Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp.Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det. Lärarna ser olika för- och nackdelar med Wikipedia i undervisning och dessa behandlas i analysen. Analysen visar att det finns en konflikt mellan de traditioner som tidigare gett skolan och lärarna makten att kontrollera och distribuera kunskap. Nya kulturella förutsättningar och faktumet att vi lever i en deltagarkultur resulterar i att fler människor kan sprida kunskap och information, via ex-empelvis Wikipedia. I synnerhet en av lärarna poängterar brister i Wikipedias pålitlighet och en annan ser demokratiaspekten av det som en viktig aspekt. Olika för-och nackdelar med Wikipedias form tas också upp, t.ex. vad dess hypertextualitet kan ha för pedagogiska konsekvenser.Slutsatsen är att lärarna inte har något enhetligt förhållningssätt gentemot Wikipedia. Wikipedia verkar dessutom, trots att det är ett nytt fenomen, harmonisera väl med traditionella skoluppgifter som handlar om att reproducera fakta, vilket också pekar mot en relativt snäv kunskapssyn.

Detta är en kvalitativ och teoretisk studie, baserad på tidigare forskning. Syftet är att ta reda på hur och varför det svenska medielandskapet har förändrats samt vad konsekvenserna blir av en personaliserad nyhetskonsumtion. Fokus ligger på individ- och samhällsnivå utifrån de fyra vinklarna social, teknisk, ekonomisk och politisk. De teorier som används som referensramar är normativ- och användarteori samt framing theory. Resultaten visar att det svenska samhället har individualiserats och därför även medielandskapet. Det sker en kontinuerlig utveckling som kommer att fortsätta, särskilt inom teknikområdet. Konsumenterna har en aktiv roll, både som enskilda aktörer och som medborgare samt är nyhetskonsumtion av stor vikt för att demokratin ska fungera. Mina slutsatser är att människan idag är kluven mellan den riktiga verkligheten och den digitala verkligheten på nätet. Konsumenten är en aktiv deltagare och producerar även eget material, vilket kommer att ha en fortsatt viktig roll i medielandskapet. Samtidigt är demokratins funktion hotad av medborgarnas okunskap och de kommersiella nyhetsbolagen som sätter nöje framför nytta, för egen ekonomisk vinning. Likaså är landsbygdens medieskugga ett tecken på vårt segregerade samhälle och tillsammans med urbaniseringen skapar detta problem.

No description available.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förändringar som skett inom journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom journalistiken, där journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna. Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.  Materialet består av nio stycken intervjuer, från lika många PR-konsulter som arbetar med medierelationer, dessa intervjuer utfördes på sju stycken PR-byråer belägna i Stockholm.   Huvudresultat: Studien visar att det existerar två olika perspektiv bland de PR-konsulter som ingått i studien. Oavsett vilket perspektiv PR-konsulten kan sägas förespråka visar studien att medielogiken har en väldigt stor betydelse på hur PR-konsulter resonerar kring medierelationer. Det gäller att paketera en nyhet så att det blir intressant för den journalist som kan tänkas skriva om det. Studien visar också att PR-konsulternas roll i detta medielandskap handlar om att hjälpa och underlätta för journalisterna. Det finns indikationer att de känner till journalisternas nuvarande situation och de  lägger stor vikt vid att hitta den journalist som kan tänkas vara intresserad av nyheten. Ett annat intressant resultat denna studie visar är att vissa PR-konsulter i studien uppfattar att journalisterna ändrat sina uppfattningar om PR-konsulter och har mer förståelse för dessa.

Problemformulering och syfte: I slutet av 2020 drabbades organisationen CD Projekt Red (CDPR) av en förtroendekris i samband med lanseringen av den nya produkten Cyberpunk 2077. Två år senare är produkten bästsäljande och CDPR har stor ekonomisk vinst, vilket tyder på att krisen bemästrades. Denna studie grundar sig i intresse för strategier som tillämpas av organisationer vidonline-kriskommunikation i det nuvarande medielandskapet. Studiens övergripande syfte eftersträvar kunskaper om vilka kvalifikationer som krävs för att bemästra en krissituation. Metod och material: I studien undersöks inlägg på Twitterunder utvalda tidsperioder genom kvantitativ innehållsanalys och i metoddelen redogörs tillämpning av metoden. Huvudresultat: Resultatet visar att online-kriskommunikation bidrar till framgångsrik krishantering när den överensstämmer med korrigerande handlingar.

Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.

Under de senaste åren har svenska folkets medievanor ändrats. Det har skett ett digitalt skifte och det har blivit allt vanligare att titta på tv via webben istället för att ta del av den linjära tv-tablån. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur SVT anpassar sig till den nya mediesituationen. För att ta reda på detta har vi gjort en fallstudie över SVT:s tvoddar. En tvodd är en tv-sänd podcast och ett nytt format som SVT har utvecklat där en eller två programledare diskuterar ett utvalt ämne med varandra eller med inbjudna gäster. Med en kvalitativ riktad innehållsanalys på sju tvoddar har vi undersökt innehållet kopplat till teorier om kommersialisering, kvalitet och värdeskapande i medier. Utöver denna innehållsanalys har vi också gjort åtta kvalitativa intervjuer med programledare för tvoddarna och personal inom SVT:s organisation. Intervjuerna har fokuserat på drivkrafterna bakom utformandet av tvoddarna, samt vilken roll tvoddarna spelar i SVT:s satsning på framtiden. Resultatet av innehållsanalysen visar att tvoddarna innehåller inslag av personifiering och trivialisering. Produktionen av tvoddarna kännetecknas av spontanitet och en vilja att experimentera med teknik och format. Tvoddarna produceras i SVT:s minsta studio med robotstyrda kameror och endast en sändningsproducent som sköter all teknik. I förhållande till dessa förutsättningar håller tvoddarna en hög teknisk nivå, men ibland märks det av i klippning och kameraval att det är få personer bakom kameran. De främsta drivkrafterna vid utformandet av nya format för SVT är att utforska nya tekniska möjligheter, anpassa sig efter det nya medielandskapet, producera kostnadseffektiv tv och att distribuera programmen på digitala plattformar.

Ett föränderligt medielandskap fordrar en anpassning från företagens sida och därmed ett nyanserat sätt att skapa marknadsföring. I en värld där konsumenter tenderar att vara alltmer aktiva i köpprocessen uppkommer nya typer av marknadsaktörer. Studien undersöker hur detta nät av aktörer samarbetar för att skapa en marknadsföringskampanj anpassad efter det rådande medieklimatet. Centrala begrepp för undersökningen är nätverk, resurser och samskapande av värde som tillsammans utgör utgångspunkten för studiens analysmodell. Med utgångspunkt från Volvos framgångsrika marknadsföringskampanj Made by Sweden har fyra intervjuer med representanter från aktörer som varit med i arbetet bakom genomförts. Studien visar att ett integrerat och organiskt samarbete där tillämpningen och integreringen av gemensamma resurser som kunskap och kompetens uppfattas som en av kampanjarbetets mest fundamentala grundstenar. Avslutningsvis kan även interaktionen med konsumenter i sociala medier ses som en viktig kunskapskälla i kampanjarbetet och en vägvisare för hur och i vilka kanaler kampanjen skulle kommuniceras. Kampanjens framgång stavas, med andra ord, inte bara Zlatan Ibrahimovic utan kräver att företag förvaltar de förutsättningar som finns för att skapa någonting större.

I ett allt mer informationsrikt samhälle ställs det nya krav på dagens ungdomar att klara av att möta och hantera det. Syftet med denna litteraturstudie var att ge en överblick över aktuell forskning som behandlar vilka typer av förmågor som är nödvändiga att ungdomar utvecklar i dagens globaliserade och digitala informationssamhälle. Vidare var syftet även att redogöra för det forskningen tar upp gällande hur detta på olika sätt utmanar skol-och utbildningsväsendet för att stödja och främja ungdomars möjlighet att hantera information. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av dels svensk som internationella studier. Forskningens resultat har analyserats i relation till Siemens lärandeteori konnektivismen och UNESCO:s definition av begreppet MIK som står för media-och informationskunnighet. Anledningen till detta var för att få djupare svar på våra frågeställningar gällande vilka förmågor ungdomar behöver utveckla samt vad skolan och dess lärare behöver förändra. Resultatet i litteraturstudien har visat att ungdomar bör utveckla förmågor i att hantera digitala verktyg och att utvärdera och kritiskt granska information. För att ungdomars livslånga lärande ska gynnas krävs det att skolan gör förändringar i sitt nuvarande arbete med att utveckla barn och ungdomars förmågor i att hantera information.

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.