The work produced by war correspondents can be affected by traumatic and stressful situations, both short and long term (Lazarus & Folkman, 1984). Can readers trust journalists to write objectively and not to fill articles with emotions? As readers, it is relevant to know that information. The study will consist of seven qualitative interviews of war correspondents, because they experience traumatic and stressful situations on assigment to a greater extent than a "normal" journalist would do (Smith, Drevo & Newman, 2018). This allows the study to gain a more comprehensive understanding of how trauma and stress can affect psychological well-being and journalistic work. The study will not be able to generalize the findings as the sample used does not cover to conclude that all war correspondents are affected in the same way. The study will highlight how cultures of silence in newsrooms have affected psychological well-being and how traumaand stress can have negative effects if not managed properly. The main focus is to find out how a person's psychological state can affect the journalistic work that is supposed to be objective. There is a limited amount of previous research but the study consists largely of what has been found. The research is mostly based on the findings of the interviews. The expected result is that war correspondents are psychologically affected by reporting from war-affected areas and that their journalistic work may be affected by trauma, emotions, stress, ethical and moral dilemmas.

Den här uppsatsen undersöker artificiell intelligens (AI):s förmåga att producera nyhetsartiklar, vad bristerna och styrkorna med AI-genererade artiklar är samt vilka etiska problem som finns med att implementera AI i journalistiska processer. Mer specifikt har GPT-4, som i skrivande stund är en ny men kraftig språkmodell, använts för att generera artiklarna som undersökts. I studien har sex deltagare blivit exponerade för totalt nyhetsartiklar varav fem var AI-genererade och fem var mänskliga. Deltagarna har sedan, utan att få veta vem som skrivit artiklarna, fått uttrycka sina tankar och känslor om artiklarna och AI-genererade nyheteröverlag i syfte att öka förståelsen för hur artiklarna upplevdes. Resultatet från undersökningen visar att deltagarna överlag hade svårt att identifiera vilka artiklar som var genererade av AI. Ofta gissade de att en människa hade skrivit texten, fast den var AI-genererad. Detta varierade dock något mellan texterna. Vissa av de AI-genererade artiklarna hade brister som gjorde att deltagarna kunde identifiera dem som icke-mänskliga. Exempel på brister var att de innehöll upprepningar, konstiga formuleringar, upplevdes som opersonliga eller innehöll politiskt vinklade budskap. De innehöll även faktafel. De AI-genererade artiklarna kunde dock, trots vissa brister, ofta övertyga läsarna om att de var skrivna av en människa. Ett inslag som visade sig vara särskilt effektivt var förekomsten av antropomorfiska, eller mänskliga inslag i artiklarna. Mot undersökningens slut fick deltagarna frågan hur de ser på att eventuellt läsa AI-genererade nyheter i framtiden. Deras åsikter visade sig vara blandade - vissa var positiva till att läsa algoritmiskt genererade nyheter men vissa var också skeptiska. Slutsatsen som kan dras utifrån litteraturstudien i kombination med resultatet från undersökningen är att även om generativ AI som GPT-4 är på god väg mot att kunna generera språkmässigt passerbara nyhetsartiklar, bör beslut om att implementera tekniken noga övervägas, inte minst på grund av de etiska problem som kan uppstå när AI agerar journalist.

Denna uppsats analyserar mediers rapportering om sexuella trakasserier i Sverige fem år innan och fem år efter metoo rörelsens genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av tjugofem artiklar från två morgontidningar och två kvällstidningar mellan 2012 och 2022 och genom en intervjustudie med åtta journalister visar vår studie vilka skillnader och förändringar som skett. Tidningarna i studien är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den kvalitativa innehållsanalysen ger insikter om rapporteringens utveckling och om artiklar om sexuella trakasserier innehåll. De intervjuade journalisterna får frågor utformade efter den kvantitativa innehållsanalysen och får därefter utrymme att diskutera sina egna upplevelser och tankar om vad metoo varit med och påverkat eller förändrat.  Resultatet visar att det rapporterades mer om sexuella trakasserier under metoo i samtliga tidiningar och att det förekommer vissa skillnader i rapporteringen före och efter metoo. Det förekommer få skillnader mellan morgontidningarna och kvällstidningarna men den största skillnaden var att kvällstidningarna fortfarande skriver många artiklar om sexuella trakasserier medan morgontidningarna har en konstant nedgående kurva efter metoos genomslag.  När journalisterna intervjuas och får ta plats i studien beskrivs ett stort uppmärksammande av rörelsen och vad den varit med och påverkat. Medvetenhet och namnpublicering var något som journalisterna var mycket engagerade i. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ data ger denna uppsats djupare förståelse för hur metoo-rörelsen har påverkat och format rapporteringen om sexuella trakasserier.

Constructive journalism aims to cover stories about progress and collaboration as well as stories about devastation and conflict. This qualitative interviewstudy explores how local journalists working at Sveriges Television and Sveriges Radio experience the impact of constructive journalism on their journalistic role. What has the constructive perspective, which is now quite implemented in the two media organizations, meant for the conceptions of the journalistic role considering norms, ideals and journalistic mission? By interviewing five journalists about their experiences, we received results that provide an understanding of constructive journalism as it pertains to journalist role conceptions. The results show that the constructive perspective has come with a great sense of change for these journalists, considering how they experience their journalistic role.

No description available.

Syfte och problemformulering:Syftet med den här studien är att undersöka hur skillnaden i namn- och bildpublicering utformar sig mellan tre stora medier i Sverige under det senaste decenniet. SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningen tar avstamp i när medierna väljer att namn- och bildpublicera en gärningsperson när personen väl är dömd. Vår tes är att medier i Sverige har under det senaste årtiondet blivit mindre restriktiva med namn- och bildpublicering, vilket kan gå emot de pressetiska reglerna. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur detta påverkar det svenska medielandskapet. Metod och material: I denna studie används en kvantitativ innehållsanalys för att analysera 479 stycken artiklar publicerade under september månad från år 2013, 2018 och 2023. Medierna som analyseras är SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter där samtliga artiklar är hämtade från Retriever Research (Mediearkivet). Huvudresultat: Resultaten visar att det har skett en märkbar förändring i namn- och bildpubliceringar från samtliga tre medier över de tre mätperioderna. Förändringens omfattning ser olik ut för varje medium men i helhet har de tre medierna följt samma trend. 2013 publicerade de minst antal namn- och bildpubliceringar, 2018 ökade antalet och resultaten från 2023 visar att trenden fortsätter. Det resultat som står ut mest är att namn- och bildpubliceringen av privatpersoner ökat markant fastän de pressetiska reglerna bestått.

Studier om sambandet mellan journalisters självkänsla och deras arbetsprestation är ett outforskat område. Tidigare forskning har fokuserat mer kring andra variabler som begreppet självförtroende istället för självkänsla, eller andra yrken än journalistyrket. Denna studie fokuserar på självkänslan hos journalister och dess inverkan på deras arbetsprestation i dagens medielandskap. Studiens datainsamling skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta verksamma journalister varav fem var kvinnor och tre var män mellan åldrarna 29-58 deltog i studien. Studiens empiri analyserades med hjälp av en tematisk analys i fem steg. Under analysen identifierades tre teman: 1) Självuppfattning, 2) Relationer och 3) Makt och utsatthet. Studiens resultat visar att självkänsla har en viktig roll för verksamma journalister och deras arbetsprestation. Journalister har en unik och viktig roll i ett samhälle som vill upprätthålla demokratiska värderingar som yttrandefrihet. Sambandet mellan journalisters självkänsla och arbetsprestation blir intressant att utforska då journalistik kan påverka människors bild av omvärlden. Självkänslan hos enskilda journalister kan vara en avgörande faktor för kvaliteten på journalistiken.

Problemformulering och syfte: Relationen mellan kommunikatörer och journalister har under lång tid betraktats som ett “Love-Hate relationship”. Det har gjorts mångfalden studier på detta ämne och varför det ser ut som det gör. Det som blir av intresse är att se hur denna relation ser ut inom kommuner och lokaltidningar. Där kommunikatören i fråga kanske har en personlig relation till journalisten på lokaltidningen. Eller om relationen ser ut som det gör inom den privata sektorn där det finns en vinstdriven aspekt av det kommunikativa arbetet. Denna studie syftar till att hitta och analysera det väldigt speciella och komplicerade förhållandet mellan PR-utövare och journalister inom kommunen och lokaltidningen inom kommunen. Hur behåller de sin professionalism när de interagerar med varandra? Hur ser den relationen ut? Metod och material: Som metod i denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som form då författarna vill ha en insikt i upplevelser och erfarenheter får de två olika yrkesgrupperna. Frågorna utgick från ett frågeformulär och följdfrågor ställdes vid behov för att förtydliga eller utveckla ett svar. Dessa intervjuer delades upp i fem journalister på Sundsvalls tidning och fem kommunikatörer på Sundsvalls kommun. De teorier och modeller som är aktuella för denna studie är yrkesetik och yrkesroll och Agenda-Setting theory (dagordningsteorin). Huvudresultat: Det studien hittade gällande relationen mellan kommunikatörer och journalister var att båda sidor kom väl överens och kunde samarbeta. Man skulle kunna säga att båda sidorna är i synergi med varandra. Båda sidor var tydliga med skillnaderna mellan sina yrkesroller. Journalisterna beskrev sin egna yrkesroll med stora ord, kommunikatörerna ansåg också att sin yrkesroll var viktig men inte i samma grad som journalisterna beskrev sin. Yrkesetiken hade även journalisterna bättre koll på i jämförelse med kommunikatörerna. I sin beskrivning var journalisterna tydligare än kommunikatörerna när det gällde att förklara hur man tänker och arbetar kring sin yrkesetik.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering. Viktigt att poängtera är att analyserna görs endast på tryckta tidningar, alltså studeras texterna som de utformades just den dagen, och har inte kunnat uppdateras och ändrats i efterhand.Genom en kvalitativ innehållsanalys, med textanalys och hermeneutiken som inriktning, och identifierade ämen och teman ska urvalet av artiklar ge grunden för en övergripande analys. Detta för att skapa en förståelse för fortsatt analysering. Därefter används ämnena för en tolkande analys där bakomliggande meningar, tankesätt och språket analyseras och lyfts fram. Utifrån den beskrivande analysen visar resultatet att de mest framförhållande teman som framförs i tidningarna är; Osäkerhet och sökandet efter ett svar, Jämförelse och Anders Behring Breivik. / This study has the objectiv to examine the reporting of the events in Oslo and Utöya. To do this I ́ve choosen the timespan during 23th of july to 30th the same month. I ́m going to analyse chossen articels from swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter,As my method of analysing the results I ́m going to work with oualitative content analysis, and concentrate on hermeneutics. From the analyse I found three stand outs themes that will be discussed in later chapters in the paper. The theories I ́ve applied to the method is media logic, newsworthy and news dramaturgy, to give the method and my results a better standing ground to reach relevant results.Lastly I ́m going to apply a short story, wich will be presented as an annex to this paper. The short story will be analysing the same subject, but in a different light. In the story we will follow a working journalist when the attacks in Norway takes part. Subjects like ethics in journalism, what ́s right and wrong to publish and the human behind the words, will be discussed and analysed. Combined with the qualitative content analysis, this paper will reach results that can relevant for discussions of print media, journalism, ethics and the way newspapers report a crisis.

Svenska journalister måste idag ha multikompetens, vilket i sin tur medfört att en person måste arbeta med flera områden som tidigare var uppdelat på flera olika personer. Problematiken i detta är att antalet anställda på dagstidningar minskar, medan trycket på journalistutbildningarna stiger.Denna studie syftar till att undersöka hur journalister upplever att deras arbetsroll förändrats ur ett medietekniskt perspektiv. Den syftar även till att visa vilka digitala kompetenser journalister behöver idag för klara av det ökade kravet från omvärlden, samt för att ha en chans på arbetsmarknaden. Studien ämnar ta del av utbildningsansvarigas samt journalisters personliga upplevelser, samtidigt som den avser att kartlägga krav på digitala kompetenser bland journalister i hela Sverige.Empirin är insamlad från kvalitativa intervjuer med tre journalistutbildningsansvariga samt tre journalister. En enkätundersökning skickades ut till 200 personer från kategorierna reportrar, journalister och redaktörer aktiva på dagstidningar runtom i Sverige. Totalt resulterade den online-baserade webbenkäten i svar från 38 respondenter. Den kvalitativa insamlingen har skett genom intervjuer ansikte mot ansikte och telefonintervjuer.Studiens resultat visar att journalister upplever en stor förändring över tid vad gäller kraven att kunna behärska medieteknik. Det finns också ett tydligt ökat behov av multijournalister. Studien visar även att journalister anser vissa digitala kompetenser vara mer värdefulla än andra i sitt dagliga arbete, som exempelvis kritiskt utvärderade samt sökande och selekterande av information. Resultatet visar också att utöver den modell som Europa Kommissionen presenterat, krävs det idag att journalister kan hantera sociala medier som en digital kompetens. / Newspapers have undergone a major transformation in recent years with changing working conditions for those in the profession of journalism. Swedish journalists must have multi-skills, which means that one person has to work on several areas that which were previously divided among a bigger amount of people. A problem, which is a conclusion from these changing work conditions, is that the number of employees of newspapers is decreasing, while the pressure on journalism programs increases. This means more pressure on the job-seeking individual, so called journalist.This study aims to examine journalist’s feelings on how their job role has changed- from a media technological perspective. It also aims to demonstrate the digital skills journalists need today to cope with the increasing demand from the world and have a chance in the competitive media industry. It intends both to take part in education managers and journalists' personal experiences, but also identify requirements for digital skills among journalists throughout Sweden. The empirical data is collected through qualitative interviews with three journalists’ education managers and with three journalists. Data has also been gathered through a survey send to 200 persons with 38 respondents in the categories of reporters, journalists and editors. The interviews has been done face-to-face and through phone calls.This study’s result shows that journalists are experiencing a big change over time in terms of the requirements to be able to master the media and the ongoing greater need for multi-journalists. The results also show that journalists feel that certain digital skills are more valuable than others in their daily work. For example: Critically evaluating, searching and selection of information. The results have also shown that in addition to the already existing model that the European Commission presents on digital competence, journalists also need competence in managing different social media platforms in different types of perspectives.