Denna fallstudie presenterar forskning om vad som kan påverka framgången för internationella teknikföretag när det kommer till att etablera sig i det svenska medielandskapet. Sverige ses som ett nav för innovation och med globalisering samt framväxten av kommunikationsteknologier kan företag bedriva sin verksamhet på andra marknader än deras ursprung, vilket gör det viktigt att förstå vad som kan påverka framgången med att etablera sig i det svenska medielandskapet när man genomför kommunikationsinsatser. Denna fallstudie består av 7 semistrukturerade intervjuer med tre typer av medieproffs, (1) interna mediaproffs, (2) externa PR-specialister och (3) journalister. Resultaten visar att det finns sex faktorer som kan påverka framgången med att etablera sig i det svenska medielandskapet för internationella techföretag; (1) realistiska förväntningar, (2) bra timing, (3) nyheter kopplade till samhälleliga utmaningar och möjligheter, (4) en förståelse för hur medielandskapet fungerar, (5) lokala talespersoner och valid data, samt (6) relevans för målgruppen. / This case study presents research on what can affect the success of international tech companies establishing a presence on the Swedish media landscape. Sweden is seen as a hub for innovation and with globalisation and the rise of communication technologies, companies are able to conduct their business in different markets than their origin, making it important to understand what can affect the success of establishing a presence on the Swedish media landscape when conducting communications efforts. This case study consists of 7 semi-structured interviews with three types of media professionals, (1) in-house media professionals, (2) external PR-specialists, and (3) journalists. The results show there are six factors which can affect the success of establishing a presence on the Swedish media landscape for international tech companies; (1) realistic expectations, (2) good timing, (3) news connected to societal challenges and opportunities, (4) an understanding of how the media landscape operates, (5) local spokespeople and valid data, and (6) relevance for the target audience.

This thesis analyzes the benefits and drawbacks of conducting journalism over web3 in the aspects of transparency, security and revenue model. Although there currently exist numerous studies on web3 and journalism, no one provides a concise overview on the topic linking these technologies to journalism. As a commissioned work, and to fill the academic gap found in the topic, qualitative research was carried out, mainly looking at published academic studies on the related topics, as well as to real-life projects that have implemented web3 technologies for different projects. The study found some relevant benefits of using web3 technologies, such as a higher degree of transparency, the ensured security against file corruption, as well as the savings implied when removing 3rd party institutions. However, some drawbacks include the unavoidable trade-off in transparency and privacy, some recent security threats against smart contracts as well as the volatility of maintenance fees. The study contributes to the development of web3 applications by highlighting the present challenges web3 faces currently, and for journalists considering taking advantage of this revolutionary technology by providing the reader with a brief overview of the current benefits and challenges that can affect the user. / Denna avhandling analyserar fördelarna och nackdelarna med att bedriva journalistik över web3 i hänsyn till transparens, säkerhet och intäkter. Även om det finns många studier om web3 och journalistik, ger ingen en kortfattad översikt över ämnet som dessutom kopplar dessa tekniker till journalistik. Som ett beställningsarbete, och för att fylla den akademiska luckan i ämnet, utfördes denna kvalitativa forskning, främst genom att titta på publicerade akademiska studier, samt på verkliga projekt som har implementerat web3-teknik för olika projekt. Studien fann några relevanta fördelar med att använda web3-teknik, såsom en högre grad av transparens, den garanterade säkerheten mot filkorruption, samt de besparingar som följer av att bortta tredjepartsinstitutioner. Några nackdelar är dock den oundvikliga avvägningen mellan transparens och integritet, några aktuella säkerhetshot mot blockkedjor och smarta kontrakt samt underhållsavgifternas volatilitet och betalning efter prestation paradigmet med som det medförs. Studien bidrar till utvecklingen av web3-applikationer genom att belysa de utmaningar som web3 står inför, och för journalister som överväger att dra nytta av denna revolutionerande teknik genom att ge läsaren en kort översikt över de nuvarande fördelarna och utmaningarna som kan påverka användaren.

Denna studies syfte är att undersöka hur public service-kanalen SVT och den kommersiella TV-kanalen TV4 har valt att rapportera om kriget i Ukraina under våren 2022 och även att se om och eventuellt hur de två kanalernas rapportering skiljer sig åt eller liknar varandra. Forskningsfrågorna som har undersökts är 1. hur har tv-kanalerna SVT och TV4 valt att rapportera om kriget i Ukraina? och 2. på vilka sätt skiljer sig kanalerna åt respektive liknar varandra i rapporteringen?. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetssändningarna Morgonstudion, Aktuellt, Rapport kl: 18.00 och Rapport kl: 22.30 hos SVT samt Nyhetsmorgon, Nyheterna kl: 19.00 och Nyheterna kl: 22.00 hos TV4 under den avgränsade tidsperioden 2022-03-03 till 2022-03-09, som innefattar den andra veckan från det att kriget först bröt ut. Detta innebär att totalt 47 sändningar med 491 inslag om kriget har analyserats. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, kris– och konfliktjournalistik, fredsjournalistik, nyhetsvärdering och nyhetsmedielogik. I resultatet framkommer det att kanalernas nyhetsvärderingen samt innehåll under den avgränsade perioden var väldigt liknande. Ingenting i SVT eller TV4s innehåll om kriget, inom den avgränsade perioden, gör några större avvikelser från den andra kanalens innehåll. En stor del av rapporteringen hos båda kanalerna har fokuserat på konsekvenserna för de ukrainska civila invånarna och ingen av kanalerna har i stora drag lutat åt något annat än neutralitet i sin rapportering. Analysen har dock visat att i kanalernas morgonsändningar har den kommersiella kanalen TV4 haft en större tendens att beblanda nyheter om kriget med andra nyheter. SVT:s morgonprogram har istället fortsatt lägga ett stort fokus på kriget.

At the end of the 1960s, an increasing number of women started working as journalists. Since then, women's presence in news media has grown. The national report "Count on Women" by Maria Edström and Josefine Jacobsson (2020) shows that more women than men in Sweden are news presenters (77 percent), while slightly more men than women are news reporters (54 percent). However, the report indicates that the proportion of female experts in the news flow is only 21 percent, a figure described in the report as "unchangeably low" (Edström et al., 2020). The low percentage of female experts compared to men, when the proportion of news presenters favors women, can be puzzling. Why are there so few female experts?This study aims to examine the distribution between the number of men and women participating as experts in the SVT program Agenda. The study also looks at the topics that each gender is allowed to discuss. The study uses a quantitative method consisting of content analysis, analyzing 12 episodes of Agenda evenly distributed over the years 2016 and 2019. The theory used includes Yvonne Hirdman's gender system, agenda-setting theory, Irene Costera Meijer's definition of "hard" and "soft" topics, and Gaye Tuchman's theory of symbolic annihilation. The results of the study show that the distribution between men and women in SVT's Agenda is less even in 2019 than it was in 2016. The number of men invited is also higher in both periods. Men are allowed to speak on more topics than women, including “economics”, “crime”, and “news media & business” that women are not allowed to speak on at all. Both men and women largely speak on "hard" topics (Meijer, 2020) rather than "soft" topics. According to framing theory, consumers are influenced by how the presented content is framed and packaged (Baden, 2020). In other words, there is a certain risk that the distribution of "hard" and "soft" conversation topics and stereotypical representation in the media align with female and male gender roles.

Studien syftar till att, ur ett medieetiskt perspektiv, analysera vilka oetiska och etiska metoder som organisationen Dumpen använder samt att granska hur individer som söker kontakt med barn i sexuellt syfte andrafieras. Detta för att bidra med kunskap till forskningen kring journalistik och medieetik. För att uppnå studiens syfte genomförs en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval som omfattar 255 konfrontationsvideos som publicerats på hemsidan Dumpen.se. Studiens teoretiska ramverk består av medieetik, reglerad medieetik och andrafiering.    Studiens resultat visar att organisationen Dumpen inte använder oetiska metoder i stor utsträckning, bortsett från de oetiska metoder vars förekomst beror på det empiriska materialet konfrontationsvideos. Resultatet visar också att organisationen i stor utsträckning använder den etiska metoden får försvara sig och att andrafiering i form av avvikande beteende är vanligt förekommande. Andrafiering i form av behov av vård förekommer däremot sällan. Resultatet visar också att vid de tillfällen som andrafiering förekommer, sker det inte i samband med oetiska metoder. Vidare föreslås forskning där allmänhetens åsikter kring medborgarjournalistik och organisationer som Dumpen studeras, samt olika jämförande studier. / The purpose of this study is, from a media ethics perspective, to analyze the ethical and unethical methods used by the organization Dumpen, as well as examine how individuals that are seeking contact with children for sexual purposes are othered. To achieve this study´s purpose, a quantitative content analysis was conducted with a total sample of 255 confrontation videos published on the website Dumpen.se. The theoretical framework of the study includes media ethics, regulated media ethics and othering.   The study´s results indicate that the organization Dumpen does not extensively employ unethical methods, except for those unethical methods whose occurrence is linked to the empirical material of confrontation videos. The findings also reveal that the organization largely utilizes ethical methods to defend itself, and othering in the form of deviant behavior is commonly observed. However, othering in the form of a need for care is rarely present. Furthermore, the results show that when othering occurs, it is not associated with unethical methods. The study suggests further research on public opinions regarding citizen journalism and organizations like Dumpen, as well as various comparative studies.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions. But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ”We like different!” reproduces racism through its language. The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism. Two discourses were found in the material, ”We like different” and ”We like the same”. The most central piece in the ”We like different”-discourse is ”different”, which is associated with other origins than Swedish and different skincolor than white. ”Swedish” and ”white” are instead connected to ”the same”. ”Different” is portrayed as “the other”, the negative part of an binary opposition against ”the same”. ”We” is an identity the articles gives ”We like different” and is a dominant part of a binary opposition against ”them”. The identity ”immigrant” also exists in the discourse and is build as a stereotype. ”We like the same” is given a ”them” identity. ”Racism” is a central piece in the discourse and is associated with categorizing humans after ”race”. ”The Swedendemocrats” is build as an identity, and is connected to ”ignorance”, ”judging people after the color of their skin” and ”cold”. ”The voters of the Swedendemocrats” is described in a different way than the party itself. The peoples responsibility is taken away and they are instead connected to ”dissatisfaction” and that they ”don't understand” what they are voting for.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the Swedish newspaper Aftonbladet represented the leading characters in the reporting about the murder of Yara Alnajjar. The questions examined were: How is Yara, the perpetrators and the municipality of Karlskrona represented in Aftonbladet? How is the relationship between the leading characters of the texts constructed? And what is the relationship between the characters and the audience?  To approach this we made a discourse analysis of ten texts from Aftonbladet, all related to the tragic series of events that costed Yara Alnajjar her life.  The result showed that Yara Alnajjar was represented as a classic victim-hero who’s only job was to be small, innocent, defenseless and to gather sympathy from the audience. And even though she had a different cultural background she became a part of “us”. The female perpetrator was, in contrast to the victim, represented as a mad non-woman. Discredited through her odd behaviour which contained both evil and sad moments. Next to her was the male perpetrator who, despite also being sentenced for the murder, gathered sympathy from the audience. As well as being represented as someone in the deep regret and sadness. The municipality of Karlskrona in return was both given blame for their non-actions and forgiven despite it, since Aftonbladet considered them to have tried to help.  We discovered that the media constructions in Aftonbladet were embedded with roles, archetypes and myths. It also showed that not everyone would fit into their roles so easily.

Several discussions rose in western media when Swedish high-jumper Emma Green Tregaro competed with her nails painted in the colors of the rainbow during the athletic world championship in Moscow, in August 2013. This was meant to show her support for the gay movement, but was viewed as a protest against the new Russian law which forbids gay propaganda.  Western media critizised Russian media for failing to report the incident to their readers and that is where we got interested in making this research. We got the idea of comparing a Swedish newspaper with a Russian one, to observe differences in how they chose to report the event.  Due to lack of knowledge of the Russian language and the kyrillic alphabet we had to turn to an English-speaking newspaper based in Russia: The Moscow Times.  We compared the Moscow Times with the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter, to see their differences in terms of: How they chose to cover the event, from a gender perspective; what structures of power can be found, how Emma Green Tregaro and Yelena Isinbayeva are portrayed and what meaning the protest is given by the narrators. We achieved our results through narrative analysis, a qualitative method. We applied theories such as gender theory and media logic in order to obtain answers to our questions.   We came to the conclusion that there are great differences in how much attention the protest achieved in the two newspapers. From the Swedish perspective, more focus were put on Emma Green Tregaro where she is a brave messenger of love, while in the Russian, more emphasis lays on Yelena Isinbayeva as a defender of the Russian stance. While Dagens Nyheter has put resources into sending journalists to Moscow, The Moscow Times has used a lot of material from news bureaus such as Reuters and The Associated Press instead of covering the event themselves.  Another interesting fact is that the institutions presented in the news flow such as the IAAF, IOC and the Swedish Sports Confederation are only represented by men, and through the power structural dimension of gender theory we can see tendencies of control or influence over the female sports profiles’ actions.

Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. / Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.

Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”. Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS. Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda. Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.