Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.

Sports media can, by framing a national team's character, stereotype the identity of a whole population. Since the early 20th century, football has been an uncontested arena for nationalistic expressions. However, nationalistic feelings get real consequences, and in relation to football there has been several examples of wars started or prevented because of the game.  The present study used a number of questions and answered them in order to fulfil its purpose: to highlight mediated expressions of Swedish nationalism and national stereotypes in Swedish sports media by scrutinizing its framing of Sweden and ‘Swedishness’ related to opposition countries during the Football World Cup in 2018. The questions used were specifically how Sweden and ‘Swedishness’ were framed, how the characters of Sweden’s respective opposition countries were framed and finally how the media expressed Swedish nationalism. A combination of framing theory and Stuart Hall’s representation theory was chosen as theoretical ground to summarize the media’s framing of the respective nationalities. Additionally, Benedict Anderson’s imagined communities and Michael Billig’s banal nationalism let the analysis of the frames regarding Sweden be deepened. The framing analysis was carried out on twelve chronicles published by Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen during the tournament. The analysis showed that Swedish identity and ’Swedishness’ were framed as showing good morale, specifically when it came to collectivism, unselfish and hard work and anti-racism. Ultimately, Sweden was stereotypically framed as a morally likeable and collective realm in an individualistic world. Swedish nationalistic expressions in sports media can be researched more. The result of this study offers awareness in thinking of our own attitude towards nationalism, and stereotypes of other nations, in relation to sports.

Det här är en kandidatuppsats med syftet att undersöka de tidigare journaliststudenternas vid Södertörns högskola etablering på arbetsmarknaden. Det studien fokuserar på är de mest förkommande typerna av arbeten, huruvida en journalistutbildning bidrar till en mer professionaliserad journalistik och även hur dessa alumner upplever arbetsmarknaden med det journalistiska prekariatet som utgångspunkt. Undersökningen är en kvantitativ sådan, där 90 tidigare journaliststudenter kontaktades via telefon. Av dessa deltog 54 respondenter i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent.  Denna uppsats är en i raden av alumniundersökningar vid Södertörns högskola. De föregående uppsatserna refereras genomgående till i innehållet. Uppsatsen har sitt teoretiska ursprung i bland annat professionsteorin och det journalistiska prekariatet. De slutsatser vi har kunnat dra och det resultatet visar är att reporter är den vanligast förekommande yrkesrollen för de inom journalistiken, och arbete inom dagspress är den vanligaste typen av arbetsplats. För de som lämnat journalistiken är arbete inom PR och digital utveckling vanligast. De tidigare studenternas etablering på arbetsmarknaden ser fortsatt lik ut jämfört med tidigare år och alumniundersökningar. De före detta studenterna beskriver en, till viss del, professionaliserad journalistik men att delningar i uppfattningen av vad en journalist är fortfarande är närvarande. De tidigare journaliststudenterna upplever även i viss utsträckning det journalistiska prekariatet men brist på annan forskning i ämnet gör det svårt att dra definitiva och fastställda slutsatser.

I denna uppsats har vi undersökt hur 8 svenska journalister och 4 chefer vid svenska medieföretag (”arbetsgivare” hädanefter) resonerar kring journalisters aktivitet och varumärkesbyggande på sociala medier, vilka motiv journalister har för att profilera sig i sociala medier och hur journalisterna och arbetsgivarna ser på journalisters aktivitet på sociala medier utifrån journalistiska yrkesideal och normer. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats utifrån teorier om varumärkesbyggande, personligt varumärke och självpresentation samt tidigare forskning om journalisters yrkesideal och användning av sociala medier. Resultaten visar att det verkar finnas en övertro bland journalister om det personliga varumärkets betydelse för arbetsmöjligheter, om man ser till hur arbetsgivarna uppgett att de värdera sociala medier. När det gäller journalisters motiv till att vara profilerade på sociala medier har de snarare framkommit att det inte är högt prioriterat varken av journalisterna själva eller arbetsgivarna, för arbetsgivarna är detta endast intressant i vissa fall. Detta beror framför allt på att fördelarna av en stark sociala medier-profil inte anses väga över nackdelarna som bland annat är att det är tidskrävande och att de innebär en större risk att bli utsatt för hat och hot. När det gäller yrkesidealen har vi sett att samtliga respondenter värderar dessa högt och tycker att man alltid bör agera enligt dem på sociala medier. Idealen och normerna kan vara svåra att kombinera med att vara framgångsrik på sociala medier eftersom de hindrar journalister från att agera på det sett som genererar störts engagemang på sociala medier.

Detta är en fallstudie som undersökt journalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan. Uppsatsen innehållernetnografisk undersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer har undersökt hur journalister hanterar trovärdigheten vid publicering av nyheter på Facebook, samt hur de arbetar för att öka sin trovärdighet. Dettaför att kunna utröna journalisters förändrade arbetssituation i och med att tekniken har utvecklats. Netnografisk metod har använts för att ta reda på spänningar och likheter mellan resultatet från intervjuerna och Sydsvenskans Facebook konto. Slutsatsen som kan dras av denna uppsats är att journalister inte ser sin upplevda trovärdighet som ett problem och att journalisterna är positivt inställda till Facebook. Dock finns det meningsskiljaktigheter mellan respondenterna om huruvida Facebooks tvåvägskommunikation är rätt väg att föra samtal med läsaren med,resultatet visar ävenatt de inte arbetar aktivt med att öka sin trovärdighet. / This is a case study that researchedjournalists on the news editor Sydsvenskan. The thesis contains a netnographic methodand qualitative semi structuredinterviews. Qualitative interviews have investigated how journalists handle the credibility of publishing news on Facebook, as well as how they work to increase their credibility and to investigate journalists' changing work situation as technology evolves. Netnographic method has been used to find tensions and similarities between the results of the interviews and Sydsvenskan's Facebook account. The conclusion that can be drawn from this thesisis that journalists do not see their perceived credibility as a problem and that journalists are positively tuned to Facebook. However, there are differences of opinion between respondents about whether Facebook's two-way communication is the right way to make conversations with the reader. The result also shows that they do not work actively to increase their credibility.

En journalists arbete är tydligt. Det ska vara objektivt och beskriva fenomen som de är. Det ska beskrivas så sakligt och sanningsenligt som möjligt utan värderingar. Vad händer med trovärdigheten om en journalists lön finansieras direkt av den publik som de skriver för? Crowdfunding som betalningsmodell utgår från att ett projekt eller en idé finansierar av någon som aktivt väljer att sponsra detta. Många skribenter väljer idag att kalla sig oberoende journalister och arbetar som journalister där de endast finansieras via olika crowdfundingplattformar såsom Kickstarter, Swish, Patreon eller FundedByMe. Med tillräckligt många följare som betalar tillräckligt mycket pengar får de möjlighet att bedriva journalistik som är oberoende från mediehus. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad internetanvändare har för inställning till crowdfundad journalistik i Sverige. För att bidra med olika perspektiv på internetanvändares inställning till crowdfundad journalistik har studien tittat på demografiska variabler såsom kön, partipolitiska sympatier, inkomst, utbildningsnivåer samt ålder. Studien undersöker också hur internetanvändares kommentarer skiljer sig åt på artiklar skrivna av journalistik som är crowdfundad jämfört med journalistik från ett etablerat mediehus på Facebook. Studien har använt sig av netnografisk observation och en webbenkät för att samla in data. Resultatet visar att den generella trovärdigheten för crowdfundad journalistik oberoende av demografiska aspekter hos de respondenter som deltagit i studien var låg. Studien har kommit fram till att de som följer journalistik som är crowdfundad har högre förtroende för denna typ av journalistik än de som inte gör det. Resultatet har också visat att det skiljer sig i hur läsare uttrycker sig i kommentarsfält på Facebook mellan crowdfundad journalistik och ett etablerat mediehus. Kommentarerna är mer positiva och genomtänkta på den Facebooksidan som drivs av den crowdfundade journalistiken som observerats än på den Facebooksida som drivs av ett etablerat mediehus. / The work of a journalist is clear. It should be unbiased and describe a phenomenon as it is, objectively without values. What happens with the credibility if a journalist is funded by its audience? Crowdfunding as a model for payment emanates from an idea or a project being funded by someone who actively chooses to do so. Alot of writers today chooses to work as independent journalists where their sole funding comes through a crowdfunding platform such as Kickstarter, Swish, Patreon or FundedByMe. With enough followers that pays enough money the writers may continue to write journalistic pieces independent from established media houses. The purpose of this essay is to contribute with knowledge about what attitudes toward journalism that is crowdfunded internet users have. In order to contribute with different perspectives on internet users attitudes towards crowdfunded journalism the study looked at demographic variables such as, gender, what political party individuals prefer, income, education and age. The study also investigates how internet users comments differentiate them self in articles written by journalism that is funded by crowdfunding in comparison with articles written by established media houses on Facebook. The study used netnographic observation as a method and a web survey to collect data. The result of this study concludes that the general credibility of journalism that is funded by crowdfunding is low. The study found that individuals that follow crowdfunded journalism have a higher degree of trust in them then the ones that dont. The result also showed differences in how readers express themselves in commentary fields on Facebook between crowdfunded journalism and the established media houses. Comments are more positive and thought through on the Facebookspage that's is run by crowdfunded journalism that was observed rather than the one that is run by a established media house.

This bachelor thesis aims to investigate how gang criminality is framed in the four largest morning and evening newspapers in Sweden. By conducting a qualitative content analysis of 24 news articles from June 1 to August 31, 2021, the thesis aims to answer the main research question on how gang criminality is framed in Swedish media through framing, rhetorical concepts and lexical choices in the chosen news articles. The analysis reveals that gang criminality is framed as a conflict that requires responsibility from certain actors, such as politicians and the police. Through identified rhetorical concepts such as ethos, pathos and logos, the frames have been exemplified and clarified. Journalists use quotes and interviews with actors such as politicians and police in their articles as a persuasion technique to strengthen for example the seriousness of the issue of gang criminality. The lexical choices used in relation to the actors who appear in the articles are mostly positive. The purpose of the study has been maintained by contributing material that shows that gang criminality is framed as a conflict that requires a type of responsibility, which is summarized as an issue in society that requires a solution, rather than for example an economical issue, which is rather surprising since the cost of crime in society is significant. With the study's contribution to the field of knowledge about the media's portrayal of gang crime, we hope to be able to contribute to the development of the subject in future research.

Denna studie undersöker användningen av begreppet funktionsvariation i svensk press och webbpublikationer mellan år 2016–2019. Studien undersöker vilka olika betydelser ordet funktionsvariation ges i svenska medier. I vilka nyhetssammanhang som begreppet förekommer, vilka som kommer till tals i artiklarna och om nyheterna är i en positiv, negativ eller neutral kontext. Det undersöks även hur personer med en funktionsvariation gestaltas i artiklar när begreppet förekommer. För att analysera vilka nyhetssammanhang som framträder används dagordningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Gestaltningsteori används i analysen för att framhäva hur personer med en funktionsvariation gestaltas. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och materialet är 400 slumpmässigt utvalda artiklar från samtliga textbaserade publikationer i svenska medier mellan åren 2016–2019. Även den begreppshistoriska metoden diakron textanalys tillämpas för att undersöka om begreppets betydelse har förändrats. Resultatet visar att det vanligaste sammanhanget som begreppet funktionsvariation används i är i kulturnyheter. Personer med en funktionsvariation gestaltas i majoriteten av artiklarna som stereotypen offer, att de är diskriminerade och att det är synd om dem. Begreppet funktionsvariation figurerar mestadels i negativa sammanhang och i endast 83 av 400 artiklar får personer med en funktionsvariation själva uttala sig. Resultatet visar att i de flesta fall används begreppet funktionsvariation i en allmän betydelse där innebörden är oklar och ordet syftar mestadels till gruppen individer med funktionsnedsättningar. Slutsatserna blir att begreppet funktionsvariation inte har använts i den neutrala benämning som var tänkt ifrån början som skulle innefatta alla individer oavsett unika variationer.

Journalistyrket präglas av en osäker framtid och hård konkurrens. I en värld som är i ständig förändring undkommer inte journalistiken tekniska innovationer, demokratiska, globala och ekonomiska omständigheter. Hur man ska vara som journalist beskrivs ofta med ord som -snabb, anpassningsbar och tekniskt kunnig. Utöver dessa färdigheter, har vi i denna studie intresserat oss för vilka sociala förmågor som journalisterna själva upplever som viktiga för att ta sig fram i branschen. Denna uppsats ämnar nå en djupare förståelse för vilka kapital som anses värdefulla i kampen om att få, ta, och behålla sin plats i den svenska journalistkåren. Är det samma villkor för alla, eller använder man sig av olika kapital beroende på om man är fast anställd, har en frilansande position eller tillhör den yngre eller äldre generationen?Med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori har vi undersökt och identifierat socialt, ekonomiskt och symboliskt kapital (genom professionellt och kulturelltkapital), på tolv personporträtt ur facktidningen Journalisten. Resultatet i den kvalitativa innehållsanalys vi genomfört visar att det symboliska kapitalet är av stor vikt för journalister, medan det ekonomiska kapitalet inte verkar lika betydelsefullt och visade sig snarare i sin avsaknad.

The studied phenomenon is that of police brutality against African Americans, along with the adjacent demonstrations and civil mobilizations that were born out of said phenomenon. This study set out to unveil the way in which Swedish print journalism has constructed the brutal beating of Rodney King and the death of George Floyd, along with the social response following those events. Other central questions have been: What discourses are present in the material, and how does the reporting relate to the protest paradigm? A critical perspective in accordance with Critical Discourse Analysis’ and Postcolonialism’s theoretical foundations has guided this study all the way from its developmental stages to its finalization. Carvalho’s (2008) analytical model, developed for critical discourse studies of journalistic texts, constitutes the methodological frame of the study.The results of the study can be summarized as follows:Heavy stereotyping is present in the material revolving around the LA riots, and an apparent fact is that the African American actors have had minimal input on the way they are constructed in the texts. Mainly political or other authoritative actors are present and heard in the material. The construction of the events has thereby been the product of the other, predominantly white, side of the social conflict, that reasonably wants to put itself in a good light while doing the opposite with their African American opposition. Considerable improvements are apparent since the King era but the flaws in the reporting are still obvious. A discourse of protesters as violent, unlawful individuals is still largely present in the material, although their social struggle is legitimized to a larger margin than in the past. In both King’s and Floyd’s case, opinionated journalism shows a tendency to break free from the dehumanizing patterns of reporting. The discourses present there are significantly more pro-protester and pro-social justice. iiThese results show the urgent need for future journalists to challenge the protest paradigm in their reporting, along with a need to consider and adapt to the underlying repressive effect that our journalistic traditions have on the medial representations of status-quo defying activism. Taking these findings into account is a necessary means to pave the way for a continually positive evolution of journalistic discourse.