I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som är textreklam samt hur det har förändrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda på det har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys. Tidningarna som är med i studien är Bohusläningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat på vecka 40 år 1996 och 2011 och jämfört resultaten med varandra. Totalt är 663 texter med i studien. Resultatet visar att mellan nio och 22 procent av det lokala redaktionella materialet i tidningarna utgjordes av textreklam 1996, och mellan två och 16 procent 2011. Textreklamen har ökat i två av de undersökta tidningarna, Bohusläningen och Östersunds-Posten men minskat i Södermanlands Nyheter. Den ökande kommersialiseringen gör att nyheterna ska gå snabbt att producera och kosta lite pengar. Det har gjort att journalisternas arbetsvillkor på redaktionerna har förändrats, vilket vi i uppsatsen ser som en möjlig orsak till mängden textreklam i de lokala tidningarna. Dagordningsteorin tas upp för att förklara mediernas makt över läsarna. Även teorier om marknadsdriven journalistik diskuteras. I uppsatsen diskuteras även Pressens textreklamkommitté, som fanns fram till 2005 då den lades ned av olika anledningar, och behovet av en granskning av textreklam idag.

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ‘What´s the problem’-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över. För att besvara hur journalisterna på de båda tidningarna rapporterar om abort genomfördes en kvantitativ analys som omfattade 152 texter. Den kvantitativa analysen kompletterades med en kvalitativ analys av fem texter från varje tidning. Studien visar att de ideologiska och kulturella strukturer som återfinns i samhället i hög grad återspeglas i hur journalister rapporterar om abort. Abort omskrivs med en högre acceptans i Dagens Nyheter och mer konservativt i Irish Independent. Samtidigt är svenska journalisters rapportering om abort mer likriktad än de irländska journalisternas, som visar på en bredare spann av åsikter och sätt att se på abortfrågan. Det finns inte enbart skillnader i hur irländska och svenska journalister rapporterar om abort. Studien visar att även om journalisterna har olika syn på abortfrågan ser de på den som makthavarnas ansvar - inte individens. Svenska journalisters rapportering om abort blir även mer lik de irländska journalisternas när abortfrågan övergår till att handla om det mer etiskt känsliga ämnet fosterdiagnostik.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam – de tre abrahamitiska religionerna – i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012. För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan. Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom. För samtliga religioner är de dominerande sammanhangen för utrikesartiklarna annat och krig eller konflikt. I båda kategorier dominerar islam. De största skillnaderna åren emellan är antalet artiklar om Israel-Palestina-konflikten samt förekomsten av artiklar som rör antisemitism. Analyserat utifrån tidigare forskning och nyhetsvärderingsteorier tyder resultatet på att religiösa händelser är svåra att göra nyheter av, varför religionerna, och då särskilt islam och judendom, ofta förekommer i konfliktcentrerade nyheter – något även många av de intervjuade håller med om.

Ett livligt debatterat ämne är huruvida det var på grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhållningssätt mellan försvarsmakter och media världen över. Ett förhållande där journalisterna hävdar att medborgarna har rätt att veta och militären hävdar att soldaten har rätt att leva. Vidare tar de stora världsledarna stora mått och steg i syfte att säkerställa att hemmaopinionen är positivt inställd till deras gärningar. När Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvärldens reaktion, lägger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka på deras deltagande. Mitt syfte med detta arbete är att studera mediarapporteringen i två konflikter, Vietnamkriget och Gulkriget, diskutera kring frågeställningen om vilken påverkan medias rapporteringskaraktär hade på den amerikanska hemmaopinionen i samband med dessa två konflikter. Under arbetets gång kommer jag att använda mig Westley och MacLeans kommunikationsteori samt Daniel C Hallin teori avseende rapporteringssfärer för att studera tre variabler: Presidentpåverkan, TV-påverkan och slutligen Journalistpåverkan. I de båda fallstudierna hittar man likheter och olikheter. Tillvägagångssätten har varit olika men inte sällan har liknande resultat uppnåtts. Skillnaden är egentligen graden av beredskap inför hanteringen av medieuppgiften. I Vietnamkriget är den något trevande hanteringen i del framgångsrik men kan inte mäta sig med den grad av framgång som koalitionens mediehantering uppvisade. Två fundamentalt grundläggande beteenden kan identifieras. Mediehanteringen under Vietnamkriget är att anse som reaktiv i sin hantering samtidigt som densamma under Gulfkriget var att anse som proaktiv. Denna skillnad resulterar i att opinionen på den egna arenan under Gulfkriget blir långt mer hanterbar och generellt mycket mer positiv inställd. Rapporteringskaraktären har en stor inverkan på opinionsbildningen. Där den militärpolitiska intressenten har absolut mest att förlora på en ofördelaktig rapporteringskaraktär. Analysen om journalistpåverkan under Vietnamkriget styrker otvivelaktigt detta. Av de två fallstudierna är resultatet av en förändrad rapporteringskaraktär tydligast här. / One of the most important issues debated in retrospect of the Vietnam war is whether media is to be blamed for the defeat. However, the debate has created a form of antagonistic fellowship between armed forces and media around the world. A fellowship where the media claims the people’s right to know and the military claims the soldiers’ right to live. The arguments importance increases further in view of the steps taken by world leaders in order to keep the home front opinions in favour of their actions. When Saddam Hussein planned to invade Kuwait he took into account how the home opinions of possible nations, who would be likely to intervene, would hamper its leader’s actions on Kuwait’s behalf. The purpose of this work is to study two conflicts, the Vietnam War and the Gulf War, in order to discuss the possible impact media might have had on the home opinion in the USA. During the work I will study the conflict by using the communication theory developed by Westley and McLean and Daniel C Hallin theory of spheres of reporting. These to theories will be used to study the three conceptual factors. These factors have been constructed in order to be able to study conflict by analysing the impact three variables; the President, TV and journalists. In both case studies you find both differences and similarities. The methods of approach have been different, but results not seldom coherent. There is difference is the degree of preparation in handling the media assignment. In the Vietnam War the methods of approach were occasionally successful but nowhere near the degree of success presented in the coalitions way of approach. Two rudimentary methods can be identified. The method of approach in handling media in the Vietnam War is to be labeled as reactive whilst the same during the Gulf War is to be labeled as progressive. This fundamental difference result in the opinion being far more positive and far easier handled during the Gulf War. The character of reporting has an impact on opinion. The military political part is the one with absolutely most at stake in losing favorable public opinion. The analysis on impact of journalism, during the Vietnam War, undoubtedly supports this. Of the two case studies, the result on opinion because of change in reporting character is most easily supported here.

Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet är en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. Vår teoretiska utgångspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna är nöjda med JMM-utbildningen, även om de känner att de inte blev helt förberedda på den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet. Våra slutsatser är att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gällande de redaktionella villkoren. Det är också påtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och värderingar som ger en god grund att stå på. Vidare har det framkommit att de före detta JMM-studenterna tror att själva journalistyrket i sig inte kräver utbildning, utan att det snarare är dagens konkurrens på arbetsmarknaden som gör att arbetsgivare kan kräva det. Uppfattningen är dock att det gått relativt bra för JMM-studenter ute i arbetslivet, och att det blev något lättare att ta sig ut på arbetsmarknaden än vad de flesta av intervjupersonerna hade väntat sig. När det gäller JMM-utbildningen i förhållande till journalistyrket som profession är vår slutsats att det är svårt att utbilda studenter för den journalistiska professionen. Detta eftersom att journalistbranschen idag innefattar så många olika typer av journalistyrken att det blir alltmer otydligt vad journalistyrket som profession innebär. JMM-utbildningens multimediala bredd innebär dock att JMM rent förståelsemässigt förbereder inför framtidens journalistroll, så som journalistyrket är på väg att utvecklas som profession.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten. Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt. I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera.  Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin. I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende.  Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i VLT år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i UNT 1999 och i VLT 1999 och 2009. Men i UNT 2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.

Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ”journalistiskfrihet” och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ”Journalistiskfrihet” är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ”inköpare” av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har. När en idé välsålts in minskar friheten och kontrollen, då man tvingas anpassa sig till det specifika mediumman valt att skriva för. Det ”fria” arbetssättet förutsätter inte att man arbetar ensam, socialtstöd och kontakt med arbetskamrater och kollegor är viktigt för de intervjuade frilansjournalisterna.