även intervjuer med chockade anhöriga diskuterades. Samtliga beslut togs från fall till fall. Studien visar att de undersökta medierna var flexibla i sitt arbete. Den visar också hur beroende webbdeskarna är av tv- och radioredaktionernas arbete. Erfarenhet och flexibilitet hos journalister, nyhetschefer och övrig redaktionell personal gjorde att samtliga redaktioner trots tekniska problem och personalbrist klarade av nyhetsbevakningen. Det visar att redaktionernas nyhetsrutiner i grunden fungerade väl.