Den här studien fokuserar på att undersöka i vilken utsträckning tidningsartiklar som baseras på källor hämtade från sociala medier uppfyller kriterierna för nyhetsurval samt vilka källkritiska principer som källorna uppfyller. Det undersöks även hur berättartekniker påverkar utformningen av artiklarna. Syftet är att utveckla en förståelse för vad som ligger till grund för skapandet av artiklarna samt bringa klarhet i huruvida skapandet av artiklarna legitimeras av de tre journalistiska teorierna nyhetsurval, källkritik och medielogik. Det empiriska materialet som studeras innefattar tre artiklar från Aftonbladet och en från Expressen. För att undersöka detta används en kvalitativ innehållsanalys och tematisering som metod. Studiens valda teorier och deras kriterier utgör grunden till de analytiska teman som används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar att tidningsartiklarna uppfyller en eller flera kriterier som en händelse bör uppfylla för att legitimera skapandet av nyheten. Vidare visar studiens resultat att källorna som var hämtade från sociala medier inte uppfyller de källkritiska principerna samt att berättartekniker som tillspetsning, förenkling och intensifiering var de som påverkade utformningen av artiklarna mest. / The focus of this study is to investigate the extent to which newspaper articles based on sources gathered from social media fulfils the criteria for news selection and which source-critical principles that the sources fulfils. It also examines how narration affect the design of the articles. The purpose of this study is to develop an understanding of what the basis for creating the articles is and to clarify whether the creation of the articles is legitimized by three journalistic theories which are news selection, source criticism and media logic. The empirical material studies is comprises three articles from Aftonbladet and one from Expressen. To investigate this a qualitative content analysis and thematization is used as method. The chosen theories and their criterias form the basis of the analytical themes used to analyse the empirical material. The result of the analysis shows that the newspaper articles meet one or more criteria that an event should fulfil in order to legitimize the creation of the news. Furthermore the study results shows that the sources obtained from social media did not measure the source-critical principles and that narrative techniques such as accentuation, simplification and intensification were those that affected the design of the articles most.

Journalism is a part of the foundation of a democracy and is responsible for giving a wide view of the society, examining the authorities and making sure to give a nuanced picture of reality. With the rapid flow of information given to us by the digital media, journalism has gained tremendous competition from third parties and private individuals. At the same time, surveys have been carried out where politicians and press secretaries find that journalists today are unable to cover reality to the extent that would be desired. The economic situation has meant that many local offices have had to be closed down, which has contributed to white spots that are no longer covered in Sweden. In this survey, semi-structured interviews were conducted with parliamentary politicians, journalists and press secretaries in the political arena to get answers on how they view the journalism's democratic role, the future of journalism and how digitalization has affected journalism. The answers were thematised and analyzed against theories of media convergence, journalism's democratic role and political communication. In several themes that were found among the answers, there is consensus in the interviewees' answers and opinions questions. For example, journalism faces major challenges in the future in a society with easy ways of disseminating disinformation, and that journalists themselves need to find the solution to preserve their relevance and credibility. / Journalistik är en del av grundstommen i en demokrati och ansvarar för att bevaka samhället, granska makteliten och se till att ge en nyanserad bild av verkligheten. I och med det snabba informationsflödet som de digitala medierna gett oss idag har journalistiken fått enorm konkurrens från utomstående aktörer och privatpersoner. Samtidigt har undersökningar gjorts där politiker och pressekreterare tycker att journalister idag inte klarar att bevaka i den mån som skulle önskas. Den ekonomiska situationen har gjort att många lokalredaktioner har fått läggas ner vilket har bidragit till vita fläckar som inte längre bevakas i Sverige. I den här undersökningen genomfördes semistrukturerade intervjuer med riksdagspolitiker, journalister och pressekreterare inom den politiska arenan för att få svar på hur de ser på journalistikens demokratiska roll, journalistikens framtid och hur digitaliseringen har påverkat journalistiken. Svaren tematiserades och analyserades mot teorier om mediekonvergens, journalistikens demokratiska roll och politisk kommunikation. I flera teman som hittades bland svaren råder det konsensus i intervjupersonernas svar och åsikter frågeställningarna. Exempelvis att journalistiken står inför stora utmaningar i framtiden i ett samhälle med lätta sätt att sprida desinformation, och att journalisterna själva behöver hitta lösningen för att bevara sin relevans och trovärdighet.

The motive of our study was to examine the differences and the similarities between how tabloids write about male versus female cross-country skiing participants. The main focus was to examine their adversities and successes at the Olympics in Pyeongchang 2018. The study had two main questions to analyze this: “How does Swedish tabloids report about the female and male cross-country skiing teams at the Olympics in Pyeongchang 2018?” and “How do Swedish tabloids report about the setbacks and successes regarding the Swedish cross-country skiing teams at the Olympics in Pyeongchang 2018?”. The result of our discourse analysis showed us that the tabloids present the female national team’s performance differently to how they present the male national team's performance. We made a discourse analysis of nine different articles from the Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen. The tabloids write about the female national team’s performances and successes and they balance it by also writing about their setbacks. The reasoning we found as to why the tabloids writes about female athletes more in-depthly than the men is because there is a larger demand for it, owing to their huge success in the Olympics.In contrary, the articles about the male national team, the tabloids write about their setbacks without questioning underlying factors or previous training that could be the basis of their failures. The tabloids also choose to publish articles with more private themes when it comes to the female athletes. This does not occur in the articles about the male cross country national team. In the articles about the men, the tabloids choose not to include personal facts of any kind, all analysed articles deal instead with performance or setback related types of themes.

Intresset för datajournalistik har ökat både på redaktionerna och inom forskningen det senaste decenniet i takt med att tillgången på data har ökat och därmed behovet av att kunna hitta nyheter och berätta med hjälp av data. De flesta tidigare studier om datajournalistik har utgjorts av intervjuer med verksamma datajournalister och bland annat undersökt olika ideal. Men det finns få kvantitativa studier av vad datajournalisterna faktiskt gör, och av svensk datajournalistik. Den här uppsatsen syftar till att med innehållsanalytiska metoder beskriva och analysera datajournalistik som publicerats i svenska medier de senaste fem åren, och som journalister själva lyfter fram som exempel på datajournalistik. Urvalet är 91 datajournalistiska projekt som lämnats in som bidrag till NODA (Nordic Data Journalism Awards) eller som publicerats i Facebookgruppen Datajournalistik mellan 2013 och 2017. Ur en genomgång av tidigare forskning om datajournalistik har fyra olika ideal identifierats: ett undersökande, ett vetenskapligt, ett entreprenöriellt och ett från hackerkulturen, vilka utgör grunden för en analysmodell. Dessutom undersöks vilka producenterna är, vilka ämnen som är vanligast, vilka metoder och datakällor som används och hur publiken inbjuds att ta del av data och att vara delaktiga utifrån teorier om interaktivitet. Resultatet visar att datajournalistiken i denna undersökning ofta bygger på unika data, det vill säga självständig research, och att det undersökande idealet är relativt starkt. Trots att datajournalistik sägs präglas av hackerkulturens ideal om samarbete och deltagande är det ofta få producenter och yrkesroller bakom varje publicering och publiken bjuds sällan in att delta i processen.

Uppsatsen behandlar ikoniska fotografier med syftet att undersöka varför vissa fotografier uppnår ikonstatus och andra inte. Studien är baserad på litteratur samt intervjuer med såväl lekmän som experter.

Journalisters arbetsprocess har under 2000-talet gått igenom en förändring pågrund av mobiltelefonens utveckling. Mobiltelefonens utveckling tillsammans med internet har möjliggjort snabbare och bättre tillgång till nyheter. Ett nytt område inom journalistik har utvecklats som kallas mobil journalistik. Journalister som arbetar med mobil journalistik, arbetar ute på fält med mobiltelefonen som verktyg och gör alla moment i produktionen av nyheter. Uppdragsgivaren i detta projekt har utvecklat ett digitalt skriv- och publiceringsverktyg men saknar en lösning idag för mobil format. Journalistens arbete sker i olika miljöer som varierar. I studien undersöks hur journalister arbetar och utifrån den datan har ett koncept med ett gränssnitt utformats med målet att stödja arbetsprocessen för att skriva och publicera artiklar. Work System Theory (WST) används som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring journalisters arbetssituation. Work System Framework (WSF) bidrar till förståelse för hur olika faktorer i ett arbetssystem influerar produktionen. Nytta och användbarhet definieras för att driva vidareutveckling av journalisters arbetssystem framåt. En fallstudie med totalt 10 deltagare som är involverade i produktionen av artiklar för tidningar har genomförts. Resultatet visar att arbetsprocessen för journalister är flexibel och varierande. Det finns behov av ett system med enklare interaktioner och som möjliggör snabb förmedling och bearbetning av bilder. Journalisters behov och mål med arbetet ligger till grund för utformningen av ett designförslag som ger svar på vilket sätt en mobilapplikation kan utformas för att stödja journalisters skriv- och publiceringsprocess för digital tidningsproduktion. Gränssnittet behöver valideras för att bekräfta om det faktiskt stödjer journalisters arbetsprocess för digital tidningsproduktion. / Journalists' work process has during the 21st century gone through a change because of the mobile's development. The mobile phone's development together with the internet has made it possible to have faster and better access to news. A new area of ​​journalism has been developed, called mobile journalism. A journalist that works with mobile journalism works out on the field with the mobile as a tool and does all the steps covered by the production of news. The client in this project has developed a digital writing and publishing tool but lacks a solution today for mobile format. The journalist's work takes place in different environments that vary. This study investigates how journalists work and based on that data, a concept and interface has been designed with the aim of supporting the work process of writing and publishing articles. Work system theory (WST) is used as a starting point for creating an understanding of the journalists' work situation. Work System Framework (WSF) helps to understand how different factors in a work system affect production. Utility and usability are defined to drive further development of journalists' work systems. A study with a total of 10 participants involved in the production of newspaper articles has been conducted. The result shows that the work process for journalists is flexible and varied. There is a need for a system of simpler interactions, and which enables rapid transmission and processing of images. The journalists' needs and goals decides the basis for the design of a design proposal that answers how a mobile application can be designed to support journalists' writing and publishing process for digital newspaper production. The interface needs to be validated to confirm if the interface supports journalists in their work process with digital newspaper production.

<p>Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: <i>Ta kontroll över ditt liv</i> som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. <i>Förändra dig!</i> som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. <i>Var dig själv / tro på dig själv</i> handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. <i>Kropp/Utseende</i> behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat <i>Relationer</i> handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.</p>

<p>This study focused on the level of success Unicef in Paraguay had in communicating its message concerning child street-workers to the press in Asunción. We also examined how the communication works between Unicef and the journalists, and how child street-workers appear in the press according to our sources. We based our study on the theoretical understanding of media logic and planned communication. These theories were useful to explain the possibilities and obstacles Unicef faces in its communication with the press. Our study builds on qualitative research interviews with journalists, communication staff at Unicef and the coordinator of the Global Agency of News, an organization that monitors how children appear in the Paraguayan press.</p><p> </p><p>We found that the communication between Unicef and the journalists is very important and highly valued by both Unicef and the Paraguayan newspapers. The relationship builds on constant trade, where both parts depend on each other. Unicef needs attention from the press in order to spread its message to the general public. The journalists need Unicef because the organization works as a trustable information source to back-up their articles regarding childhood.</p><p> </p><p>No one in our study was satisfied with the way child street-workers appear in the press. The children are often showed as victims or criminals and children’s rights are not always considered. A central problem is that awareness about children’s rights is low, both in the Paraguayan society and among many journalists. Unicef succeeds quite well in their communication with the journalists that are already aware of children’s rights. But the organization does not succeed in communicating with a big part of the press, as a lot of articles are still discriminative towards child street-workers.</p>

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. Var dig själv / tro på dig själv handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. Kropp/Utseende behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat Relationer handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt.