Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och i vilken utsträckning före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. För att få en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den här studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anställningar, och om anställningsformen skiljer sig beroende på hur många år en före detta journalistikstudent varit tillgänglig på arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser på sina möjligheter inom branschen, vad de har för mål med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nå målen i förhållande till vilken anställningsform de har undersöks också i den här studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anställningsförhållanden påverkar journalisternas autonomi och deras ställning som yrkesgrupp. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och undersökningsmaterialet består av 436 före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola. De före detta journalistikstudenterna är telefonintervjuade och har besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 74 procent. Studien visar att en tredjedel av Södertörns högskolas före detta journalistikstudenter arbetade som journalister i en fast anställning vid svarstillfället. Vidare arbetade en tredjedel i en tillfällig anställning eller som frilans och resterande var inte yrkesaktiva inom journalistik överhuvudtaget. Av de som läste sin sista termin för fem år sedan hade dubbelt så många en fast anställning i förhållande till de som läste sin sista termin för två år sedan. De allra flesta har fått sitt arbete genom någon slags kontakt och vanligaste vägen till kännedom om arbete var genom praktik eller tillfällig anställning. En viktig slutsats i den här studien är att arbetsmarknaden för journalister är uppdelad mellan fast anställda och tillfälligt anställda, vikarierna är de som i högst utsträckning vill vara kvar på sina arbetsplatser om tre år men få av dem tror att de kommer vara kvar. Studien visar att de allra flesta yrkesaktiva före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola bedömer sina möjligheter på den journalistiska arbetsmarknaden som goda (över medel). I analysdelen sammankopplas insamlad empiri med tidigare journalistikforskning och teorier om det nya arbetslivet. De flesta av studiens resultat går i linje med tidigare forskning kring journalisternas arbetsmarknad. Det finns inte särskilt mycket forskning på hur kontakter inom mediebranschen spelar in vid rekryteringsprocesserna och därför anser vi att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet!

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande. Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper. Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra. Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.

The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women’s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth. With the qualitative analysis we were able to see potential patterns among our empirical data. Lgbt is known as a minority group and has often been described in a stereotypical way. We wanted to see if and how the portraying of lgbt has changed within the last 16 years and if the different target groups affect the portrayal. Our studie shows that stereotypes, according to the magazines, are still a part of the preconceptions in our society. In the middle of 1990’s the magazines wrote about stereotypes such as the lonely lizzie and the sparkling faggot. Nowadays they focus on what is seen as feminine and/or masculine. Heteronormativity is still the prescribed values of today.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur. Den mest uppseendeväckande skillnaden är hur tidningarna gestaltar problemen. Vi hade förväntat oss större skillnader mellan tidningarna. Den största likheten är att ingen av tidningarna hade en enda artikel som ställde sig helt förnekande till att människliga handlingar är orsaken till global uppvärmning.

Den 22 juli 2011 bombade Anders Behring Breivik regeringskvarteren i Oslo. 8 personer dog och flera skadades. Bomben orsakade också stor materiell skada. Några timmar senare sköt gärningsmannen ihjäl 69 personer på ön Utøya. Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen rapporterade kring händelserna de fem första dagarna efter dåden. Med utgångspunkt i ett diskursperspektiv har studien genom kvalitativ analys av texterna svarat på hur gärningsmannen till de båda dåden har förklarats i de fyra tidningarna. Det har visat sig att han beskrivits på många olika sätt. Han har framställts som exempelvis terrorist och högerextrem, personlighetsstörd och som psykiskt sjuk. Dessa skapar tillsammans med andra beskrivningar, som exempelvis singel, frimurare eller ond, en bild av gärningsmannen som inte är enhetlig. Beskrivningarna fungerar som förklaringar till dåden. Det kan med stöd i tidigare forskning vara så att rädslan över att kategorisera rasistiska ytt-ringar eller som i detta fall, terroristiska och högerextrema sådana, vilket gör att gärnings-mannen inte kategoriseras som det ena eller det andra utan får flera benämningar. Studien har som en andra slutsats kommit fram till att de olika rubriceringarna fungerar som en förklar-ingsmodell eller orsak till brottet eftersom det inte förklaras djupare utan får stå för sig själva. En tredje slutsats är att terrorism och terrorist är beteckningar på brottet och gärningsmannen, snarare än en förklaring till varför det inträffat. Detta eftersom dessa beteckningar återkom-mer oavsett vilken förklaring som anges.

<p>En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.</p>

<p>Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande.</p><p>Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper.</p><p>Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra.</p><p>Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.</p>

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende. Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg. Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant. Undersökningen bygger även på hur musikkritiken bedrivs rent plattformmässigt samt relationen mellan musikkritiken och musikbranschen. Som analysverktyg har en tematisk kodning använts som utgår ifrån teoripunkter om bakgrund, socialisering, musikbransch och smak. Resultatet visar mest slående en smärre skiftning i hur musikkritiken bedrivs i fråga om att man hellre framhäver bra musik, liknande en musikguide, än att såga den. Analysen visar även på att Bourdieus teorier om kapital är befogade för både förtroende och status när det handlar om både social, akademisk och erfarenhets-bakgrund som blir till ett kulturellt kapital. Detta i samvävnad med att mediet som kritikern jobbar för har så pass tungt förtroende för sin publik, ett ekonomiskt kapital. Det går att hitta mönster i socialisering och arbetsförhållande. Synen på att man hellre guidar lyssnarna bland den mängd musik som kommer ut idag beror till största del på ekonomiska anledningar som platsutrymme, men också den teknologiska framstegen med spellistor via Spotify.