Med utgångspunkt i ett bildval till ett journalistiskt reportageanslag som inte riktigt blev som jag tänkt mig undersöker jag i den här essän hur bildens betydelse kan förändras genom de olika faserna i en produktionsprocess. Jag är också nyfiken på vilka möjligheter jag som reporter har att förhålla mig uppmärksam inför detta. Med essän som metod söker jag efter den uppmärksamma blicken och låter mig influeras av mötet med vardagsspråkfilosofin som filosofen och litteraturvetaren Toril Moi beskriver den. Med hjälp av begrepp och teorier från hermeneutik, praktisk kunskap och språkfilosofi undersöker jag nyhetsreporterns dilemma gällande val av bilder och vilket ansvar jag som berättare har för bildspråket. Slutligen gör jag ett försök att skissa på en bildspråksfilosofi för nyhetsreportrar.

This study problematizes the fact that media is part of creating the reality of which the society relies on. More specific it focuses on former chief of police Göran Lindberg and medias reports about him before he was arrested for sexual asult, versus after. The purpose of the study was to see how identity is constructed in news media, and also how that affect the public perception of sex offenders. It also makes a comparison between a daily newspaper and a tabloid newspaper. To answer the questions of this study semiotics and narrative analysis was used. These methods were combined with theories about journalistic writing such as framing and media logic put together with theories about story-telling. These theories and methods were chosen for their accuracy and suitability on the subject. News articles about the former chief of police Göran Lindberg was selected and divided into three sections based on time periods relevant to the events. After that the selection was narrowed down to include three articles from each period and each newspaper. These articles were analysed to see how news media uses story-telling to form identity with the tools provided by the selected theories and methods. In conclusion this study shows that media construct the identity of Göran Lindberg in a similar way of how characters are constructed in fictional stories. This contributes to a reproduction of a general perception that the most occurring sexual offender is some kind of monstrous outsider and not in fact the common man, when, at the same time, research show that most sexual abusers are known to their victim.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kvällspressens rapportering om sexbrott reproducerar stereotypa könsroller. Det är också att granska hur genusmedveten kvällstidningsjournalistiken är. Då medier besitter en maktposition och har inverkan på människor är det relevant att kritiskt undersöka hur könsrollerna gestaltas och genom det främja både demokrati och den feministiska forskningen. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Yvonne Hirdmans genusteori samt gestaltningsteori som den förklaras av Jesper Strömbäck och Robert Entman. Vidare förklaras nyhetsvärdering och nyhetsurval som ett komplement till förståelse om vad som blir nyheter. Undersökningen har begränsats till två kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, då de är de två största rikstäckande kvällstidningarna i Sverige. I uppsatsen representerar dessa två tidningar kvällspressen överlag. Den tidsperiod som har undersökts är 1 juni 2016 till 31 augusti 2016. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har utformats och variabler har arbetats fram för att besvara studiens frågeställningar. Variablerna är baserade på tidigare forskning inom fältet för brottsjournalistik. Artiklarna som har undersökts faller inom bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att artiklar om sexbrott får lite utrymme jämfört med den totala rapporteringen, trots att ämnen som berör brott och sex ofta prioriteras på kvällstidningsredaktioner. Vidare visar resultaten att offret i de flesta fall är en kvinna och att männen vanligtvis är förövare, och att offret – kvinnan, är den som får störst utrymme och främst får komma till tals. Detta bidrar till att kvinnor får uttala sig mer i sexbrottsrapporteringen, vilket genererar i att sexbrott ses som ett kvinnoproblem. Etnicitet var främst förekommande i beskrivningen av förövaren och gör att hen porträtteras som en stereotyp förövare, i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är dock att kvällspressen i vissa aspekter bedriver en någorlunda genusmedveten journalistik, vilket sett till tidigare forskning är en förbättring. Samtidigt måste varje enskild journalist ta ansvar för att inte reproducera en stereotyp bild av sexbrott.

SVT arbetar inom public service-sfären och försöker efterfölja ett sändningstillstånd där objektivitet förespråkas. Under en längre period hade SVT monopol på TV-sändningar, men 1987 hävdes monopolet och konkurrerande nyhetsmedier gjorde entré på marknaden. Tidigare forskning visar att uppkomsten av konkurrerande nyhetsmedier på marknaden har förändrat sättet att producera nyhetsinslag. Nyhetsmediernas nyhetsinslag har gått mot en mer kommersiell utformning där syftet är att locka till sig tittare. SVT har följt denna trend trots att deras sändningstillstånd förespråkar neutralitet gentemot andra maktsfärer i samhället. Vad som inte framgått av tidigare forskning är om och hur bildsättningen i nyhetsinslagen förhåller sig till objektivitet kontra kommersialism efter avskaffandet av TV-monopolet. Då SVT behållit sitt sändningstillstånd kan det antas att de fortfarande anser sig vara objektiva i sitt bildberättande, men frågan är då om deras syn på objektivt bildberättande har förändrats? För att svara på detta genomfördes en kvalitativ bildanalys av åtta nyhetsinslag med temat katastrofrapportering. Fyra inslag som rapporterar om Tjernobylkatastrofen 1986 ställs mot fyra inslag om flodvågskatastrofen i Asien 2004. Den första katastrofen ägde rum före TVmonopolets avskaffande, och den andra efter. Bildberättandet i rapporteringen av katastroferna jämfördes sedan, för att fastslå om den senare katastrofen gestaltats mer kommersiellt än den tidigare. Uppsatsen diskuterar om och hur synen på objektivitet har förändrats hos SVT, och att objektivitet kan komma att fortsätta förändras mot ett mer kommersiellt håll. Studiens slutsats visar att bildberättandet i nyhetsinslagen över Tjernobylolyckan förhöll sig mer till objektivitet, medan nyhetsinslagen över flodvågskatastrofen i Asien lutade mot ett mer kommersiellt bildberättande. Mellan 1980-talets senare hälft och 2000-talets början hade klippbildernas roll förändrats. Den visuella information som tillsammans med reporterrösten till en början utgjorde vad som kan liknas vid bildsatt radio, hade under den senare perioden övergått i en katastroffilm, som underhöll publiken på ett sätt som liknar de kommersiella nyhetsinslagens utformning.

Title: ”It’s about mental factors” – Examining how a “winner’s mentality” is portrayed in Swedish sports mediaThis essay aims to explore what the Swedish sports media means when it discusses the term of a “winner’s mentality”, through a discourse analysis. More specifically this essay studies how the language in nine different sports papers in Sweden construes the meaning of the word by combining it with different signs and through the use of metaphors, a commonly used linguistic trick in Sportugese. The articles selected for analysis were all published in a one month span between the 8th of December 2016 and the 8th of January 2017. This particular period of time was selected because it included the 2017 World Juniors in ice hockey, a tournament in which the Swedes have placed fourth three years in a row, and which sparked a debate in the Swedish sports press about the team’s “winner’s mentality”.The study found five major themes within the sports journalistic discourse. A major aspect was focusing on the athlete´s psychology, their self-confidence and their will to win. This closely resembles the discourse in popular psychology, more specifically self-help texts where the readers are encouraged to change through active will. Another major theme was that of a winning record. According to the sports press, if an athlete or a team wins more often than not than that proves they possess a “winner’s mentality” and helps them win in the future as well. The essay also found differences in “winner´s mentality” based on a cultural aspect. Swede’s ability to win was downplayed while Americans were praised for their unusually strong mental abilities. This is also found in Swedish self-help texts and might indicate a much larger discourse in national identity at work. The two last themes identified were the importance of experience, and also that a “winner´s mentality” could be affected by a large amount of external factors.Overall the study found that the discourse was in disagreement within itself. A “winner´s mentality” could mean plenty of different things, and in some cases actively opposes itself. Another finding was that the sports press rarely reflects on the meaning of the term and instead mostly uses it as a rhetoric weapon or to make a point across. This raises the question whether or not the term has an actual use within sports terminology and debate if it can be interpreted in many different ways.

Denna studie är en Foucaultdiansk diskursanalys av Facebookgruppen Journalistbubblan som ämnar undersöka vad gruppens medlemmar tycker är god journalistik, med särskilt fokus på att undersöka särskiljande och utestängande praktiker. En teoretisk grund av Foucaults teorier om diskurser som kontrollerande system tillsammans med pressetiska regler och riktlinjer tillämpas. Resultaten visar att god journalistik kräver en politisk identitet och gärna i vänsterpolitik för att uppfattas positiv av medlemmarna i gruppen. Det framgår även att avvikande från de publicistiska reglerna kan försvaras med en viss politisk ståndpunkt. / This study is a Foucaultdian discourse analysis of the Facebook group Journalistbubblan that aims to examine what the members of the group regards as good journalism. A certain focus was laid on researching the use of systems of exclusion. A theoretical perspective of Foucaults theories about discourses as a system of control together with guidelines and rules of the press is applied. The results show that good journalism as seen by the members of the group requires a political identity and more often than not a left-wing identity to be seen as positive. It also shows that straying from the path of the stipulated publishing rules can be defended by having a certain political view.

The purpose of this study was to investigate the image selection in the swedish newspaper Aftonbladet during three days. We wanted to know what kind of images Aftonbladet choosed to publish in the printed newspaper and in the corresponding articles on the web. Through a semiotic image analysis we were able to analyze what images Aftonbladet choosed to publish and what the images signaled. We were also looking for differences and similarities in the image selection so we compared what kind of different images the newspaper where using on the web and in the printed newspaper. We analyzed three  pages from two newspapers in June, and the associated web articles, which gave us a total of 50 photos to analyze. Through the analysis we found that most of the images could speak to the observer's pathos, that is, emotions. The result also showed that Aftonbladet used more sensational journalism on images of people in the printed newspaper compared to the web. The similarities we found mainly concerned that there were many of the images that were the same on the web and the printed newspaper. The differences we found mainly concerned that there were many more images on the web than in the printed newspaper and the pictures were also much bigger at the website. We hope that our study will provide an in-depth understanding of the importance of the image in the news context and contribute to the journalistic research field.

Efter uppkomsten av hashtaggen #metoo blev sexuella övergrepp och trakasserier ett starkt diskuterat ämne i Sverige och flertalet personer blev uthängda i media efter anklagelser om sexualbrott. Med en rådande oro om hur informationspåverkan kan vara negativ påstod flera forskare att media agerat rättegång genom att de hängts ut utan att ges chansen att försvara sig själva. Denna undersökning har därför gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på två olika nyhetskällor på internet ­­– Aftonbladet och Svenska motståndsrörelsen, om deras rapportering om sexualbrott efter #metoo. Den förstnämnda är var en etablerad tidning som politiskt beskrevs som socialdemokratisk oberoende. Den andra var en alternativ tidning som sympatiserade med den alternativa högern. Det var olika benämningar inom gestaltning av förövaren, tonalitet till händelsen och volymen på artiklarna som undersöktes. Sedan tolkades resultatet hermeneutiskt utifrån ett agendasättande synsätt samt att ojämlikheter mellan de olika komponenterna bidrog till social stratifiering. Variablerna inom gestaltningen var ras, politisk inriktning, kön och namn. Undersökningen visar att det skedde en stark ojämlikhet i vem som de valt att hänga ut i media, samt hur denne beskrivs. Det var både en ojämlikhet mellan de olika två tidningarna och inom dem. Detta stärker förfarandet om informationspåverkan och uppmärksammar opartiskhet hos medierna samt vikten av källkritiskhet. / After the emerge of the hashtag #metoo, sexual abuse and harassment became a heavily debated topic in Sweden and a lot of people were portrayed in the media after allegations of sexual offenses. With an increasing concern about how the information affects can be negative, several researchers claimed that the media acted as a trial by hanging them out without giving the opportunity to defend themselves.   This thesis has therefore made comparative quantitative content analysis on two different news sources on the internet – Aftonbladet and Svenska motståndsrörelsen movement with their reporting about sex crimes following the #metoo. The first mentioned was a mainstream newspaper that politically was referred to as social-democratic independence. The second where an alternative media that sympathizes with the alternative right-movement.   There were different terms in the form of the perpetrator, tonality to the event and the volume of the articles that were investigated. Then the result was based on an agenda setting approach and that inequalities between the different components contribute to social stratification. The variables in the design were race, political orientation, gender and name.   The survey result shows that there was a strong inequality in who you choose to hang in the media, as well as how this is described. There were both an inequality between the two newspapers and within them. This strengthens the process of information impact and draws attention to the impartiality of the media and the importance of source criticism.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av de platser som benämns som no go-zoner i artiklarna. Uppsatsen behandlar tryckta artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressenoch Svenska Dagbladetunder en fyraårig period, 28 oktober 2014 till 28 oktober 2018. Syftet är att analysera hur så kallade no go-zoner konstrueras i svensk morgon- och kvällspress, med avsikten att vidare analysera och diskutera hur journalistiken gestaltar annorlundaheter (otherness) och svenskhet samt undersöka huruvida rasism uttrycks i artiklarna. Frågeställningarna berör hur no go-zonerna representeras i artiklarna, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt vilka platser som är mest återkommande i materialet. För att besvara frågeställningarna genomförs inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys av hela materialet i syfte att kartlägga materialets omfattning. Vidare görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. I den kvalitativa textanalysen görs en närläsning av fyra artiklar. Teorier hämtade från framförallt Stuart Hall används för att identifiera hur kultur och identitet konstrueras i artiklarna. För att identifiera stereotyper används teorier hämtade från Richard Dyer, Stuart Hall och Ylva Brune. Teun A. van Dijks teorier om vår tids nya rasism används dels för att identifiera hur kulturella skillnader uttrycks i gestaltandet av no go-zoner, samt för att sätta texten i ett socialt sammanhang. Studien visar att våld och kriminalitet är det mest framträdande temat, samt Sverigebilden och motstånd är återkommande. Hur begreppet no go-zoner används i tidningsartiklarna för att beskriva vissa områden kan förstås som ett retoriskt verktyg för att reducera en redan ojämlik maktfördelning men också för att bekräfta det som inte är no go-zon.

Syftet med denna studie har varit att studera hur media, under år 2018, skildrade orsaker till kvinnlig prostitution och hur medias beskrivningar förhåller sig till de orsaker som forskning om kvinnlig prostitution redovisar. För att besvara syftet har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av 17 artiklar från Aftonbladet och DN. Resultatet av studien har visat att tidningsartiklar kring orsaker till kvinnlig prostitution beskriver flera skiftande orsaker som har kunnat relateras till den tidigare forskningen. Däremot finns det en överrepresentation av sådana orsaker som genomsyras av tvingande karaktär. Med utgångspunkt i teorin om sensationell journalistik kan det förstås som att denna typ av artiklar är överrepresenterad då den innehåller ett större mått av sensation och därmed högre nyhetsvärde. Resultatet från studien diskuteras utifrån ett dagordningsteoretiskt perspektiv. Allmänhetens föreställningar om orsaker till kvinnlig prostitution tolkas som påverkade av medias rapportering om tvingande orsaker. / The aim of this research has been to investigate how during 2018 media have described causes of female prostitution and how these descriptions relate to earlier research on female prostitution. In order to fulfill the aims of the study a qualitative content analysis was carried out on 17 articles from Aftonbladet and DN. The result of this investigation has shown that newspaper articles express several different reasons for female prostitution that can be related to earlier research on prostitution. However there is an overstatement of causes with compelling character. Based on the sensational journalism theory, it is understood that these types of articles are overrepresented as they contain greater measure of sensation and higher news value. The results of the study are discussed from the theoretical agenda-setting perspective. It has been interpreted that the public's beliefs about causes of female prostitution are affected by reports in media about compelling causes.