A form of political disinformation that had a prominent place in journalism during the US presidential election in 2016 was called fake news. There were, however, uncertainties what could be called fake news. The purpose of this study was to explore qualitatively how mainstream media described the word fake news. The data collection approach was inductive. Data were collected primarily by searching the electronic media databases. The qualitative analysis of 212 articles resulted in two overarching themes which outlines how the concept of fake news has been described in meanstream media. The results of the analysis resulted in the two themes: fabricated lie and distorted truth. The main conclusion is that it circulates two different meanings for the concept of fake news. These definitions of fake news have different meanings, areas of action, actors behind och motives.

This Master Thesis investigates how the Swedish Newspapers Expressen and DN are using sources and expertise in their portrayal of honour related violence. Which sources are they using, and in which way are these sources being used? 40 articles written between January 1 2017 – March 31 2018 have been chosen for a qualitative analysis step one. In the second step 10 articles have been chosen for a deeper analysis. In the third step three journalists have been interviewed about the articles they have been written in the subject honour-related violence. The method frame analysis have been used. The results of the qualitative analysis shows for example that it is many of the articles that have a strong dramaturgy, and that the use of emotive words are different in various type of articles. The study also shows that the use of sources and expertise are different in DN than in Expressen, and that the use of sources and expertis are remarkable different from other kinds of articles in journalism. / I denna magisteruppsats undersöks på vilket sätt de två svenska dags- och kvällstidningarna DN ochExpressen skriver om hedersrelaterat våld, vilka källor de använder sig av och på vilket sätt dessa källor används. 40 artiklar skrivna mellan 1 januari 2017 – 31 mars 2018 har valts ut för det första steget i studien. I det andra steget görs en djupare kvalitativ analys av 10 artiklar. I det sista steget genomförs intervjuer med tre journalister på de utvalda tidningarna som skrivit flera artiklar om hedersrelaterat våld. Analyserna har genomförts med hjälp av metoden gestaltningsanalys (framing). Studien visar bland annat att användningen av källor och expertis skiljer sig åt mellan tidningarna, att många artiklar lätt kan placeras i en dramaturgisk modell, och att förekomsten av värdeladdade ord har olika betydelse beroende på vilken typ av artikel som skrivs. Studien visar även att källor och expertis i skildrandet av hedersrelaterat våld, på många sätt skiljer sig markant från andra ämnen inom journalistiken.

The purpose of this essay is to study the consequences of the swedish concept ”näthat” (hate on the internet hate), similar to the english hate speech, against swedish journalists and it's consequences for journalism as a whole in a democracy. How does it affect swedish journalists to have sensitive information about themselves and their families on public websites? How does threats from anonymous people affect them?   The study focus on the work ethics of journalism and it's function in a democratic society, how net hate affects it, and what consequences net hate may have on democracy.   The method of choice is a qualitative interview study, where the results from the interviews were analyzed against the theoretical science. The following people were chosen for the interviews: Helena Giertta, editor in chief at the newspaper Journalisten, Björn Wiman, head of culture at the newspaper Dagens Nyheter, Ann Persson, reporter at Dagens Nyheter, Johan Everljung, legally responsible publisher at the Swedish Television in Umeå, and Josefine Holgersson, reporter at the Swedish Television in Umeå.   In short: The study concludes that net hate is a big threat against journalism, in the sense that it can, and is, being used as a tool to silent journalists and sources that speaks about sensitive subjects as feminism, immigrants and related matters. It is also clear that some groups are more frequently using it, such as xenophobic groups. The problem is therefore that many people, at the risk of being subject of net hate, decide not to participate in neither the public conversations in society or as sources in the media. As a consequence, some matters will not be featured and reported on, and that is very problematic not only for journalism as a whole, but also for democracy. / Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka konsekvenser så kallat ”näthat”, har på journalistiken: Hur påverkas journalister av att bli uthängda och hotade av anonyma? Vad får det för konsekvenser för journalistiken? Tyngdpunkten i undersökningen ligger på den journalistiska yrkesrollen i en samhällelig kontext, hur den påverkas av näthat, vad näthatet kan få för konsekvenser för demokratin och även att problematisera och studera begreppet näthat.   Metodologiskt bygger studien på en kvalitativ intervjustudie där resultaten ska jämföras med, och analyseras mot, normativ teori i form av befintlig litteratur och empirisk forskning. För att få svar på studiens frågeställningar valdes fem informanter ut genom strategiskt och snöbollsurval efter sin yrkesmässiga relevans. Valda informanter var Helena Giertta, chefredaktör på tidningen Journalisten, Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Ann Persson, nyhetsreporter på DN, Johan Everljung, ansvarig utgivare på SVT i Umeå och Josefine Holgersson, nyhetsreporter på SVT i Umeå. Med hjälp av materialet (intervjuer, och litteratur) ville studien ge en bild av hur näthatet påverkar journalistiken och journalisters yrkesutövande.   Kortfattat kom studien fram till att hot och hat på nätet är ett stort problem för journalistiken och det kan få stora konsekvenser för demokratin. Näthat används som ett verktyg för att tysta journalister och källor som vissa grupper (oftast främlingsfientliga) ogillar. Det är tydligt att vissa ämnen som ”feminism”, ”invandrare” och ”flyktingar” är extra känsliga och ofta generar näthat. Att det dessutom ofta är redan utsatta grupper som påverkas (exempelvis kvinnor och flyktingar) gör problemet ännu allvarligare då det kan leda till att dessa än mer utesluts eller väljer att inte medverka i det offentliga samtalet, vilket urholkar journalistikens demokratiuppdrag: att förmedla information, vara ett forum för debatt och diskussion, kommentera samhällsskeenden och granska politiken.

Studiens fokus ligger på att undersöka om det finns skillnader i framställningen mellan en kvinnlig respektive manlig mördare i svenska medier. De svenska mediernas språkbruk i relation till gärningspersonerna i de undersökta artiklarna ligger till grund för studien. 18 stycken artiklar analyseras tagna från Aftonbladet, Dagens Nyheter och SVT Nyheter. Studiens syfte är att se om skillnader i framställningen existerar, och i så fall hur de syns. Analysen utgörs av en kritisk diskursanalys, även kallad CDA, samt Carvalhos ramverk för textanalys. Carvalhos ramverk skapar en möjlighet för texten att analyseras i olika steg då den kategoriserar olika teman genom vilka språket kan analyseras. Objekt, aktörer, språk, diskursiva strategier och ideologiska ståndpunkter är de kategorier vilka genom språket analyseras. Från de språkmässiga strategier och val som medierna gjort kan en analys sedan göras som grundar sig i det teoretiska ramverket. Kritisk diskursanalys används som metod men även teori tillsammans med genusteori om stereotyper samt medielogiken.   Resultatet visar att en av de mest återkommande företeelserna i alla medier är hur gärningspersonerna framställs genom motsatta traditionella stereotyper. Mediernas varierande fokus på detaljrikedom gällande brotten är något som bidrar till hur de två gärningspersonerna framställs. I resultatet diskuteras även hur framställningen av gärningspersonerna säger något om dagens samhälle i Sverige. / The focus of this study is to see if there are any differences in the how Swedish media portrays female and male killers. Swedish media’s use of language in relation to the news articles about the perpetrators is the basis of the study. 18 news articles from the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and SVT Nyheter were analyzed. The purpose of the study is to see if there are any differences in the portrayal and if so, how they are shown. The analysis constitutes of a critical discourse analysis, also known as CDA, and the framework for text analysis created by Carvalho. The framework creates the possibility of analyzing the texts step by step and helps categorize the different themes in which the language will be analyzed. The categories used in the analysis are object, actors, language, discursive strategies and ideological standpoints. By looking at the linguistic strategies and the choices made by the media we can analyze the material in accordance with the theoretical framework. Critical discourse analysis is the used method as well as theory, along with gender theory about stereotypes and media logic.   The results from the analysis discusses the different discourses found. One of the most prominent phenomenon found was the fact that Swedish media portrayed the killers as their stereotype opposite to them. The results also discuss if the portrayal of the perpetrators can tell us anything about society as a whole.

The newspaper industry has clearly been affected thoroughly by digitalization, and as a result has adapted its traditional practices to accommodate for the numerous possibilities this change presents. The printed paper is becoming less viable each day, while its online counterpart continues to gain recognition. In this thesis, we conduct a case study in order to examine a large-scale local newspaper company which has gone from analog to digital and beyond over the course of what is only a fraction of its lifetime. Qualitative interviews are conducted as part of the case study, providing us with valuable insight into both how the organization works and makes decisions as well as the perspectives of individuals. The results are analyzed through applying a theoretical framework, building on previous research regarding digitalization and convergence. The study reveals that post-digitalization technological practices and investment decisions are heavily influenced by a pre-digitalization mindset on many organizational levels, leading to a utilization of new technological services in a manner which leaves much to be desired. Still, the organization competes very well on their market as the printed issue is able to carry its own weight and more. However, sales decline rapidly, and uncertainty combined with excitement clouds the future as the organization are eager to utilize new technology, yet remain divided in opinion on what strategy to adopt when taking on new challenges in an ever more digital context. This hints of many changes to come, with the most intriguing one being what has been identified as a possible change to the very identity of the company.

Den femte oktober 2017 gick flera kvinnor i USA ut med anklagelser om sexuella övergrepp och våldtäkter mot filmproducenten Harvey Weinstein. Kort därefter startade skådespelerskan Alyssa Milano hashtaggen #Metoo där hon uppmanade kvinnor att vittna om sexuella övergrepp. Kampanjen #Metoo tog över sociala medier och kvinnor i stora delar av världen började dela med sig av egna berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp. Syftet med vår studie är därför att undersöka huruvida mediernas rapportering kring sexualbrott och sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo-kampanjens stora genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av 80 stycken publicerade artiklar om bland annat hur offer och förövare porträtterats, om namnpublicering har skett samt vilka som har fått komma till tals i artikeln, studerats. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att mediernas rapportering om sexualbrott och sexuella trakasserier skiljer sig inom vissa områden. Inom kategorierna juridisk process, former av sexualbrott och namnpublicering av offer och förövare kan fler skillnader ses än i övriga kategorier. En tydlig skillnad är att innan #Metoo-kampanjen hade den rapporterade händelsen följden av en juridisk process medan efter kampanjen kunde det räcka med en internutredning eller en anklagelse för att medierna skulle rapportera och namnpublicera personerna i artiklarna.

Sammanfattning Titel: Bockmanuskripet - en kritisk diskursanalys av en alldeles speciell bock Författare: Adam Larsson och David Alin Handledare: Ylva Habel Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka Aftonbladets gestaltning av Gävlebockens öde mellan åren 1996, 2001, 2005, 2009 samt 2016. Teoretiska utgångspunkter: Studien baseras på teorier om nyhetsvärdering. Frågeställningar: Studien har följande frågeställningar:På vilka sätt kan Lotten Gustafsson Reinius “traditionsmanuskript” ha relevans för en studie av Aftonbladets bockbevakning?Har Aftonbladets journalistik rörande Gävlebocken förändrats och i så fall på vilka sätt?Går det att urskilja specifika diskursiva mönster i textmaterialet och i så fall vilka? Metod: För att besvara undersökningens frågeställningar har kritiska diskursanalyser enligt van Dijks metod utförts. Analyserna har kartlagt nyhetstexternas mikro- samt makrodiskurser. Material: Studiens material bestod av 14 artiklar från Aftonbladet publicerade i pap-persform samt digital utgåva från åren 1996, 2001, 2005, 2009 och 2016. Resultat: Aftonbladets rapportering rörande Gävlebocken har förändrats. Journalisten väljer att erhålla en mer neutral position i form av nyhetsrapporteringen men fler aktörer får istället ge uttryck för de åsikterna om förekommer. Artiklarnas perspektiv har skiftat, fler aktörer kommer till tals och bockens benämning har förändrats i och med publikens förförståelse och kunskap. Nyckelord: Gävlebocken, julbocken, diskurs, journalistik, nyhetsvärdering, Aftonbladet / Title: The Goat Manuscript - A critical discourse analysis about a special goat Author: Adam Larsson and David Alin Supervisor: Ylva Habel Subject: Media and communication studies Purpose: The purpose of this study has been to investigate Aftonbladets news reporting regarding the Gävle Christmas goat between 1996, 2001, 2005, 2009 and 2016. Theoretical points of departure: The study is based on theories regarding news evalu-ation. Objectives and focus: The study has the following questions:In what ways may Lotten Gustafsson Reinius concept "tradition manuscript" have relevance to Aftonbladets news reporting on the Gävle Christmas goat?Has Aftonbladets journalism about the Gävle goat changed in a discoursively way?Is it possible to identify specific discursive patterns in the texts? Method: In order to answer the survey's questions, critical discourse analyzes according to Theu Van Dijk´s method have been conducted. The analyzes have mapped the news texts micro disciplinary- and macro-courses. Material: The study material consists of 14 articles from Aftonbladet published in pa-per form and digital edition from 1996, 2001, 2005, 2009 and 2016. Result: Aftonbladets reporting regarding the Gävle Christmas goat has changed over the last 20 years, where journalists uses a more neutral position in the news reporting. The research proves that more people who represent different organizations gets to speak about the accidents. The way journalists refer to the goat has changed and the way me-dia refer to the perpetrator has changed. Keywords: Gävle Christmas goat, yule goat, straw goat, discourse, discourse analysis, journalism, “traditional manuscript”, news evalutation, Aftonbladet

Framtidens nyhetsförmedling är en kvalitativ studie om dagens situation och framtiden för den tryckta nyhetspapperstidningen. Materialet i studien bygger på intervjuer och en innehållsanalys av Medieutredningen. De frågor som den här undersökningen besvarar är hur framtiden ser ut för den tryckta papperstidningen och vilka som kommer att skriva våra nyheter. I dag är situationen utmanande för de mediekoncerner som har tryckta papperstidningar. Den tryckta nyhetstidningens prenumeranter är främst i åldern 45-79 år. De yngre generationernas nyhetskonsumtion sker främst via internet och sociala medier. Den här studiens informanter anser att papperstidningens framtid är dyster. Det är svårt att göra produkten attraktiv när priset stiger för varje år och levnadsvanorna förändras. Mediekoncernerna arbetar just nu med en digital omställning. Samtidigt är det en hög efterfrågan på kvalitativ journalistik. I tider där vem som helst har möjlighet att utöva journalistiskt arbete vill läsarna kunna lita på att de får kvalitativ journalistik. Genom att erbjuda det till bra priser och flexibla prenumerationer, både i papper och digitala alternativ, tror informanterna att läsarna vill prenumerera på nyheter även i framtiden. / The news agency of the future is a qualitative study of the current situation and future of the printed newspaper. The material in the study is based on interviews and a content analysis of Sweden’s Media investigation. The questions that this study answers is how the future looks like the printed newspaper and who will write our news. Today, the situation is challenging for the media groups that have printed papers. The printed newspapers subscribers are mainly aged 45-79 years. The informants of this study consider the paper magazine's future to be pessimistic. It is difficult to make the product attractive when the price rises for each year and the living habits change. Media groups are currently working on digital transformation. At the same time, there is a high demand for qualitative journalism. In times when anyone has the opportunity to practice journalistic work, readers want to be able to trust qualitative journalism. By offering it at great prices and flexible subscriptions, both in paper and digital options, the informants believe readers want to subscribe to news even in the future.

The aim of this bachelor thesis was to examine how Swedish tabloids portrayed Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson the time before and the time after their great meeting at Hovet the 10th of September. We examined the following questions: Which gender roles are given to Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson in Swedish tabloids and how is the interplay between media and the figures in the text described in the Swedish tabloids?   We used narrative analysis to investigate 14 texts from Aftonbladet and Expressen which were related to the match at Hovet. We found that the two boxers were portrayed differently. Laurén was portrayed as the bad girl who had to fight hard to get to where she is. She is tough and she is the one that comes with mean comments and gives media the real intrigues and she likes to use props. She believes she has a greater purpose, to get female boxing acknowledged on the media agenda. Svensson is portrayed as the good girl, she is more girly and is portrayed as if she seems to think that she is a better person than Laurén and therefore pity her when Laurén creates drama in the media. Svensson tries to convince the media that she is a tough girl but is still portrayed as more girly. Both Laurén and Svensson were also portrayed with their roles outside of boxing, as girlfriends which is common for female athletes. The meeting seems to be perfect for both the media and the boxers team. The meeting is portrayed as the final battle between good and evil.

Under det senaste decenniet har användandet av smarta mobiltelefoner ökat med 73%. Det ökade användandet har förändrat journalistiken, och allt fler journalister använder idag mobiltelefonen som ett arbetsverktyg. Begreppet Mobil Journalistik är sprunget ur detta skifte i arbetssätt, och innebär att journalister använder mobiltelefonen som ett verktyg för att samla in, bearbeta, producera och publicera nyheter från fält.  Mobiltelefoner har även förändrat hur människor konsumerar nyheter, och många tar idag del av nyheter flera gånger per dag. Detta har lett till att nyhetsorganisationer ställts inför nya utmaningar, med högre krav på att nå publiken snabbt. Att främja mobil journalistik ökar möjligheten att möta dagens digitala publik, eftersom nyheter kan offentliggöras i snabbare takt och till lägre kostnad. Samtidigt saknas det forskning som beskriver hur ett mobilt arbetsverktyg bör utformas för att stödja det journalistiska fältarbetet. Denna studie undersöker hur journalister upplever processen att rapportera nyheter från fält, och hur ett mobilt publiceringsverktyg kan underlätta den processen. Genom intervjuer utforskas upplevelserna hos sex journalister som på olika sätt arbetar med att rapportera nyheter från fält. Fokus har varit att identifiera olika typer av kognitiv belastning som arbetet innebär, och som bör tas i beaktning vid utformandet av ett publiceringsgränssnitt.  Resultatet visar att journalisterna i dagsläget är beroende av en dator eller en andra part för att kunna publicera sitt nyhetsmaterial, eftersom deras nuvarande publiceringsverktyg endast finns tillgängligt för datorer. Detta leder till att nyhetsmaterial skickas in till redaktionen genom olika kommunikationskanaler, för att redigeras och publiceras av kollegor som arbetar skrivbordsbundet.  Tid går till spillo när kollegorna behöver hitta, bearbeta, och slutligen publicera det inkommande materialet, och leder till att nyheten når konsumenterna senare än vad som är önskvärt.  Journalisters arbetsmiljö är varierande och dynamisk, och det finns ett uppdämt behov av ett mobilt arbetsverktyg som är enkelt att navigera i. Konkreta designförslag för hur ett mobilt gränssnitt kan utformas för att underlätta nyhetsrapportering från fält har tagits fram med stöd av vedertagna designprinciper. Det vore av intresse att användartesta framtagna designförslag för att studera upplevelsen av dem, samt om de kan appliceras i en kontext utanför den som inkluderas i denna studie. / Over the past decade, the use of smartphones has increased by 73%. With the increased use, journalism has changed, and many journalists use their mobile phone as a tool in their journalistic work. To use a mobile phone as the primary tool to collect, process, produce and publish news from the field is included in the concept Mobile Journalism. Mobile phones have also changed people’s consumption patterns, and it is common today to consume news several times per day. This has led news organizations to face new challenges, with higher demands on reaching out to the consumers rapidly. Promoting mobile journalism increases the opportunity to meet today's digital audience, as news can be published at a faster pace and at a lower cost. At the same time, there is a lack of research that describes how a mobile publishing tool should be designed in order support journalistic field work. This study examines how journalists experience the process of reporting news from the field, and how a mobile publishing tool can facilitate that process. Through interviews, the experiences of six journalists who report news from the field in are explored. The focus has been on identifying different types of cognitive load that the work entails, and that should be considered when designing a publishing interface. The results show that journalists depend on either a computer or desk-based colleagues to be able to publish their news material, since their current publishing tool is desktop-based. News material is therefore sent in through a number of communication channels, to someone in the editorial office to react on.  Time is wasted when colleagues need to find, process, and finally publish the incoming material, leading to the news reaching the consumers later than is desirable. Journalists’ work environment is both varied and dynamic, and there is an unmet need for a mobile working tool that is easy to navigate. Concrete design proposals for how a mobile interface can be designed to facilitate news reporting from the field have been developed with the support of established design principles. It would be of interest to user test the design proposals to study the experience of these, as well as whether they can be applied in a context outside the one included in this study.