Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ”man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.” En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor. Nästan alla icke-elitkällor i VLT har själva initierat till artikeln, det vill säga agerat aktörer. En annan slutsats, orelaterad från undersökningens utgångssyfte, är alltså att källor på olika sätt påverkar vilka nyheter som blir valda.

Resegenren utsätts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sällan förändras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande främmande kulturer som bygger på tidigare texter och publikens förväntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den världsbild den förmedlar. Genom en semiotisk text- och bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framställt Bangkok i sina resereportage från perioden 1987–2006. Med utgångspunkt i ett postkolonialt perspektiv har jag letat efter spår av postkoloniala diskurser i reportagen. Edward Saids teorier om orientalismen har legat till grund för uppsatsen. Mina hypoteser var att det skulle finnas spår av postkoloniala diskurser i Packat & Klarts resereportage från Bangkok samt att dessa influenser minskat i omfattning under undersökningsperioden, eftersom vi fått större kunskap om resmålet. Efter att ha studerat resultaten av text- och bildanalysen kunde jag dra slutsatsen att det i Packat & Klarts resereportage från Bangkok finns spår av postkoloniala diskurser som främst representeras av en eurocentrism och en objektifiering rörande den thailändska religionsutövningen. Under de tjugo år som programmet producerat resereportage från Bangkok har tonfallet förändrats och de postkoloniala influenserna förekommer i mindre utsträckning och omfattning. Fler thailändare kommer till tals i rutan men aldrig i samband med religiösa ritualer.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.    Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.    Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.    Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador. Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema. Intervjuerna visade att fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid. Några arbetsskador finns, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.

År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken. Av: Kristofer Andersson Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5 Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8 Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11

Fenomenet att journalistiska omdömen används i marknadsföring av kommersiella varor är inget nytt. Exempelvis dvd-filmer säljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid något tillfälle stått i den lokala hyrvideobutiken och läst omdömena på omslagen. Marknadsförarna lånar journalistiken för att sälja en produkt, samtidigt som medierna har att värna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstänkliggöras av sin publik. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning journalistiskt material används i marknadsföringen av dvd-filmer, samt från vilka medier det härstammar. Vi försöker också tolka och förklara fenomenet utifrån olika teoretiska utgångspunkter. I uppsatsen ingår också en undersökning där vi avgör om vilseledande citeringar förekommer i marknadsföringen. Vi har undersökt samtliga långfilmer som har haft biopremiär i Sverige under 2007 och därefter släppts på dvd. Det rör sig sammanlagt om 236 titlar. Resultaten visar att det förekommer drygt tre (3) omdömen per dvd-omslag i snitt, och att över två tredjedelar marknadsförs med journalistiska omdömen. Fenomenet kan därför betraktas som utbrett och systematiskt. Huruvida tre (3) omdömen per dvd-omslag är mycket eller lite kan vi däremot inte avgöra eftersom det saknas jämförbara studier. Omdömen förekommer i form av fristående betyg, fristående citat, samt en kombination av dessa, och fördelningen mellan kategorierna är jämn. De vanligast förekommande avsändarna till dessa omdömen är de stora riksmedierna, som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sveriges Television. Analysen av citat visar att sex (6) av 39 kan betraktas som tydligt vilseledande. Ytterligare ett tjugotal har i olika grad vilseledande tendenser.

Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor. I ett andra steg tittade vi närmare på materialet i nämnda sektion och bedömde att de behandlade naturvetenskap med ett forskningsperspektiv, vilket var ett krav vi hade. Analys och diskussion grundar vi på våra intervjuer, samt en kombination av två teorier. McQuail (2005) beskriver grundläggande hur ekonomiska och normativa faktorer formar journalistiken medan Shoemaker och Reese (1996) presenterar en modell för påverkan på medias innehåll med fem påverkansnivåer: individ-, medierutin-, organisations-, extramediär och ideologisk nivå. De påverkansfaktorer som framträder tydligast är att de individuellt normativa ambitionerna motiverar rapporteringen, att ekonomiska faktorer begränsar den och att läsarna har stor inverkan på resonemangen inom redaktionen. Intervjupersonerna bedömer mot olika bakgrund att fördelarna med att integrera rapporteringen överlag är större än fördelarna med att ha separata sektioner. Reportrarnas personliga intressen är en tillgång, när beslutsfattarna upplever att resursbegränsningar försvårar möjligheten att ha specialreportrar. Vi kan konstatera att området vetenskapsrapportering i morgonpress verkar vara outvecklat och sakna en stabil struktur. Det är därför troligt att det finns en stor variation i den naturvetenskapliga rapporteringen bland Sveriges tidningar.

Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig.

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden från Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen är att kartlägga skillnaderna i rapporteringen av händelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrån Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det är en morgontidning eller kvällstidning. Analysen har gjorts utifrån ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrån kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar på att det finns skillnader i hur både Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade från Operation Artemis. Uppsatsen visar också på att rapporteringen skiljer sig om det är en morgontidning eller kvällstidning som skriver artikeln. Det finns även likheter i rapporteringen då samtliga tidningar vinklar artiklarna till sitt egna och förenklar vissa delar för att läsaren lättare skall kunna begripa innehållet. Försvarsmakten visar på en objektivitet och vill tydligt förklara händelseförloppet. Försvarsmakten erbjuder fördjupning inom ämnet för läsaren och erbjuder läsaren ofta tydlighet med faktarutor intill sina skriva artiklar. / The Swedish veteran investigation brings attention to the problem of the media image of Sweden's participation in international missions. The purpose of this paper is to identify differences between the Swedish Armed Forces’ and the four major newspapers’ (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet) reports of the events of Operation Artemis in Congo in 2003, and to investigate whether the reporting is different depending on whether it is a morning newspaper or tabloid. The analysis is made based on a narrative perspective and the newspapers have been analyzed according to categories of newspaper economics, sensationalist journalism, objectivity, bias and simplification. The paper shows that there are differences in how the Armed Forces and the newspapers reported from Operation Artemis. The essay also shows that reporting is different between newspapers and tabloids. There are also similarities in the reports on which all the newspapers have a bias and simplify some parts to help the reader understand the content. The Armed Forces show an objectivity and to clearly explain the sequence of events. The Armed Forces offer depth knowledge of the topic to the reader and offers the reader clarity with the help of fact boxes next to the articles.

This essay aims to analyse the form of two radio documentary shows and compare them to, what I mean are a traditional, Swedish radio documentary form. The radio shows are Radiolab distributedby National Public Radio and WNYC, Övernaturligt (supernatural) produced by TredjeStatsmakten Media AB and P3 Dokumentär (P3 Documentary) distributed by Sveriges Radio. Alarge part of the essay is dedicated to develop a method to analyse form in specific radio shows. Mymethod consists of two parts:1. A defining of sounds in a spreadsheet that map out the different sound elements over time.2. An analysis of the radio documentaries using the spreadsheet, text-analytic tools, rhetoric toolsand an holistic view of how different stories connect.My essay shows how these two radio documentary shows use so called layers and the changing ofroles between the presenter and the reporter to replicate a live show in closeness to the audience andin turn, how this may affect the presentation of their journalistic content. I also show how theseradio shows use illustrative and side stories to build up the main story of the show.