I en tid då tidningsbranschen står inför en omfattande strukturomvandling, är jakten igång att hitta komplement och substitut till gamla intäktskällor. Som ett led av detta har intresset väckts för att använda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding är en finansieringsform där privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd från ett större antal finansiärer. Frågan är dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige.Den här rapporten ämnar kartlägga den svenska befolkningens kännedom om, och deras inställning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkätundersökning som syftar till att svara på följande frågor:Vilken inställning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsformför granskande journalistik?Vilka förutsättningar krävs för att finansieringsformen ska accepteras av svenskanyhetskonsumenter?Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding?Resultatet visade att kännedomen om crowdfunding är låg och slutsatsen är att marknaden för crowdfunding är omogen i Sverige. Vidare är det är få som uppger att de med crowdfunding skulle kunna tänka sig att betala för en journalistik granskning i förväg. Dock ställer sig en femtedel positiva till finansieringsformen och en potential finns att omvandla denna inställning till betalningsvilja om rätt åtgärder görs.Respondenterna är beredda att betala för granskningar av orättvisor eller missförhållanden och gärna ämnen som de har ett personligt intresse av att få granskat. En förutsättning för att få finansieringsmodellen att fungera i Sverige är att man lyckas formulera för läsaren vilket mervärde som följer att betala för journalistik i förväg. Samtidigt krävs att framtida crowdfundingtjänster är tydliga kring finansiärernas rättigheter och skyldigheter, tillsammans med en fullständig transparens kring processen. / In a time when the newspaper industry face major structural changes, a search for new andsupplemental sources of revenue has begun. In line with this, crowdfunding has been addressed as a way of financing journalism. Crowdfunding is a model of financing where individuals and organizations, can apply for funding from a wide range of funders. Several experiments have occurred in the world, e.g. Spot.us and Krautreporter. The question is whether there is a potential market for crowdfunded journalism in Sweden.The purpose of this paper is to describe the market for investigative journalism financed withcrowdfunding, from a consumer’s view. This is done through a survey that aims to answer the following questions:What is the attitude of the Swedish population towards crowdfunding as a form of financing of investigative journalism?What conditions are required for crowdfunding to be accepted by Swedish consumers?What obstacles do Swedish consumers experience to pay for journalism with crowdfunding?The results show that awareness of crowdfunding is low and the conclusion is that the Swedish market for crowdfunding is immature. Furthermore, only a few percentages of the respondents stated that they would be willing to pay for a journalistic work in advance. However, one fifth of the respondents are positive to the model of financing, and there are signs showing that this attitude can be converted into a willingness to pay, if the right measures are made.Most of the respondents state that they are willing to pay for the investigation of maladministration or injustices, and preferably subjects that they have a personal interest in getting audited. However a prerequisite for the model to work in Sweden is that one manages to articulate the added value of paying for journalism in advance. In the same time, future crowdfunding services must be absolutely clear about the financiers' rights and responsibilities along with full transparency around the process.

Zara Larsson and the male haters. A critical discourse analysis of the medias depiction of the singer Zara Larsson’s commentary on Bråvallafestivalen 2015 Zara Larsson, born in 1997, is a famous, young swedish singer. Besides her career in music she is also famous for her feminist thoughts in social media. In 2015, she critizised the swedish festival Bråvallafestivalen for its lack of female artists. This critizism was first published in the swedish newspaper Dagens Nyheter and afterwards there was a huge reaction in social media where lots of people critizised and threatened Zara Larsson because of her thougths. Therefore, the purpose of this study is to explore how swedish newspapers reports about this situation and how Zara Larsson is portrayed, from a genderperspective. We are using a thematic analysis and a critical discourse analysis as a method. The analysis is based on articles and opinion journalism in swedish newspapers from all over the country. Theories we have used for the study is gendersystems and ideology. The main conclusion of this study is that the debate ended up to be very polarized, and that the supporting side of Zara Larsson dominated the debate, while the opposition tended to be some sort of hopeless contenders. We could also se that the main ideology was feminism, both visible and hidden in the texts. Keywords: Critical discourse analysis, Thematic analysis, gender, Zara Larsson, Bråvalla festival.

Digitaliseringen har omförhandlat vilkoren för journalistiken och hur den på förmedlar samhällsnyttig information till medborgarna i en demokrati. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva i vilken utsträckning och hur centrala svenska nyhetsmedier anpassar sin nyhetsrapportering på sociala medier efter plattformslogik. Detta har gjorts utifrån begreppet “uppmjukning av sociala nyheter” (social news softening) som definierats av Klein m.fl. 2023. Studiens kvantitativa del utgörs av en sammanställning av nyhetsartiklarnas ämne, avseende distinktionen mellan hårda och mjuka nyhetsämnnen. Materialet för denna analys består av inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på Facebook och Instagram. Den kvalitativa delen består av en innehållsanalys av utvalda nyhetsartiklar och inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på respektive konto på Instagram, Facebook samt på mediernas egna webbsidor. Studiens kvantitativa resultat visar att både Dagens Nyheter och SVT Nyheters nyhetsrapportering inför det svenska riksdagsvalet 2022 i huvudsak består av hårda nyhetsämnen. Det kvalitativa resultatet visar på väldigt få och svaga tendenser på uppmjukning av sociala nyheter enligt Klein m.fl.:s konceptualisering.

Ämnet mat är trendigare någonsin, och recept och krogrecensioner florerar allt oftare i tidningar och på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad matjournalistik är för genre och vad den ger utrymme för men även att försöka reda ut vad en matjournalist behöver besitta för kunskaper och hur man axlar rollen på ett professionellt vis. För att undersöka genren och arbetsrollen har frågeställningarna fokuserat på hur det har sett ut rent historiskt. Mer specifikt fokuserar studien på en kvalitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters arkiv, mellan 1974 och 2024, där teman samt på en kvalitativ intervjustudie där personer som befinner sig på den matjournalistiska scenen har medverkat. Bland de medverkande intervjupersonerna finns matjournalister, pensionerade matjournalister, matskribenter på sociala medier och kockar. Variationen av intervjupersoner har bidragit till olika perspektiv och gynnat den kvalitativa metoden på så sätt att åsikter har fått stötas mot varandra i resultat- och analyskapitlen.  Det teoretiska ramverket är baserat på Bourdieus fältteori med visst fokus på symboliskt kapital, samt professionaliseringsteori med fokus på de professionalisering. Resultatet av studien visar att genrens innebörd innehåller en del olika teman, men framför allt att den har förändrats samt breddats med tidens gång. Enligt innehållsanalysen finns flera återkommande textformat sedan 1974. Innehållet är till viss del liknande genom tiden, precis som att olika teman och trender återkommit, men bredden på innehållet och variationen har ökat och bidragit till ett mer varierat innehåll.  Dessutom har rollen som matjournalist utmanats av digitalisering och ökad konkurrens från modernare aktörer än de traditionella tidningarna. Idag finns alternativa medier som till viss del förnyar synen på vad man kan definiera som matjournalistik.

Denna studie undersöker hur svenska kriminaljournalister och grävande journalister, med särskilt fokus på granskande reportage om brott och kriminalitet, beskrivs och porträtteras i facktidningen Journalisten, samt med en jämförande utgångspunkt i genus. Studien utgår från en kvalitativ textanalys, med analysfrågor som vi format utifrån Johanna Ledin och Ulla Mobergs (2019) språkliga textanalysmetod. Vi har i studien analyserat sju personporträtt om kriminaljournalister och grävande journalister från tidningen Journalisten. Analysen utgår från ett frågeschema med syfte att identifiera vilka egenskaper som tilldelas journalisternas person, vilka ideal som tilldelas yrkesrollen samt om porträtteringen skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Det teoretiska ramverket är baserat på teoretiska utgångspunkter som berör journalistyrket professionalisering, genus och yrkesideal. Resultatet av den kvalitativa textanalysen visar på ett flertal återkommande journalistiska ideal. De främsta ideal som tilldelas yrkesrollen relaterar till den journalistiska funktionen, men att vara ambitiös och engagerad i sin arbetsroll lyfts också som betydande ideal. Genom textanalysen har vi observerat att de egenskaper som lyfts hos de granskande journalisterna också stämmer bra överens med yrkesidealen. Samt att de egenskaper hos journalisterna som inte relaterar till eller stämmer sämre överens med yrkesrollen får mindre utrymme i texterna. Resultatet visar dessutom att porträtteringen i texterna skiljer sig utifrån ett genusperspektiv, där de kvinnliga granskande journalisterna porträtteras i högre grad utifrån ytliga faktorer samt att texten lägger en större vikt på deras privatliv och känslor.

Den här uppsatsen undersöker hur åtta journalister vid lokala medieföretag i Sverige påverkas av hot och hat i sitt yrke och hur de ser på självcensur. Åtta journalister från olika lokalmedier runt om i Sverige har intervjuats genom kvalitativa intervjuer och resultatet visar att kvinnliga journalister upplever mer frekventa och allvarliga hot jämfört med sina manliga kollegor, men det rapporterades inte om fysiskt våld direkt relaterat till deras yrke. Journalisterna visade generellt brist på rädsla för konflikter eller repressalier trots näthat och skrämmande situationer. De betonade sitt åtagande för den journalistiska integriteten och korrektheten. De visade också en stark vilja att undvika självcensur och upprätthålla journalistikens etik och pressfrihet, även när de erkände potentiella påtryckningar från arbetsgivare eller externa krafter. Sammanfattningsvis belyser studien det komplexa samspel mellan journalistikens integritet, yttre påtryckningar och det förändrade medielandskapet och ger insikt om utmaningarna och möjligheterna som journalisterna står inför i dagens samhälle.

I den här uppsatsen undersöks hur sexualbrottsartiklar är uppbyggda i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Fokus kommer att ligga på rubriker. Det finns mycket forskning om genus och media men inte specifikt om dessa typer av artiklar. Uppsatsen har utgått från ett genusperspektiv med kvinnan som offer och mannen som gärningsperson, eftersom det är kvinnor som i högst utsträckning utsätts för våldtäkter.  Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att 7,8 procent av kvinnor uppgav att de utsatts för sexualbrott 2022. Majoriteten av dem som misstänks för våldtäkt eller andra sexualbrott är män.  Genom en kvantitativ innehållsanalys kodades 100 artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen utifrån genus- och gestaltningsteorin. I den här studien undersöks hur rubrikerna och artiklarna är uppbyggda, vad de innehåller och vem som får uttala sig i detta ämne. Vårt resultat visar att rubrikerna ofta handlar om flera saker och att kvinnan är det vanligaste subjektet i dessa artiklar. Utifrån vårt resultat kan vi också se att det ofta är polisen som får komma till tals med talminus eller att ingen uttalar sig med talminus. En anledning till detta är att det är vanligare att texterna inom ämnet är notiser, och i en notis har man inte alltid ett talminus.

This study aims to examine how the Swedish national team in football was portrayed in a Swedish newspaper during the FIFA Women's World Cup 2003 and 2023. The main focus was to examine if there were any similarities or differences in the portrayal from a gender perspective. The study aims to understand whether and how gender stereotypes exist and change in sports journalism. The empirical material consists of ten articles published in Dagens Nyheter, five from each championship. A qualitative linguistic text analysis was used to analyze the articles from a linguistic perspective to uncover underlying values and meanings. The study uses a theoretical framework consisting of Hirdman's gender system and gender contract (2003, 2004), Lippmann's stereotypes (2012), and Entman's framing theory (1993). The findings revealed both differences and similarities in the team's portrayal in 2003 and 2023. The reporting in 2023 showed a shift towards focusing less on private lives and appearances compared to 2003, despite the lack of strong patterns in 2003. References to players by their full name were more common in 2023 in comparison to 2003 where the use of only forename and nicknames were more common. Both tournaments consistently emphasized the emotional aspects of the players and also described them based on their athletic achievements. The results show that the reporting on women's football is evolving towards a less stereotypical portrayal, though some stereotypical elements remain, such as the strong focus on the player’s emotions.

Syftet med undersökningen var att studera hur nyhetsvärderingsprocessen och olika mål i verksamheten balanserades på sex tidningsredaktioner som producerar nyheter för Tiktok. För att erhålla ett ovanligt perspektiv genomfördes semistrukturerade intervjuer med ansvariga för tidningarnas strategier på sociala medier. Totalt genomfördes sex intervjuer med fyra sociala medier-redaktörer, två chefredaktörer och en reporter som dagligen arbetar med att producera nyheter för Tiktok. Studien använde kommersialiseringsteorin som övergripande ram för att analysera och tolka intervjuerna. Resultatet indikerar att samtliga tidningar, lokala såväl som nationella, etablerade sig på Tiktok för att skapa varumärkeskännedom och en relation till en publik de tidigare inte lyckats att nå ut till. Somliga intervjuade uppgav att de tydligt vet vad som efterfrågas av Tiktok-publiken och att de aktivt producerar nyheter som tilltalar denna målgrupp. Andra framhåller att det handlar om ett urval när det kommer till vilka nyheter som publiceras på Tiktok. Det framkom även att redaktörerna gör flera avvägningar, exempelvis gör vissa tidningars varumärke det svårt att arbeta enligt både en kommersiell logik såväl som Tiktoks logik. Särskilt anmärkningsvärt var att ingen av de intervjuade tidningsredaktionerna för närvarande genererar intäkter från Tiktok, utan samtliga förklarade att den nuvarande investeringen förväntas ge avkastning i framtiden. / The objective of this study was to examine the news evaluation process and various operational goals were balanced at six newspaper editorial offices that produce news for Tiktok. To gain a different perspective, semi-structured interviews were conducted with those responsible for the newspapers’ social media efforts. In total, six interviews were conducted with four social media editors, two editors-in-chief and one reporter who work daily with producing news for Tiktok. The study was grounded on commercialization theory as a comprehensive approach to journalism to analyse and interpret the interviews. The findings indicate that all newspapers, both local and national, established a presence on Tiktok to create brand awareness and to build a relationship with an audience they had previously failed to reach. Some interviewees stated that they have a clear understanding of the Tiktok audience’s demands and actively produce news that appeals to this audience. Others emphasized that there is a selection process regarding which news is published on Tiktok. It also became evident that several considerations are made by the interviewed editors, for instance the brand of some newspapers make it difficult to work within both a commercial logic and Tiktok’s logic while maintaining the newspapers brand. Notably, none of the interviewed newspaper’s editorial offices currently generate revenue from Tiktok, with all explaining that the current investment is expected to yield returns in the future.

The aim of the study was to examine the news coverage surrounding Stockholm City Theatre’s former CEO Benny Fredriksson during the metoo-movement, from the time of the accusations against him until a time after his death. The questions examined were: How is Benny Fredriksson represented at the time of the publishing of the accusations and at the time of his death? How are the anonymous witnesses and the journalism represented? How does the representation of victims and perpetrators change after the death of Benny Fredriksson? What are the differences and similarities in the reporting of Aftonbladet and Dagens Nyheter? To analyze this, we made a discourse analysis of 12 articles from Aftonbladet and 13 articles from Dagens Nyheter. The results showed that the roles of all the characters change during the coverage. At the time of the publishing of the accusations, Benny Fredriksson is represented as an evil dictator that harasses his employees at Stockholm City Theatre. After his death, Benny Fredriksson is represented as a victim of circumstances, helpless and full of anxiety. At first, the witnesses are represented as scared, helpless victims. At the end of the coverage the representation has changed, and the victims are instead represented as perpetrators that are accused of lying. The journalism goes from being represented as investigative journalism to being represented as a media hunt that killed Benny Fredriksson. Overall, Aftonbladet is more defending of the witnesses and the journalism while Dagens Nyheter is more defending of Benny Fredriksson. The study shows that a death can affect the news coverage and consequently how the characters are represented.