Sedan 2013 har fler och fler kvinnliga supporterföreningar bildats i Sverige. Dessa stöttar fotbollslag runtom i landet. I denna uppsats kommer fokus att ligga på de tre Stockholmslagen AIK, Djurgården, Hammarby och dess kvinnliga supportrar. I vår uppsats undersöker vi hur stor representationen av kvinnliga supportrar är i tidningarna Aftonbladet och Expressen. Totalt har 37 artiklar från de båda tidningarna analyserats, detta har kompletterats med fyra kvinnliga fotbollssupportrars egen syn gällande den kvinnliga representationen i media. Undersökningsperioden sträcker sig från 31 mars 2013 till den 5 november 2017, med ytterligare avgränsningar till de månader då Allsvenskan spelats under dessa år. Uppsatsen utgår bland annat från Aage Radmanns, Yvonne Hirdmans och Peter Dahléns teorier kring genus-, media-, maskuliniteter- och idrott. Undersökningens artiklar analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys med avstamp i Johanna Ledins och Ulla Mobergs dekonstruktionsmodell som kompletterats med Steinar Kvales och Svend Brinkmanns modell för kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att kvinnliga supportrar till stor del varit exkluderade i rapporteringen. Den bilden bekräftas också av undersökningens fyra informanter. Men även att det i stor utsträckning varit manliga journalister som skrivit artiklarna som undersökts. Resultatet har även visat att det skrivs mycket om våld när supportrar nämns i Aftonbladet och Expressen.

Detta är en komparativ studie om Östersjöns miljöproblem och hur de gestaltas i tre svenska och tre svenskspråkiga finska tidningar. Östersjön har, enligt forskare flera olika miljöproblem, bland annat övergödning, överfiske, gifter i fisk samt nedskräpning och invasiva arter. En annan aspekt som är viktig att ta hänsyn till i denna studie är relationen mellan Sverige och Finland, inte enbart gällande Östersjöns miljöproblem utan också hur relationen har sett ut historiskt inom olika sociokulturella- och ekonomiska aspekter. Studien är indelad i två olika delar, en kvantitativ och en kvalitativ. De teoretiska ramverken som använts är uppmärksamhetscykler och gestaltningsteori. Resultatet från studiens första del visade bland annat att fiskeindustrin och fiskar var det vanligaste ämnet att rapportera om för samtliga tidningar utom en. Materialet från den kvalitativa studien utgick från resultatet från den kvantitativa och fokuserade därmed på artiklar om fiskeindustrin och fiskar. Resultatet på den kvalitativa studien visade att artiklarna från både de svenska och finska tidningarna skiljde sig åt och att de finska artiklarna använde exempelvis fler forskningsinriktade ord och begrepp. De svenska tidningarna innehöll också tydligare ansvarsgestaltningar. Sammanfattningsvis finns det skillnad i både hur mycket det rapporteras om Östersjöns miljöproblem och hur dessa gestaltas med avseende på miljöjournalistikens uppmärksamhetscykler

The purpose of the study was to examine similarities and differences between how two Swedish newspapers value its content and what kind of news is published on the sport pages. Our method in this study was a quantitative content analysis where we analyzed 560 articles from the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The most important results we got from our study was that most of the articles was about football and ice hockey. Especially articles about football dominated in both newspapers. Another result we found was that there was a big difference when it came to articles about men and women. In the newspaper Aftonbladet almost 85 percent of the articles were about men and in Dagens Nyheter the number were around 66 percent.

Syfte och problemformulering: Syftet med studien är att undersöka hur ett urval av politiker och tjänstemän inom Ånge kommun ser på medieutvecklingen och medieskuggan. Samt hur den lokala medieutvecklingen har förändrat möjligheten för Ånge kommun att komma ut med information. Metod och material: Studien är byggd på sju samtalsintervjuer inom Ånge kommun. Respondenterna är två politiker, fyra tjänstemän och en som arbetar med service. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunen letar nya vägar genom den medieutveckling som snabbt ändrar förutsättningarna för att nå ut till medborgarna via den traditionella journalistiken. På bara några år har stora förändringar skett i medielandskapet i Ånge kommun. Först togs en lokalredaktion bort och tre år senare fick Dagbladet en hastig nedläggning 2015. Medieskuggan började breda ut sig över kommunen genom detta. Kvar finns en lokalredaktion med en lokalreporter som arbetar mitt i centrala Ånge. Facebook fick en stor plats i studien. Informationsavdelningen på Ånge kommun ser positivt på att utveckla sociala medier för att nå medborgarna via internets nya vägar.

Problemformulering och syfte: D etta är en studie av den kvinnliga gestaltningen i två olika kvinnomagasin från olika årtionden. Studien berör hur kvinnan beskrivs och framställs i text samt bild i de studerade magasinen. Vi ämnar att jämföra resultatet mellan magasinen för att se om det finns några eventuella skillnader i gestaltningen. Metod och material: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys för text och en semiotisk analys för bild i respektive magasin. Tillsammans med dessa två analyser har vi även valt att göra en kvantitativ presentation av magasinens olika teman och egenskaper. Den översiktliga kvantitativa genomgången har fungerat som en urvalsprocess för att sedan hitta tio representativa artiklar att analysera i vår kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: Studien visar att kvinnan gestaltas på olika sätt i Hennes jämfört med i Veckorevyn . Kvinnorna i magasinet Hennes från 1973 framställs framförallt som svaga, undergivna, passiva och utsatta för makt. Det stora fokuset ligger på den framgångsrika mannen och hans karriär. Hennes valde även att främst lägga fokus på kvinnans utseende och kvinnokroppen där kvinnan förväntas vara attraktiv för mannen. I Veckorevyn framställs istället kvinnorna som starka och självständiga. Detta märks tydligt i den kvalitativa innehållsanalysen samt den semiotiska analysen att kvinnan gestaltas som framgångsrik, driven och målinriktad.

Med grund i ett för journalistiken fallande förtroende, vilket i kombination med PR’s ökade inflytande anses medföra en demokratisk utmaning, är syftet med denna studie att komparativt se på publikens förtroende för varumärken respektive journalistik. Inledningsvis intresserar den sig för vilka, om några, skillnader och effekter det finns på förtroendet beroende på avsändartyp. Den undersöker också om förtroendet influeras av publikens individuella faktorer och/eller socioekonomiska förhållanden. Studien har en kvantitativ ansats med ett webbexperiment och en tillhörande enkät som metod. Sammantaget har 141 respondenter, uppdelade i fem grupper, besvarat totalt tio frågor. Av dessa sökte åtta stycken efter individuella och socioekonomiska förhållanden, medan resterande två avsåg mäta förtroendet och upplevelsen kring ett innehåll. Experimentets sample bestod av svenskar, vilka nåddes genom en efterlysning på Facebook. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Agenda Setting Theory, Uses and Gratifications och Kulturellt kapital, tillsammans med föregående forskning rörande journalistik, PR, förtroende, digitalisering samt medier, demokrati och samhälle. Sedan tidigare finns en vetenskaplig grund beträffande förtroendet för journalistik, däremot har detta inte satts i relation till varumärken. Man har inte heller engagerat sig i andra faktorers eventuella påverkan på en individs förtroende. Resultaten visar inga signifikanta förtroendeskillnader mellan varumärken och journalistik, inte heller i en jämförelse specifika aktörer emellan (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Volvo och Volkswagen). Istället för avsändare, har individfaktorer visat sig vara av större relevans för förtroende. I synnerhet utmärker sig utbildningsnivå och grad av politiskt intresse, där högt utbildade och högt politiskt intresserade tenderar ha ett lägre förtroende i förening med ett mer kritiskt förhållningssätt. Samma samband yttrar sig också ju mer politiskt högerställd individen anser sig. Som konklusion baseras individens förtroende inte på avsändaren, utan snarare på dennes socioekonomiska och individuella faktorer. / The purpose of this essay is to study the public’s trust in journalism and brands respectively, as well as potential effects and differences that exists within this trust, depending on the messenger. The research also investigates the socioeconomic and individual factors of the public that might affect their trust. The study departs from the facts that trust in journalism is currently in a down-moving spiral, which, in connection to the expansion of Public Relations, creates a problem for both democracy and society. The study was conducted through a quantitative method in the shape of a web experiment, accompanied by a survey. 141 respondents, divided into 5 groups, answered a total of 10 questions, out of which 8 asked about the respondents’ individual and socioeconomic factors, and 2 asked about the respondents’ experience of a specific content from different messengers. The sample in the experiment consisted of Swedish men and women whom were found via Facebook. The theoretical framework of the study comprises Agenda Setting Theory, Uses and Gratifications and Cultural capital, together with previous research affecting journalism, PR, trust, digitalization, media, democracy and society. There are already quite a lot of research regarding trust in journalism, but never before has this been compared to the trust in brands. Neither has socioeconomic factors been looked at as a contributing factor to an individuals’ level of trust. The results of the study show that there are no significant differences in trust towards journalism and brands, neither have we found differences between specific senders (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Volvo and Volkswagen). Neither age, gender, profession, news consumption nor internet use seemed to have any effect on trust. However, education and political interest stand out. Higher education, as well as higher political interest, gives a lower trust and a stronger criticism of source. A rightward political orientation can be linked to lower trust as well. Thus, the audience’s trust is not based on the messenger, but rather on individual attributes and characteristics.

Media and journalists influence the Swedish democracy and form opinions among the public. With this is mind, media has a responsibility to be a critical institution and to strive for impartial reporting. However, it can be argued that party political opinions are embedded within media organisations hence, preventing neutral reports. With this in mind, Systembolaget, the Swedish alcohol monopoly, becomes especially interesting. Partly, because CEO, Magdalena Gerger, recently wrote a debate article protesting a motion allowing direct sales from small business alcohol producers. Additionally, Systembolaget has a unique position of power in the Swedish society.  The purpose of this thesis is to explain which generalised image of Systembolaget that is portrayed based on articles from the four largest Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, over the course of one year. In order to meet the purpose, a quantitative content analysis was conducted, where 412 articles from the selected newspapers were analysed. A qualitative method was then used to analyse expressed opinions towards Systembolaget.  The findings indicate that a majority of the articles about Systembolaget tended to be “neutral” (e.g. beverage tips). Furthermore, none of the analysed articles were written with an auditing perspective on Systembolaget. Finally, the thesis concluded that there is a difference between the selected newspapers reporting on Systembolaget. Future research should strive to further look into the reporting of Systembolaget through time.

This study look into women who works as sports journalists. The purpose is to examine how they see their own role as women and sports journalists and how the work environment has evolved over time. The purpose is answered via three questions, How does women sports journalists view their own role, How do they feel about the reactions from athletes, colleagues and the audience, and How do they experience their work environment. To answer the questions we use qualitative interviews which are examined with the theories of power and gender by Pierre Bourdieu and the perspectives of gender from Gunilla Jarlbro and Gayle Rubin. The study also uses identity theory published by Nils Hammarén and Thomas Johansson. The study shows that sports journalism is a stressful job, especially for women sports journalists, who have the pressure to create content that generates money for the business owners, and at the same time have to prove their knowledge and professionalism in the field of sports journalism.

The Hindu island of Bali is a patriarchal society and the Balinese people’s everyday tasks are woven together with their many cultural and religious rituals and actions. Bali is one of the most famous and most visited islands of the wide spread island nation of Indonesia. Here, the concept of cultural tourism is established – a concept which regards the rich Balinese culture as a tourist draw, something that motivates the Balinese people to safeguard their regional identity and culture. These strives although tends to collide with the strives towards a more gender equal society. This study investigates the role of the Balinese female journalist – both within the newsrooms and in the society in general. It is based mainly upon in-depth interviews with women journalists in Bali. The theoretical framework orbits around a gendered approach to the theory of Journalism Culture, which combines concepts such as doxa and social fields to explain the dynamic and dichotomizations within the professional field. Masculine domination theories are also used. The results of this study reveal a complex situation where the female journalists perform a challenging balance act in order to perform their very best both at work, at home and in the society.

Färre fasta anställningar har fått journalister att söka alternativa vägar och metoder för att överleva. Journalistyrket tangerar idag yrken som marknadsföring och affärskommunikation och på arbetsmarknaden premieras nya egenskaper som allt oftare går att kopplas till entreprenörskap. Denna kvalitativa studies frågeställningar behandlar de egenskaper journalister själva upplever krävs för att vara attraktiv på arbetsmarknaden idag, vad den enskilda journalistens plattform och publiken på sociala medier har för betydelse samt vilka varumärkesbyggande strategier som journalister använder sig av i arbetet med en journalistisk profil. Med semistrukturerade intervjuer som underlag undersöker denna studie på ett mer djupgående sätt hur svenska profilerade journalister upplever arbetsmarknaden samt hur de arbetar för att öka sin konkurrenskraft. Resultatet vittnar om att det går att dra paralleller mellan journalisters arbete med profilering respektive sociala medier och klassiska varumärkesbyggande strategier. Sociala medier utgör idag en viktig distributionskanal för både enskilda journalister och arbetsgivare. Att bygga en plattform på sociala medier och få en stor egen publik går att likställas med en form av eget kapital som journalister använder när de konkurrerar om jobb.