<p>Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med per-soner från tre läger med olika perspektiv. De jag sökte svar ifrån var journalisten Agneta Lindblom Hulthén (ordföranden i Journalistför-bundet), sju politiker (en person från vardera riksdagsparti) och två representanter för näringslivet; Erik Månsson (Bonniers) och Gunnar Strömblad (Schibsted). I studiens resultat framkommer att det finns en oenighet mellan intervjupersonerna när det gäller Bonniers medieägande och mediekoncentrationen i Sverige. Representanterna för journalisterna, vänsterpartiet och miljöpartiet intar ofta samma håll-ning medan representanterna från näringslivet och de borgerliga parti-erna i många frågor tycker lika.</p>

<p>År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken.</p><p>Av: Kristofer Andersson</p><p>Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5</p><p>Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8</p><p>Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11</p>

This study examines three commercially driven swedish news organizations that cover consumer electronics in some way. These are: MacWorld, Dagens Industri and Ny Teknik. The aim of this study is to analyze the policies and ethical guidelines regarding consumer electronics of each news organization and see how these translate to the finished articles. This study also aims to examine if the articles from each news organization can be interpreted as native advertising and/or adverising for the product. To achieve this, qualitative interviews have been conducted with representatives from each news organization, about their guidelines and general attitudes regarding consumer electronics. Furthermore, a qualitative content analysis of 13 articles in total has been conducted. To limit this study, one product has been chosen as the analysis object. This product is the Apple Watch and all the analyzed articles has a focus on the product. The results show that the policies and ethical guidelines about consumer electronics where very similiar between the three news organizations. All three were strongly against native advertising and any other form of favouritism. They emphazied that their credibilty towards their audience was the most important thing and that their focus were on what was important and interesting for the audience, not financial gain. However, the representatives, did say that they experienced their reporting about consumer electronics as difficult, and descibed it as a balancing act. The content analysis show that all of the articles about the Apple Watch had similarities to native advertisning and regular advertising for the product, and that they could be interpreted as such. There was a discrepancy between the policies and the actual articles. The interviews painted a picture of the ideal and morally correct way of reporting about consumer electronics. The articles on the other hand did not always live up to these standards. However, this should not be interpreted as if the media organizations were immoral and lied about their use of native advertising. Yet, this study illustrates the difficulty in reporting about consumer electronics without it being interpreted as advertising, and supports previous calls for revised guidelines and definitions about what is and what is not considered native adverising.

Journalists´ role in society has traditionally been of representative nature with a task to distribute news and scrutinize those in power. But technological changes have created a new publishing world outside the traditional media institutions. In today’s redactional society anyone can become a publisher in a blog or through other channels on online. This process can be seen as contributing to increased democratization giving everyone the opportunity to publish. However for those used to having monopoly on distributing news and scrutinizing society these changes are forcing journalists to adapt to a new competitive environment.   There have been several previous studies of how this new digital milieu is affecting journalism from societal, organizational and news room perspectives. Little or no focus has been on how journalists themselves experience their changing professional status as a result of this new media world. Journalists employed by the public service broadcasters have got the most specified and explicitly expressed task with their responsibilities for contributing to a democratic society and an active citizenship, as stipulated by the government. How do these journalists deal with citizens now challenging the journalists´ previous well-guarded access to publishing?   This essay examines the affect of these changes on journalists within two public service organizations in Sweden, asking journalists to reflect on the impact on their professional roles. The study is based on ten interviews with regional journalists employed by the Swedish public service radio and television corporations: Sveriges Radio and Sveriges Television. The analyze is based on theories on public service, professionalism and boundary maintenance. The study shows that the interviewed journalists identify more strongly with being a part of a public service ethos than being a journalist as such. They value the relationship with the audience and express a wish for even more contact with listeners and viewers. At the same time they want to continue to keep the in-house control over the journalistic process where they are the producers of the content. It is clear that the journalists appreciate publishing initiative allowing the general public to ‘be journalists’ but they warn against mixing the citizen reports with journalism. Citizen contribution in terms of user generated content or citizen journalism, is considered as something to satisfy people’s “creativity and wish to express themselves” – not a valuable contribution to journalism. Boundary maintenance mechanisms can be clearly observed among the journalists in an attempt to keep their journalistic authority and the arguments used refer to the “other´s” lack of credibility, accountability and impartiality. A similar role hierarchy can also be identified within the occupational group, where some characteristics and qualities are considered to contribute to a more “genuine” journalism than other. Nevertheless, a journalistic “us” always appears when boundaries are marked against what is looked on as non-journalism, for example user generated content and grass root journalism.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

Denna studie syftar till att undersöka hur kvinnliga sportjournalister upplever det hat och hot de får motta och huruvida haten och hoten är kopplat till att de är kvinnor. Vi har utfört fem stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor som är eller har varit sportjournalister. Följande frågeställningar har använts i studien: - Hur upplever informanterna att det hot och hat de får motta påverkar deras yrkesroll? - I vilken utsträckning upplever informanterna att hatet och hoten är relaterade till deras kön? - På vilket sätt framförs haten och hoten mot informanterna? - I vilken utsträckning har informanterna fått anpassa sitt arbete utifrån hot och hat? - Hur upplever informanterna omfattningen av hat och hot, och har det ökat eller minskat de senaste åren? Resultatet visade att fyra av fem informanter hade fått motta hot eller hat. Alla fyra hade någon eller flertalet gånger mottagit könsrelaterat hot och hat, och de uppgav att samtliga hot kom från män. Kvinnorna berättade också att det hårda klimatet, framför allt på nätet, har gjort att de ibland undviker att skriva om vissa ämnen som de vet kan trigga hatarna.   Sporten och sportjournalistiken är ett område som historiskt, och i stor utsträckning fortfarande, domineras av männen. I denna studie vittnar de kvinnliga sportjournalisterna om att det är när de kliver in på detta journalistiska fält som präglas av en manlig doxa, som de får motta hat och hot. Att kommentera matcher eller att uttrycka en åsikt är det som resulterar i mest hat.

Abstract Forskning har visat att traditionella lokala medier fortsatt är viktiga informationskanaler för svenskarna. Samtidigt använder 41 procent av befolkningen sig av Facebook minst tre dagar i veckan som ett sätt att hålla sig uppdaterade på sitt lokala samhälle. Syftet med den här studien är att närmare undersöka hur informationsförmedlingen skiljer sig åt beroende på vilket medium som konsumeras, för att bidra till en djupare förståelse för dagens förändrade mediekonsumtion, där sociala medier spelar en allt viktigare roll. Dessutom ämnar studien söka svar på vilket syfte Facebookgruppen Sollefteå &amp; Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus kan fylla för de människor som är aktiva i den. Studien har avgränsats till rapporteringen kring nedläggningen av BB i Sollefteå den 31 januari 2017. Engagemanget kring nedläggningen har varit stort både i de traditionella medierna på lokal och nationell nivå och i de sociala medierna. I studien har artiklar från Sollefteås två lokaltidningar Tidningen Ångermanland och Nordsverige analyserats tillsammans med inlägg från Facebookgruppen Sollefteå &amp; Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus. Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ analys av innehållet i de olika medierna. Resultatet har sedan kompletterats med en kvalitativ analys i syfte att exemplifiera resultatet i den kvantitativa studien samt intervjuer med ansvariga aktörer på de olika plattformarna för att närmare förstå de strategier och attityder som legat till grund för resultatet. Studien visar att både tidningarna och Facebookgruppen är tydligt vinklade i sin publicering. I båda fallen är det åsikter och personer som är emot nedläggningen som får synas och höras i en klar majoritet av fallen. Avsaknaden av granskning och fördjupad analys i tidningarna i kombination med deras avsikt att ta ställning i konflikten har gjort att de närmat sig det mer beskrivande och känslomässiga innehållet i Facebookgruppen. Sett till just den här konflikten är det inga stora skillnader mellan Facebook och tidningarna, snarare ser man en rundgång mellan dem, då inläggen på Facebook ofta innehåller länkar till artiklar i tidningarna och tidningarna lyfter medlemmar i gruppen i sitt innehåll. De stora skillnaderna har istället synts när man tittat på aktiviteten runt inläggen i gruppen. Genom välanvända kommentarsfält har en interaktion och en sammanhållning mellan Facebookgruppens medlemmar skapats, som4tidningarna inte lyckats tillgodose. Däremot saknas systematisk reglering och kontroll av inläggen vilket gör att det inte kan bemötas på samma sätt som ett professionellt medium där källkritik och pressetiska regler filtrerar innehållet. Denna studie har bekräftat tidigare forskning som visat att Facebook gagnar polariseringen av åsikter och avskärmar användaren från oliktänkande. I Facebookgruppen vi har undersökt handlar innehållet nästan uteslutande om att bekräfta och stärka det gemensamma engagemanget snarare än att debattera det. / Hyperlokal publicering- lokala medier i ny former

The aim of this thesis has been to examine and delineate the use of electronic information sources among the newsroom staff members at the Swedish daily newspaper Svenska Dagbladet(SvD). The aim has also been to make comparisons between this examination and a similar one performed at the British newspaper the Guardian in 1991 / 1992. The examination at Svenska Dagbladet was carried out in the autumn of 1996. A questionnaire was distributed to 273 of the staff members at SvD and 229 forms were returned. A minor member of interviews were also carried out. The survey's major findings are that SvD's staff members are generally high-volume users of the electronic newspaper archive. Less than a half of the staff use external databases at least once a month. The most favoured group of external databases are the one's of the Swedish vendor Affarsdata. Almost all users have received training on SvD's electronic text archive, but only a minority on external databases.The survey shows that the SvD journalists are interested in database use but they are at the same time limited in the mastery of the search process. The journalists principally conduct subject searches and they use databases in order to find out what has previously been written on a subject and to look for background information. The results of this survey and the one carried out at the Guardian generally correspond. Furthermore, a majority of the staff members use Internet to receive information.

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

På den svenska marknaden är Content Marketing ett relativt nytt begrepp. Fenomenet kan summeras som en smart strategi för att med redaktionellt innehåll skapa en kommunikationsstrategi för en specifik målgrupp. Överflödet av kommunikation har tvingat mediebranschens aktörer att finna nya vägar och ett nytt tilltal i kampen om viktiga marknadsandelar. Det räcker inte med att förmedla informationen, nu ska den också fånga för att slutligen sälja in ett budskap som leder till konsumtion. I den här studien reder vi ut begreppen och förklarar skillnader och likheter mellan olika aktörer i den kommunikativa kedjan från journalistik till reklam och marknadsföring. Vi söker svaret på hur de redaktionella verktygen tar sig uttryck i transaktionen från neutral och informativ text till redaktionell text med uppdrag att sälja. Dessutom frågar vi oss vad det innebär för det redaktionella skrivandets framtid. Hur lätt är det att vara fristående i det gränsöverskridande samarbetet mellan journalistik, marknadsföring och reklam? Framför allt vill vi kartlägga de vinster som finns att hämta när två sidor möts och varför Content Marketing och journalistik inte har råd att blunda för varandra.