This study examines how vaccines are presented in the daily newspaper Dagens Nyheter (DN). The purpose of the study is to contribute new research on how news frames appear in daily newspapers, especially in the field of journalism. The purpose of the study is also to expand research on how vaccines are presented in newspapers, more specifically to expand research on generic design framework. The study will carry out the investigation through Entman's definition of framing and thereby operationalise through a deductive approach. The results of the study show that vaccines are designed in an objective way. When it comes to news frameworks, responsible frameworks are most prevalent in articles about vaccination in DN. This is probably due to the fact that the majority of vaccine articles attribute both responsibility and solutions related to vaccines.

Denna studie har haft för avsikt att jämföra nyhetsartiklar inriktade på gaming och vidare undersöka vilka likheter eller skillnader som kunde identifieras i de olika texterna beroende på skribenternas genus. Detta tillämpades genom kvalitativa textanalyser och semiotiska bildanalyser på sex jämförelser av totalt 12 artiklar från hemsidorna MyoGaming och Fragbite. Genom att applicera Bourdieus fältteori, Halls teori encoding/decoding och Butlers feministiska teori på den analyserade empirin kunde flera skillnader och likheter identifieras.Huvudresultatet visade på skillnader som grundas i de rådande maktförhållandena inom det journalistiska fältet och gamingkulturen. De kvinnliga skribenterna påvisade mindre kunskap och kapital med ett undantag, skribenten Mårtensson. Vidare identifierades flera taktiker hos de kvinnliga skribenterna, varpå majoriteten av dessa i något mån försöker bekämpa maktstrukturerna som de finner sig i. / The purpose of this study was to compare news articles about gaming and further to investigate what differences and similarities could be identified in the different texts depending on the gender of the writer. This was done through qualitative text analysis and semiotic image analysis on six different comparisons of 12 articles from the news sites MyoGaming and Fragbite. By applying the theories of Bourdieu’s field theory, Halls theory encoding/decoding and Butlers feminist theory on the analyzed comparisons several differences and similarities could be identified. The main results showed differences based on the prevailing power conditions in the journalistic field and gamingculture. The female writers demonstrated less knowledge and capital with one exception, the writer Mårtensson. Furthermore, several tactics from the female writers were identified, with many of them trying to fight the power structures they find themselves in.

Klimatrapporteringen i svensk press har ökat markant sedan Parisavtalet undertecknades 2015. Samtidigt har de globala koldioxidutsläppen fortsatt att öka, med undantag för nedgången under 2020 års coronapandemi. Enligt FN:s klimatpanel har världen tio år på sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och detta kräver snabba och långtgående omställningar av våra samhällen. Syftet med den här studien är att undersöka hur ofta svenska nyhetsmedier rapporterar om klimatomställningen samt vilken berättelse om omställningen som förmedlas. I en globaliserad värld med globala kriser ökar behovet av en global berättelse. Studien söker förståelse för om journalistiken kan ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och skapa ett inkluderande och konstruktivt globalt narrativ för att öka omställningstakten. Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet består av artiklar och inslag som rapporterar om omställningen från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Industri, Nerikes Allehandasamt SVT:s Aktuellt och Agenda. Inledningsvis kartlägger studien förekomsten av artiklar och inslag om omställningen och fastställer hur frekvent det globala perspektivet används för att berätta om omställningen. Studiens andra del undersöker hur den globala omställningen framställs genom att tillämpa Berglez teori om global journalistik och Becks teorier om kosmopolitism och risksamhället. Resultatet visar på att svenska nyhetsmedier i liten utsträckning rapporterar om klimatomställningen. När man rapporterar framställs omställningen främst ur ett svenskt perspektiv. Medierna har svårt att ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och den globala omställningen ter sig för komplex för att få sin rättmätiga plats i nyhetsflödet. Journalistiken om den globala omställningen publiceras på kultur- och debattsidor och produceras av andra än journalister.

Denna uppsats analyserar hur Aftonbladet och Expressen rapporterar om kvinnor som blir mördade i nära relation. Studien jämför tidningarnas rapportering under året 2018. Det aktuella året blev 22 kvinnor mördade av sin nuvarande eller före detta partner i Sverige. Analysen jämför hur tidningarna skiljer sig åt i rapporteringen och hur beskrivningen sker av morden, offren och förövaren. Studien undersöker bland annat huruvida Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offer, om ”ideala offer” förekommer, vilka källor som får uttala sig och om tidigare våld finns rapporterat. De pressetiska reglerna jämförs mot analysens resultat för att undersöka hur svensk kvällspress förhåller sig till riktlinjerna. Studien utgår från den kvantitativa innehållsanalysen med inriktning på genusteori och gestaltningsteori samt behandlar tidigare forskning av ämnet. Metoden som används för utförandet av analysen är kvantitativ innehållsanalys. Studiens material består av 149 artiklar, 83 artiklar från Aftonbladet och 66 artiklar från Expressen. Resultatet av studien visar att både Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offret. Det finns ett större fokus på förövaren än offret i rapporteringen och Expressen är mer detaljerad i rapporteringen och använder mer bilder och namn än Aftonbladet. Den vanligaste enskilda källan att uttala sig i Aftonbladet och Expressen är åklagaren, resultatet visar också på att offentliga källor oftare är återgivna än privata.

The goal of this study has been to investigate what gender representation looks like in the pictures in Kalmar's largest newspaper, Barometern, and how men and women are portrayed in the pictures. The material used is all editorial images during week 9 in 2010 and during week 9 in 2020. I have conducted a quantitative content analysis of the images and analyzed them based on gender theory, stereotype theory and semiotics.The study shows that gender representation is uneven in Barometern's images and that women occur to a lesser extent than men. The study also shows that men and women are portrayed in different ways in the pictures and that women are portrayed as less important, more passive and less professional than men. Men also appear to a much greater extent on sports pages and in professional contexts.When the images from the two periods are compared, the results show that the total number of images and people has decreased by a third during the current ten years. But the total representation of men and women is much more even during week 9 in 2020 than in week 9 in 2010. On the other hand, men and women are still presented very differently and can be seen in different parts of the newspaper. Men are divided in much the same way in the newspaper and dominate the sports pages, while women are more common on the family pages as well as the culture and entertainment pages. Women have made some movements and are portrayed to a greater extent in the same way as men, but the changes are small.The study shows that Barometern has come a long way towards equal gender representation in its images, but that the development is slow and that Barometern still contributes to consolidating the prevailing gender power order.

Online harassment against journalists on various social forums is a debated topic. This study aims to research what threats and hatred can give for consequences for Swedish journalists. Sweden has democratic rights, such as the freedom of expression to be able to report freely in society. The online trolls also have freedom of expression to be allowed to express themselves freely in images and text, but how are journalists affected when the online trolls threaten and hate on the web? To research what this problem looks like, we have proceeded from a qualitative interview study, which is based on eleven interviews with journalists who have been exposed to threats, harassment or hatred online. We have started from the theories of self-censorship, gender and sex, gender role and social role theory. The purpose of these theories is to get an idea of how the gender portrayal and the different social roles diverges between the male and female journalists. Self-censorship refers to whether journalists unconsciously censor themselves out of fear and to protect themselves and their family members. The results of the study show that the respondents perceive that it is men who hatres on the web the most. Female journalists receive more sexist hate comments than male journalists. Women react more strongly to online hatred and take on various support and protection measures, which men do not do in the same way. There are also differences between the sexes in how the view of cyber hatred is perceived. Women take it more seriously and men see it as a minor problem. The harassment on the web leads to self- censorship. Female journalists self-censor more than male journalists. It is easier to silence women than it is to silence men. The journalists' perception of online hatred is that it has gotten worse since the development of digitalisation and when social media came. Respondents see threats and hatred against journalists as a democratic problem for society.

Climate change is an acute global question in need of media attention as the impacts often are scattered and distant around our planet. An ambition to generate insight and information about its nature can be questioned for the indirect consequence it might have on the consumers of news. Through framing different narratives concerning climate change reaches the public minds and affects the way people act upon the situation. As the theory states, from Witte (1992), when much information is handed about a problem with lacking information about solutions, people react through maladaptive responses, engaging in fear control rather than taking control over the threat. This study investigates through a quantitative and qualitative content analysis the framing of climate change in five Swedish newspapers; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottens-Kuriren and Nya Wermlands-Tidningen. Attention is paid to the elements of frames and the relationship between information given about problems, causes, evaluations and solutions. The findings of the study shows that the main dominating frames were Conflict and strategy and Public responsibility and governance, a result perhaps akin to the time period of the study, with focus set to before and after the 2018 Swedish general election. Both of these frames, Conflict and strategy and Public responsibility, have been found in previous research appearing as dominating narratives in similar political periods where climate change is being discussed. Moreover, the result shows that definition of problems had twice as big presence in the material as suggested remedies. This finding suggests that the existing excess of information about problems might affect people’s perception of climate change in a way that generates maladaptive responses.

The aim of this study is to examine if the freedom of information and thus also the freedom of expression in Sweden can be harmed if Swedish archives will start to identity control and register scholars who wants to take part private of archives in public archives. To find an answer, I have looked at the advantages and disadvantages of such registration and control. If a registration is introduced there is some thought about sort out and preservation and you can see if the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged in such a registration. I have analysed and compared Swedish laws concerning the principle of openness and for archives as well as the EU’s General Data Protection Regulation (GDPR) and conducted semi-structured interviews with a lawyer, an archivist, and a journalist. I have concluded that it is possible for the Swedish National Archive to register who takes part in their individual archives, but it is uncertain how long this information can be preserved. Most of the informants believe that the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged if control of identification is introduced. The journalist believes that the registered information can be used to map journalists and prevent them from accessing information in private archives. / Syftet med denna studie är att undersöka om offentlighetsprincipen och därmed också yttrandefriheten i Sverige kan skadas om svenska arkiv kommer att börja identitetskontrollera och registrera forskare som vill delta privat i arkiv i offentliga arkiv. För att hitta ett svar har jag tittat på fördelarna och nackdelarna med sådan registrering och kontroll. Om en registrering införs tänker man på sortering och bevarande och man kan se om principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas i en sådan registrering. Jag har analyserat och jämfört svenska lagar om principen om öppenhet och för arkiv samt EU: s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och genomfört halvstrukturerade intervjuer med en advokat, en arkivare och en journalist. Jag har kommit fram till att det är möjligt för Svenska Nationalarkivet att registrera vem som deltar i sina enskilda arkiv, men det är osäkert hur länge denna information kan bevaras. De flesta informanter tror att principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas om kontroll av identifiering införs. Journalisten tror att den registrerade informationen kan användas för att kartlägga journalister och hindra dem från att få tillgång till information i privata arkiv.

I denna uppsats undersöks på vilket sätt Isabella Löwengrips blogg kan ha format hennes framställning i svenska dagstidningar. Syftet är att ta reda på hur samspelet mellan journalister och en influerare förhåller sig till varandra och hur det kan påverka innehållet. Isabella Löwengrips framställning gjorde ett betydande skifte när hon och hennes företag granskades hösten 2019 i Expressen (Sundkvist 2019), vilket för min del öppnade ett kritiskt kunskapsintresse kring diskursen om henne. Vilka roller har de beskrivit henne som? Hur framställs hon och vilket avtryck har hon lämnat? Dessa frågeställningar besvaras genom kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Totalt undersöktes 72 artiklar i den kvantitativa delen varav tio artiklar valdes ut till den kritiska diskursanalysen. Resultatet visade att Isabella Löwengrip med hjälp av sin blogg format sin framställning både i morgonpress och kvällspress. Före granskningen framställdes hon som en framgångsrik kvinnlig entreprenör, medan efter granskningen framställdes hon som ensamstående kvinna som förlorat allt. Med tidigare forskning om kvinnliga entreprenörers framställning i media, av Ahl (2002) och Bjursell & Bäckvall (2011), förekom ideologiska normer i diskursen om Isabella Löwengrip som kan haft hämmande effekt på normaliseringen av kvinnliga entreprenörer.

Trovärdighet – en allt viktigare del att upprätthålla för journalister då falska nyheter blir vanligare. På senare tid har begreppet fake news används frekvent, speciellt i nyheter angående amerikanska presidentvalet 2017. Det blir således intressant att undersöka hur journalister arbetar för trovärdighet och hur läsare upplever den. Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur journalister arbetar med trovärdighet i flerkanalspublicering på två lokala nyhetsredaktioner. Uppsatsen tar även upp hur journalister arbetar med sina kollegor för att öka trovärdigheten vid flerkanalspublicering. Journalisterna som har intervjuats för uppsatsen har flera års erfarenhet av nyhetspublicering i lokala sammanhang. Uppsatsen undersöker även läsare av de lokala nyhetsredaktionerna som interagerar med journalisterna på sociala medier. Slutsatsen är att journalisterna tar trovärdighet på allvar. Majoriteten av journalisterna anser att nyheter ska innehålla underbyggda fakta, äkthet och ett korrekt språk. Journalisterna arbetar på ett tydligt sätt tillsammans för att skapa en hög trovärdighet men har även olika tillvägagångssätt i hur de arbetar med läsarna på sociala plattformar. Detta kan bekräftas av läsarnas erfarenhet av interaktion med journalisterna, dock är läsarna av åsikten att trovärdighet skapas via närvaro i sociala medier där journalisten är beredd att bemöta sina läsare men även rimliga rubriksättningar är avgörande för trovärdigheten. / Credibility - an increasingly important part to maintain for journalists as fake news becomes more common. Recently, the term fake news has been used frequently, especially in news about the US presidential election in 2017. Thus, it becomes interesting to investigate how journalists work for credibility and how readers perceive it. This is a qualitative study that investigates how journalists work with credibility in multi-channel publishing on two local news releases. The essay also addresses how journalists work with their colleagues to increase the credibility of multi-channel publishing. The journalists interviewed for the paper have several years of experience in publishing news in local contexts. The essay also examines readers of local news editors that interact with journalists on social media. The conclusion is that the journalists take credibility seriously. The majority of journalists believe that news should contain substantiated facts, authenticity and a correct language. The journalists work in a clear way together to create high credibility, but also have different approaches to how they work with readers on social platforms. This can be confirmed by readers' experience of interaction with journalists, but readers believe that credibility is created through presence in social media where journalists are prepared to respond to their readers, but even reasonable rankings are crucial to credibility.