De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.

The HBTQ-society is not a homogeneous group; it contains a range of different sub-groups. QX is Sweden’s biggest magazine aimed at members of the HBTQ-society. The purpose of this study is to analyze if the magazine is more directed towards gay men or women – both by examining how many men versus women appear in QX, but also by looking at the different ways in which the articles are more relevant to either men or women, such as by tone, language or choice of subjects. In this study, we have analyzed twelve issues of QX, from January 2012 to December 2012, in order to get the most current results as possible. We used a quantitative content analysis when examining the division of men and women, and a qualitative analysis to investigate the direction towards each gender in the texts. Identification and power have been significant theories with which to analyse the results. The study clearly shows that QX is more aimed towards homosexual men rather than women, despite its claim to be gender neutral. During 2012, 66 % men and 34 % women appeared in QX. It was also discovered that more articles were aimed at gay men rather than women. The results support the theory that lesbian women could feel excluded from the HBTQ-society by reading QX. Since role models are crucial in the process of identification – and gay women access less of them than gay men – lesbians have a disadvantage in finding representation and identification in QX, which is unequal and therefore a problem.

Purpose: With focus on environment and in relation to civilization, this essay aims to clearify the discource and the process in wich creation of meaning about Africa is produced within swedish articles and also to analyze the exprecisions used. Method: As method, as well as theory, this essay uses the theory of discource and the discource analysis asssociated with Laclau & Mouffe. This because of the linguistic orientation and the tools of signs and elements among others to help identify common use of words and type of language with wich to talk about Africa. To do this, articles are selected from Retriever using the keyword Africa. Thereafter, a closer look at the total of 675 articles reduces them into 160 which clearly shows any description of environment and thereafter says something about civilization, or for that matter, the opposite to civilization. The material is then analyzed based on categories of countryside, urban environments and exotic environments aswell in relation to civilization in purpose to clearify wich environment is conected to civilization, or for that matter rather primitive societies. In this process the essay is also able to clearify the exprecions used. Result: The results show that the mosts common way to describe Africa is through signs of rather primitive societies. All of the environments aswell as the countryside, the exotic environment and the urban environment are described this way and show that the african society overall is to be considered a primitive society. / Syfte: Med övergripande fokus på miljö och relation till civilisation är det uppsatsen syfte att undersöka diskursen rådande kring Afrika och genom diskursanalysens verktyg redogöra för de såväl explicita, som implicita uttryck gestaltande av dessa förhållanden. Metod: Som metod används diskursanalys huvudsakligen präglad av Laclau & Mouffes breda, lingvistiska inriktning som genom användande av nodalpunkter, element och moment kartlägger språkliga uttryck genom vilka att tala om Afrikas miljö och också dess relation till civilisation. Analysen är indelad i flera steg där inledande artiklar ur empirin bestående av enbart beskrivningar av miljö separeras från dem med ytterligare fokus på civilisation eller primitiva förhållanden. Vidare separeras också de artiklar som beskriver civiliserade förhållanden från dem som fokuserar på snarare primitiva sådana. Samtliga artiklar analyseras sedan utifrån dessa kategorier i form  av ämnesområden som stadsmiljö, landsbygd och exotisk miljö för att synliggöra språkliga uttryck samt undersöka i vilken utsträckning respektive miljö beskrivs såväl enskilt som i relation till civilisation. Slutsats: Efter analys av totala 160 artiklar har framkommit att diskursen rådande kring Afrika övervägande inom såväl kategorin för de artiklar som enbart gestaltar Afrikas miljö, såväl som den som också visar dess relation till civilisation gestaltar Afrika i form av primitiva förhållanden.  Samtliga ämnesområden, dvs. stadsmiljö, landsbygd och exotisk miljö visar att Afrika oavsett konkret miljö övervägande representeras kantat av primitiva förhållanden och kan i helhet beskrivas som ett övergripande primitivt samhälle. Dessa resultat, eller tendenser, är att likna vid den tidigare forskning som bedrivits där också samma tendens fastslås hos internationella medier.

The purpose of this survey was to find out how news journalists and PR practitioners in the public sector interpret and apply the concept of ethics in their professional lives. With the help of qualitative interviews, we have investigated the similarities and differences in attitudes toward the ethical concept of the two professional groups, and also how important the personal attitude and the “inner ethical compass” are for the ethics applied in the work. We have also focused on the importance of the regulated professional ethics of each profession. A total of ten professionals were interviewed; five PR practitioners in public administration, and five news reporters. All respondents work in the region of Värmland and has been selected through a snowball sampling. We have used qualitative interviews that have been recorded on tape. The material was then transcribed and analyzed based on the ad hoc-method called briocolage, where we looked for themes and patterns in responses. The material was then compiled and interpreted on the basis of the theoretical framework surrounding the study. As a theoretical ground for the study two literature reviews have been used; one on what the research in public relations say about the ethics for the PR professions, and one on the journalism industry. The results from these are described in the theory chapter. There we also take a closer look at the concept of ethics, as well as the theoretical ideals consequence neutrality and social responsibility theory. We also discuss the concept of objectivity from an ethical theory perspective, and present research on the ethics concept at the individual level. The study results show that the similarities in the interpretation and application of the ethical concept between the two professional groups are greater than the differences. The main difference noted is that the journalists seem to attribute the overall professional ethics of greater importance than the PR practitioners do. This may be attributed to the fact that the industry-wide professional rules are much clearer and well established throughout the journalism business, than they are in the PR industry. However, there are several more similarities. Both professional groups emphasize the concept of truth as central when it comes to the ethics of the profession; the information they send out must be true, whether you are a journalist or a PR practitioner. Both groups say that their own perception of ethics, the “inner compass”, is very important, even more important than the industry standards 4 when it comes to ethical considerations in the profession. Another interesting result is that all respondents except one, based on the interpretation of the concept of ethics, can consider switching to the other industry; thus go from being PR practitioners to journalists, and vice versa. The studyʼs hypothesis; that journalists are more ethical in their professional role than PR practitioners, is not confirmed. The conclusion is rather that the interpretation and application of the concept of ethics, is not dependent on whether you work as a journalist or PR practitioner. It depends primarily on their own interpretation of what is ethical. / Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur nyhetsjournalister och kommunikatörer i offentlig verksamhet tolkar och tillämpar etikbegreppet i sin yrkesvardag. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt likheter och skillnader i förhållningssätt till etikbegreppet de båda yrkesgrupperna emellan, liksom hur stor roll den personliga inställningen och den ”inre etiska kompassen” spelar för hur etik tillämpas i arbetet. En annan infallsvinkel har varit att undersöka hur viktig den branschreglerade yrkesetiken är för respektive yrkesgrupp. Sammanlagt har tio personer intervjuats; fem kommunikatörer inom offentlig förvaltning, och fem nyhetsjournalister. Samtliga respondenter är verksamma i Värmlands län och har valts ut genom ett snöbollsurval. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer som bandats och där materialet sedan har transkriberats och analyserats utifrån ad hoc-metoden briocolage. Vi har i analysen letat efter teman och mönster i respondenternas svar, vilket sedan sammanställts och tolkats i relation till det teoretiska ramverk som omger studien. Som teoretisk grund för studien ligger två litteraturöversikter; en om vad forskningen inom public relations säger om etikbegreppet för yrkesgruppen, liksom en motsvarande kring journalistikbranschen. Resultatet från dem redogör vi för i teorikapitlet. Där presenteras också etikbegreppet närmre, liksom de teoretiska idealen konsekvensneutralitet och social ansvarsteori. Vi diskuterar också begreppet objektivitet ur ett etikteoretiskt perspektiv, samt presenterar forskning om etikbegreppet på individnivå. Studiens resultat visar bland annat att likheterna i tolkning och tillämpning av etikbegreppet de båda yrkesgrupperna emellan är större än skillnaderna. Den största skillnaden som konstaterats är att journalisterna verkar tillskriva de övergripande yrkesetiska reglerna större vikt än vad kommunikatörerna gör. Det kan antas bero på att de branschgemensamma yrkesreglerna är mycket tydligare och mer inarbetade inom hela journalistikvärlden, än inom PR-branschen, genom Spelregler för press, tv, radio. Något motsvarande, branschövergripande regelverk kring etik finns inte för kommunikatörerna på samma sätt. Likheterna är dock desto fler. Båda yrkesgrupperna framhåller sanningsbegreppet som centralt när det gäller etik i yrkesutövandet; den information man för fram ska vara sann, oavsett om man är journalist eller kommunikatör. Båda grupperna tillskriver den egna etikuppfattningen, den “inre 2 kompassen”, stor vikt och framhåller den som viktigare än branschregler när det kommer till etiska avväganden i yrkesutövandet. Ett annat intressant resultat är att samtliga respondenter utom en kan, utifrån just tolkningen av etikbegreppet, tänka sig att byta till den andra branschen; alltså kommunikatörer till journalist och vice versa. Studiens grundläggande hypotes; att journalister skulle vara mer etiska i sin yrkesroll än vad kommunikatörer är, bekräftas inte. Slutsatsen blir snarare att tolkningen och tillämpningen av begreppet etik inte är avhängt på om du arbetar som journalist eller som kommunikatör. Det handlar i första hand om den egna tolkningen av vad etik är.

Att dela ett intresse för barnmode och barninredning i sociala medier är stort bland många föräldrar. På Instagram läggs det upp bilder på barn i trendiga barnklädesmärken och fina detaljer från olika barnrum. På Facebook diskuteras märket Mini Rodini och på Instagram sökes och delas barnrumsinspiration. Denna studie fokuserar på det här intresset – hur det tar sig uttryck i sociala medier och vad det säger om konsumtion, livsstil och identitet. Syftet med studien har varit att lyfta fram olika perspektiv på detta kulturella samhällsfenomen och att beskriva, analysera och fördjupa hur barnmode och barninredning diskuteras och visas upp i sociala medier av och bland föräldrar. Arbetet är en kulturstudie som tar sin utgångspunkt i teorier om identitet, konsumtion och meningsskapande processer i relation till barninredning och barnmode. Det består av två långa journalistiska reportage där de respektive ämnen jag studerar tas upp i var sitt, samt en reflektionsrapport. Där diskuterar jag och reflekterar kring produktionen av det journalistiska arbetet, dess undersökningsmetoder, etiska dilemman, källkritiska hållpunkter och bakgrund. Den journalistiska produktionsdelen av examensarbetet består av intervjuer med fem personer som med sina olika perspektiv har bidragit med en utökad förståelse för de fenomen jag skriver om. Dessa intervjuer är i reportagen sammanvävda med fakta och kunskap från researcharbetet. Reportagen visar att det finns många som diskuterar, har åsikter om och älskar att prata om barninredning och barnmode.

Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer, som ställs i ett jämförande perspektiv, för att svara på frågeställningen: Uppsatsen kommer att utgå från teorier som är applicerbara inom journalistyrket inom en organisation. Teorier kommer vara nyhetsvärdering, vad är det som gör en nyhet till en nyhet. Organisationer drivs framåt utav olika mål, ekonomiska och publicistiska. Hur arbetar dessa mål ihop med vad publiken vill få ut av en nyhetsorganisation, då publiken har helt nya möjligheter att bidra genom medborgarjournalistik och deltagarjournalistik. Ska man se medieanvändare som en extra tillgång, eller är det ett hot för nyhetsorganisationen, om det stämmer vad medborgarjournalistiken säger att vem som helt kan vara journalist? Det presenteras resultat från åtta stycken kvalitativa intervjuer med journalister på lokaltidningar i Sverige. Journalisterna får ge deras bild av hur de upplever yrkesrollen och dess förändringar. Vilken syn har de på medborgarjournalister och om det känner att det utgör något hot för journalistrollen. Efter guidning genom central forskning och metod kommer slutsatsen att journalistrollen inte är ett överflödigt yrke, arbetet som journalister producerar och att det finns vikt i vilken källa nyheterna kommer ifrån. / This essay is based on central theories within journalism in an organization. Highlighted theories will we news evaluation, what issues makes it into news. Organization is driven by different goals, the economic goal and the publicist goals. How does the organization work with these goals joined with what the audience want from the organization when the audience has new possibilities to contribute through citizen’s journalism and participatory journalism? Is it possible to se the media user as a threat to or an extra asses for the news organisation when, according to citizen journalism anyone can call them self a journalism without any specific education. The result will be presented from eight qualitative interviews with journalist on local newspapers in Sweden. This is to present how the journalist perceives the changes in journalism as a profession. How do they see the citizen journalists, as an extra recourse or a threat? After guidance through central research and preformed Interviews the essay comes to the conclusion that the role as a journalism in not an excessive role. The work that a journalist produces is important and it is necessary which source the news comes from.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the Swedish tabloid press represent women refugees in the news coverage of the european refugee crisis.  The main question was: How are women refugees represented in the tabloid press news stories about the refugee crisis? To approach our question we used a critical discourse analysis. We examined a total of 17 news stories published during the first two weeks in September 2015, all of them published in Aftonbladet, Expressen, GT or Kvällsposten. During the analysis a total of four discursive themes emerged: The strong refugee woman, the weak refugee woman, the invisible refugee woman and the refugee woman as a mother figure. Three of our themes – the weak refugee woman, the invisible refugee woman and the refugee woman as a mother figure – are examples of how old ideologies about refugees and women still are present in the Swedish evening papers of today. These constructions  are based on myths and historical stereotypes.  Even though the refugee woman commonly are described as weak, subordinated and inactive, she can also be described as strong and independent – the strong refugee woman. This, the fourth theme, differs from the traditional stereotypes.

This study examines how journalistic content can be affected when a local newspapers website changes its business model to what is commonly known as a premium paywall. This study is based upon data provided by the local newspaper Barometern. The data concerns the number of online articles included in fifteen subject and geographically defined categories. The data was collected from two three month long periods, one before and one after the introduction of the news paper paywall that was installed in October of 2014. The study finds that the total number of articles published after the introduction of the paywall was significantly higher than before but that the share of articles included in the different subject categories did not change considerably for paying readers. For non- paying readers however, the data show that the share of articles for the different subject and geographical categories changed significantly. Even though the data from this study cannot confirm a correlation, it does highlight a possible connection between media competition in different local markets and subject matters and the amount of articles that are placed behind the newspapers online paywall in that category. This means that non-paying readers in this case got access to a large number of articles included in some categories and only a small portion of articles included in some other categories. Non-paying readers not only got access to a smaller number of articles but also to a different content profile than paying readers.

Detta är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie om hur Libyenkriget framställts i tre svenska nyhetsmedier: DN, Rapport och Ekot. Dessa tre medier har valts för att ge en så heltäckande bild som möjligt av den svenska nyhetsrapporteringen kring kriget och de inblandade aktörerna under åren 2010, 2011 och 2012. I den kvantitativa delen har 171 analysenheter kodats och i den kvalitativa delen har 6 analysenheter närstuderats. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteori (framing) samt indexing. Kodschemat som använts vid den kvantitativa undersökningen består av 14 variabler. För att identifiera tolkningsramar i det undersökta materialet har några variabler utvecklats utifrån Entmans samt Pan och Kosickis begreppsapparater för framinganalys. Andra variabler har inspirerats av tidigare studier om krig och journalistik samt utvecklats med syftet att belysa eventuella indexing-effekter. Den kvalitativa undersökningen har baserats på Lakoffs teorier om hur krig i medierna ofta tolkas utifrån metaforen ”kriget som en saga”, samt på Pan och Kosickis metoder för innehållsanalys. Resultaten visar på att rebellernas och västerländska elitkällors problembeskrivning av konflikten beretts störst utrymme i rapporteringen. Khaddafi har under kriget skildrats som en grym diktator, civilbefolkningen som offer och rebellerna samt Nato som hjältar. Det svenska  deltagandet i Natoinsatsen har skildrats på ett odelat positivt sätt i vårt analyserade urval. Bilden av Khaddafi har förändrats, från att vara mer neutral innan kriget till att bli mer ensidigt negativ under och efter kriget.

Onlinetidningar har möjliggjort ett nytt sätt för publiken att interagera med nyheter. Det har dessutom skapat nya sätt för journalister att studera publikens beteende. Genom webbanalysverktyg ökar publikens möjligheter att involvera sig i skapandet av nyheter. Detta sker i takt med att det journalistiska fältet står inför en svår ekonomisk situation där en minskad läsarskara är ett faktum. Följande studie har fokuserat på att förklara och utveckla en förståelse för hur onlinejournalistiken ter sig i och med webbanalysens framväxt. Syftet är således att studera hur journalistiska normer och arbetssätt verkar i kombination med webbanalys. En fallstudie har utförts, innefattande nio intervjuer med onlinejournalister från genrerna allmännyheter, sport och kultur. Studiens resultat påvisar att onlinejournalisterna inte uppfattar webbanalys som ett nödvändigt verktyg vid nyhetsurval. Mättal genererat från webbanalys, så som antal klick och besökstrafik, används i första hand som kompletterande tolkningsvariabler. Två faktorer som bidrar till att onlinejournalister använder webbanalys inom de journalistiska fältet har identifierats: uppfattning om ekonomisk instabilitet på organisatorisk nivå samt viljan att bibehålla sin läsarkrets genom att producera sådant innehåll som läsarna efterfrågar. Dessutom har tre krafter som hämmar användningen av webbanalys påvisats: den rutinerade generationen journalisters traditionella förhållningssätt till skapandet av nyheter, en konservativ syn på nyhetsvärde och journalistens vilja att bibehålla ett gott rykte samt uppfattade kunskapsnivå stabilt. Ytterligare forskningsbidrag som studien lägger fram är att liknande framtida studier alltid bör genomföras med genrekontext i beaktande, i synnerhet bör kulturjournalistiken studeras som ett eget fält inom det journalistiska fältet. / Online newspapers have enabled a new way for the audience to interact with the news. It has also created new ways for journalists to study crowd behavior. Through web analytics increases the public's opportunities to get involved in the creation of news. In the same time the journalistic field is facing a difficult economic situation and where a reduced readership is a disturbing fact. The following study has focused on explaining and developing an understanding of how online journalism is appearing along with the emergence of web analytics. The aim with the study was to examine how journalistic standards and way of working evolve in combination with web analytics. A case study has been carried out including 9 interviews with online journalists from the genres of general news, sports and culture. The study's results demonstrate that online journalists do not see web analytics as a necessary step in the process of news selection, but it is used as a complementary interpretation variable. Two factors that contribute to online journalists use of web analytics in the journalistic field has been identified: perception of economic instability at the organizational level, as well as the desire to maintain it’s readership by writing content that the journalist are aware that the audience wants. In addition, three negative forces that inhibit the use of web analytics has been demonstrated: the older generation of journalists' traditional view on the creation of news, a conservative view on news value and the journalist willingness to maintain its credibility and perceived knowledge stable. Another contribution is that these kind of aspects can not be studied without regard to genre context, especially when it comes to the genre of culture, that should be seen as a separate field within the journalistic field.