Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar. För att undersöka PR-genomslaget och förekomsten av textreklam har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys av 98 artiklar. Analysen består av tabeller, textutdrag och tolkningar av dessa. Resultatet visar att morgontidningar i storstadsområden är de tidningar som sammanlagt har publicerat flest artiklar om mobiltelefonerna och skrivit mest textreklam. Många artiklar har bara en källa och den största huvudkällan är reportrar. Genomslaget för lanseringskampanjen av Iphone 4 var betydligt större än för Xperia x10. Av de 22 artiklar som kan kategoriseras som textreklam handlar alla utom en om Iphone.

The bachelor thesis ‘The journalistic aim in Ghana” is a study of what aims Ghanaian journalists have with their work. Furthermore it explores if the professional identity of journalists differ depending on if they work for state or privately owned newspapers. The bachelor thesis also looks at how Ghanaian journalists use ethics in their work and how media laws have affected journalism in Ghana. In total 20 interviews have been made of which 10 are presented. The result of the bachelor thesis shows that the journalists interviewed all expressed an urge to help develop the country of Ghana and to speak for the people who are marginalized in the country. This study shows that the aims of the journalists are the same, no matter whom they work for and that the workplace is chosen for other reasons such as job security. The journalist say media laws did not affect them, but they were careful in their reporting. The study also reveals that the state media sometimes becomes the mouthpiece of the government and that journalists working for privately owned newspapers have greater liberties to choose what to write about.

The idea to this bachelor thesis was born after carefully following the coverage of Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media during their imprisonment in Ethiopia from June 2011 to September 2012.   Based on our interest we designed two questions to answer throughout the thesis. These are: (1) How are Johan Persson and Martin Schibbye portrayed as journalists in the discussion about them that has taken place in Swedish media? (2) How is the journalistic profession described in the discussion about Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media?   To answer these questions we decided to analyse texts that can be defined as the genre of opinion journalism, which all came from Swedish printed media. We have chosen 16 texts to analyse which show the variety of ways to write about Persson and Schibbye in the chosen genre during the chosen period of time. Opinion journalism is what newspapers use to attract readers, as they want to supplement the news coverage with comments and analysis from “experts”.   Persson and Schibbye were imprisoned in Ethiopia in June of 2011, and weren’t released until 15 months later, in September of 2012.   To analyse our material we have amongst others used theories regarding social constructionism, representation, discourse, the journalistic identity and the journalistic ideals that exist in Swedish society. The method chosen to carry through our analysis is a critical discourse analysis, according to Norman Faircloughs theory and his three dimensional model concerning text, the discourse practice and the social practice.   The results that came from our analysis is that Persson and Schibbye is portrayed in three ways; as journalistic heroes, victims and/or crooks. In those examples that portray Persson and Schibbye as heroes, it is not only them that are praised, but also journalism as a profession and the journalistic assignment. This is also true regarding the texts that portay Schibbye as a crook, since it is Schibbyes earlier engagement in communistic politics that is criticised, not the journalistic profession itself. Persson and Schibbye are also portrayed as victims of the Ethiopian government and abuse of power.

Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med personer från tre läger med olika perspektiv. De jag sökte svar ifrån var journalisten Agneta Lindblom Hulthén (ordföranden i Journalistför-bundet), sju politiker (en person från vardera riksdagsparti) och två representanter för näringslivet; Erik Månsson (Bonniers) och Gunnar Strömblad (Schibsted). I studiens resultat framkommer att det finns en oenighet mellan intervjupersonerna när det gäller Bonniers medieägande och mediekoncentrationen i Sverige. Representanterna för journalisterna, vänsterpartiet och miljöpartiet intar ofta samma håll-ning medan representanterna från näringslivet och de borgerliga parti-erna i många frågor tycker lika.

No description available.

No description available.

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet. Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning. Samtidigt är det ett konfliktläge mellan marknadsföringslagen och tryckfrihetsförordningen. Kan marknadsföringslagen någonsin övertrumfa en grundlag? Gränserna för textreklamens gråzon tänjs ut och suddas bort mer och mer när det inte finns någon utomstående som kan granska eller reglera. Slutsatsen är att det i dag är viktigare än någonsin att skapa tydliga bestämmelser kring textreklam.

Syftet med den här uppsatsen är att förstå hur svenska dokumentärfilmare i dag arbetar med gestaltningen av verkligheten. I den här uppsatsen tar vi reda på vilka attityder en grupp svenska dokumentärfilmare delar när det gäller relationen till innehållet i filmerna, publiken, yrkesgruppen och de nya förutsättningar som genren erfar. För att besvara frågeställningen har vi utfört nio öppet riktade kvalitativa intervjuer med svenska dokumentärfilmare. Urvalet består till största del av erfarna dokumentärfilmare vars filmer har visats i större distributionssammanhang. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med Pierre Bourdieus fältteori som redskap. Resultatet ger en inblick i svenska dokumentärfilmares vardag och exemplifierar hur filmarna resonerar kring sitt arbete. Resultatet visar att de dokumentärfilmare vi intervjuat känner ett ansvar för de medverkande, anser sig vara källkritiska och värnar om sina filmers trovärdighet. De karakteriseras som yrkesgrupp av ett brinnande intresse för de ämnen de tar upp i sina filmer. De tenderar inte att drivas av ett vinstintresse trots att yrkesgruppen till stor del består av egenföretagare. De är ofta kritiska till politiska och ekonomiska maktfält, utan att öppet inta rollen som aktivister eller opinionsbildare. Vi ser också att de intervjuade dokumentärfilmarna är positiva till de nya förutsättningar som dokumentärfilmen verkar under. Billigare kameror och fler publiceringskanaler ger filmarna möjlighet att gestalta fler ämnen och fler världar. Samtidigt finns det en oro över att man som filmare, på nätet, ska förlora kontrollen över sitt material, vilket ibland påverkar ämnesvalet.

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit. Tidigare krävdes det att ”man var någon” för att bli inbjuden till de semi-offentliga sammanhangen som bevakades av featurejournalister. Enligt sociologiprofessorn Ellis Cashmore som har studerat kändisar har de ett enda tydligt syfte: att sälja en produkt eller en idé. Med hjälp av kändisjournalisten Kid Severins texter i tidningen Vecko-Journalen studeras hur kända människor (re)producerar idén om genus. Texterna, som finns under vinjetten Post & Inrikes, är publicerade mellan 1953 och 1980, där Severin var redaktör och skribent. Som teoretiska utgångspunkter används hermeneutikern Paul Ricoeurs idéer om texten som diskurs och som bärare av kulturella föreställningar. Metoderna som används i analysen är två: dels har de adjektiv som beskriver kvinnor och män plockats ut ur texterna, dels har texterna närlästs med hjälp av en retorisk analys flera gånger och sedan ”satts ihop” igen för att fånga hela textens kontext. Texten har sedan tolkats utifrån den hermeneutiska cirkeln där delen och helheten står i fokus. Med hjälp av en retorisk textanalys är syftet att få fram vad texten vill förmedla till läsaren. Resultaten har sedan jämförts över tid. De visar att kvinnor i texterna genomgående beskrivs på två sätt: som fru eller som skönhetsobjekt. Det sker en förskjutning av synen på kvinnan på 70-talet, då kvinnor även kan beskrivas som yrkespersoner. Män beskrivs genomgående genom sina sociala identiteter, det vill säga via sina titlar. De kan exempelvis vara kungar, docenter eller professorer. Förskjutningen av mansrollen kommer något senare, på 80-talet, då män, förutom att vara sitt yrke, också beskrivs som pappor. Slutsatsen av studien är att framför allt är skribentens syn på manligt och kvinnligt som (re)produceras. Hennes idéer om genus är det som läsaren antas hålla med om. Läsarna antas vara en homogen grupp, en samling likasinnade som också tycker att det är eftersträvansvärt att kvinnor är vackra medan män ska ha makt samt vara fysiskt starka.

Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta på vilken könsmärkningsamt vilka föreställningar om politik som framkommit i bevakningen utifrån modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys därsamtliga artiklar från valrörelsen har undersökts utifrån förbestämda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom såväl könsmärkning som föreställningar ärmanligt präglade. Exempelvis kan det konstateras att det finns en övervikt av manliga aktörersom framträder i egenskap av elit-källor i artiklarna samt en övervägande rapportering från offentliga arenor.