Journalistikforskning visar att traditionella myter och arketyper återfinns i alltifrån sportreferat till rapportering av brott. Denna forskning är i huvudsak baserad på engelskspråkig journalistik, vilket gör det lämpligt att bedriva motsvarande studier i en svensk kontext. Studier visar nämligen hur den journalistiska praktiken skiljer sig nationer emellan, vilket resulterar i en kunskapslucka hur dessa mytologiska föreställningar används i svenska medier. Genom att studera representationen av två gärningsmän, Rakhmat Akilov och Anton Lundin Pettersson, vars dåd resulterat i omfattande svenska mediala produkter, undersöker vi förekomsten och användningen av mytologiska föreställningar. Detta gör vi genom att kvalitativt studera tio webbartiklar per gärningsman i kvällstidningen Aftonbladet. För att studera representationen av gärningsmännens – vilka myter och arketyper som används – utförs kritisk diskursanalys (CDA) med semiotiska begrepp. Med denna metod analyseras artiklarna både på en översiktlig och detaljerad nivå. I denna analys knyts det an till etablerade journalistiska teorier om hur myter och arketyper används i medier i stort, vilket hjälper oss att ta reda på hur just dessa mytologiska föreställningar förekommer i representationen av Akilov och Lundin Pettersson. Analysen visar att flertalet mytologiska föreställningar används i representationen av de två gärningsmännen, främst i syftet av att distansera denne från det kollektiv inom vilken texten produceras och konsumeras. Akilov, å ena sidan, representeras som en stereotypisk islamistisk terrorist, där de religiösa och ideologiska aspekterna av denna islamism är tillräckligt främmande för att positionera denne utanför det normativa. Således behövs inga ytterligare karaktäristika eller attribut för att distansera Akilov från majoritetssamhället. Denna distansering sker genom att representera Akilov i enlighet med myter och arketyper som förstärker denna bild. Även Akilovs jihadistiska motiv får i rapporteringen närmare mytologiska proportioner, där Akilov ansluts till den våg av islamistiska terrordåd som dragit över Europa det senaste decenniet. Lundin Pettersson, å andra sidan, är inte lika enkelt och entydigt representerad som något avvikande. Representationen av Lundin Pettersson består istället av flertalet faktorer som placerar honom utanför det normala: högerextremism, subkulturell tillhörighet, psykisk ohälsa och ensamhet. Lundin Pettersson kopplas genom representationen – och intertextuellt – till andra högerextrema gärningsmän och skolskjutare. Dessa faktorer sammantagna möjliggör en distansering via mytologiska föreställningar på samma sätt som i representationen av Akilov. Det finns även en skillnad i hur Lundin Pettersson i högre grad tillåts representeras som ett offer för sina omständigheter, vilket är en möjlighet Akilov inte får. Sammantaget indikerar denna studie att myter och arketyper – i dessa två fall – fungerar som journalistiska verktyg ämnade att göra en alltför komplicerad verklighet mer hanterbar. / Studies of journalism show that archetypal myths exist in everything from sports news to stories of crime. This research is mainly based on English language journalism, which makes it adequate to study this phenomenon in a Swedish context to broaden the research field. Studies also show that the journalistic practice differs between nations and cultures, therefore a knowledge gap exists regarding the use of archetypal myths in Swedish media. By studying the media representation of two well-known Swedish perpetrators, Rakhmat Akilov and Anton Lundin Pettersson, we examine the usage of these myths and archetypes in twenty online news articles (ten articles each) from the Swedish tabloid magazine Aftonbladet. To study the newspaper’s representation of the perpetrators – and how these archetypal myths are present in the representation of them – Critical Discourse Analysis (CDA) combined with semiotic concepts are used. This method allows us to analyse the overall theme and subjects of the articles, as well as their specific use of language. To further examine how traditional myths and archetypes are used in the representation of Akilov and Lundin Pettersson, this analysis ties in to well-known theories of how archetypal myths figure in journalistic products. The study shows that a lot of myths and archetypes can be seen in the representations of both cases, mainly to create distance between the perpetrators and the majority in the context in which the text is both produced and consumed. Akilov, on the one hand, is represented as a stereotypical islamist terrorist, where the religious and ideological aspects of his beliefs are intimidating enough on its own to create a character which has its place far from the norm. Therefore, there is no need for more attributes or descriptions to distance Akilov from what we consider to be ourselves and ours. This creation of distance is effectively increased by the myths and archetypes in the representation of Akilov. Even Akilov’s jihadistic motive gets mythological proportions, were Akilov is placed in the context of other islamist terrorist; the wave of jihadistic terror that has raged through Europe in the last decade. Lundin Pettersson, on the other hand, is not as simple and clearly represented as abnormal. The representation of this perpetrator is instead created by multiple factors such as right-wing extremism, subcultural interests, mental illness and social alienation. The newspaper’s representation of Lundin Pettersson also gets intertextually connected to other right-wing perpetrators and school shooters. All these factors offset the perpetrator from the collective in which the texts are produced and consumed and intensifies through myths and archetypes, which is similar to the case of Akilov. There is also a big difference in how Lundin Pettersson to a higher degree is portrayed as a victim to his surroundings, which the representation of Akilov lacks. Finally, the study indicates that these archetypal myths work as journalistic tools made to make a complicated reality more manageable for both the producers and the consumers.

I följande C-uppsats undersöker vi fenomenet textreklam och hur det uppenbarar sig i Aftonbladets bilagor. Tyngdpunkten ligger på att undersöka textreklam med Aftonbladets bilagor som fallstudie. Samtliga bilagor vi valt att undersöka ligger som digitalt format på Aftonbladets webb aftonbladet.se. De bilagor vi undersöker är Härligt Hemma, Teknik, Resa och Motor. I vår uppsats har vi använt oss utav tre metoder för att på ett så pass grundligt sätt som möjligt undersöka textreklam. Vi har börjat med att genomföra en kvantitativ innehållsanalys där vi, på Aftonbladets webb, undersöker förekomsten av tendenser till textreklam i de ovan nämnda bilagorna. Vi undersökte 131 artiklar som låg under våra valda bilagor på Aftonbladets webb. Vi valde sedan att genomföra en enkätundersökning bland en blandad, men relevant, undersökningsgrupp där 41 personer som läser Aftonbladet och dess bilagor fick svara på frågor om textreklam i bilagorna och om journalister. För att fördjupa och sätta enkäten i perspektiv valde vi att intervjua två journalister från Aftonbladet samt en jurist från Journalistförbundet. Alla tre insatta och väl bekanta med fenomenet textreklam. Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk som innefattar teori om objektivitet, gestaltning och professionalisering samt de-professionalisering. Sammanfattningsvis kommer vår undersökning visa att det finns hög tendens till textreklam i Aftonbladets bilagor men att det i mångt och mycket är en tolkningsfråga. Våra intervjupersoner anser inte namngivna produkter eller företag vara textreklam så länge det sker på redaktionella premisser. De menar även att företag inte har någon talan i hur de väljer att skriva om deras produkter samt att det inte ses som textreklam om det gynnar läsaren. Vår enkätundersökning visar att läsare är skeptiska till hur objektiv bilagejournalistik egentligen är och frågar sig om det handlar om ett genuint informerande eller om journalister får betalt för att skriva om produkter och företag.

Citizens are in need of information to form an opinion about how society works. As a reviewer of the Public power the media plays an important role in a democratic society. The communicative power shift appears in contemporary media landscape, where technology offers great opportunities for actors to use their own channels to communicate their own image and thereby influencing power over the agenda. Alongside this, the number of communicators is increasing which makes power of resources affects the communicative whole picture. The study is based on a media profile case of the described assault and looks at what can happen strategic communicative at a police department when journalism offers a negative image. Aside from that it also examines questions about the role of authority and of media criticism authorities together with communicative power sharing. The Study is based on theories of power and legitimacy. Citizens have the expectation and perception of an organization's operations. This can be contrasted with the organization's actual actions and activities. If these two are far apart a gap of legitimacy appears which ultimately affects confidence in the organization. To bridge the legitimacy gap the organization can use legitimacy-building communication. Legitimacy building communications is a term established through this study. It is difficult to draw a clear line for it was acceptable in an agency's criticism of the media. Opinions differ greatly and ultimately it is about a matter of opinion and what lies in the eyes of the beholder. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Denna studie undersöker hur kvinnliga sportkommentatorer och experter uppfattar publikreaktioner. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga sportkommentatorer och experter ser på kommentarer och kritik som de får av publiken. Studiens syfte besvaras genom tre frågeställningar, hur kvinnliga sportkommentatorer och experter uppfattar publikreaktioner, vad en kvinnlig sportkommentator eller expert kan få höra från sin publik samt utifrån genusteorin, hur kvinnliga sportkommentatorer och experter uppfattar vilket fokus publiken har när det gäller reaktionerna. Till hjälp för att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts men också teorier om genus från bland annat Gunilla Jarlbro och Yvonne Hirdman. Dessutom har tidigare forskning från Göran Svensson samt Ulrika Andersson tillämpats i studien. Studien visar att de kvinnliga sportkommentatorerna upplever en viss skillnad utifrån genusteorin, på vad de får för kritik gentemot deras manliga kollegor. Något annat som studien visar är hur publiken lätt tappar fokus från prestation och ger kommentarer om utseende eller dialekt. / This study examines how female sports commentators and experts perceive public reactions. The aim of the study is to investigate how female sports commentators and experts look at comments and criticisms they receive from the audience. What female sports commentators and experts can hear from their audience and based on genus theory, how female sports commentators and experts perceive the focus the audience has on the reactions. To help answer the questions, qualitative interviews have been used, but also theories about gender among others Gunilla Jarlbro and Yvonne Hirdman. In addition, previous research from Göran Svensson and Ulrika Andersson has been applied in the study. The study shows that female sports commentators experience a certain difference due to gender theory, on what they get for criticism against their male colleagues. Something else that the study shows is how the audience easily loses focus from performance and gives comments about appearance or dialect.

Som följd av mediernas felaktiga publiceringar av anklagelser mot Fredrik Virtanen under metoo-hösten 2017, gjorde Uppdrag granskning ett program där de granskade mediernaspubliceringar, som mötte stor kritik. Kritiken väckte vårt forskningsintresse för att genomföradenna studie. Syftet är att studera Uppdrag gransknings program “#metoo och FredrikVirtanen” med metoden MCDA för att ta reda på hur anklagelserna och de sociala aktörernablir representerade. Studiens vetenskapliga perspektiv grundas i genusteorin med fokus på hurkvinnor blir representerade vid sexualbrott. Tidigare forskning visar hur rape myths kommertill uttryck vid nyhetsrapportering av sexualbrott och det använder vi sedan för att sätta vårtresultat i relation till. Vi har utformat två frågeställningar för att reda på hurrepresentationerna i avsnittet ser ut. I analysen finner vi tecken på en orättvis representationav de sociala aktörerna. Däremot visar vårt resultat att Uppdrag granskning inte gör sigskyldiga till reproduktion av rape myths.

Hösten 2014 pågick en ubåtsjakt i Stockholms skärgård som väckte stor medial uppmärksamhet. Med utgångspunkt i reglerna för god journalistik utreder vi tre nyhetsmediers bevakning av händelsen och hur den potentiella ryska närvaron gestaltades. Genom en kvalitativ analys av artiklar skrivna vid tidpunkten synliggörs en rapportering som förmedlar ett narrativ utan stöd i verifierade uppgifter. Med antagandet att journalistikens första skyldighet är till sanningen utreder vi varför icke verifierade uppgifter tas upp i nyhetsflödet och om orsaken gömmer sig i ett pressetiskt system som ännu inte anpassats till en digitaliserad värld.

Confucianism is the doctrine that ruled Eastern Asian countries for thousands of years. The doctrine focused on the order of the society and the dependence among individuals in the society. One critique for Confucianism is the under-evaluation of women's role and presence in the society. In the thesis, I will detect Confucianism-related gender stereotypes appearing on feature interviews in the entertainment section of online newspapers in Vietnam, one of former Confucian countries. The thesis also makes the effort to connect the global journalism theory to the solution for removing gender stereotypes from journalism. Three methods namely critical discourse analysis (CDA), conversation analysis (CA) and interviewing are employed in the thesis to address three research questions. Four Confucianism-inspired gender stereotypes are pointed out and the connection between Confucianism-related gender stereotyping and global journalism is basically sketched out in terms of journalistic style.

<p>Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.</p>

<p>Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.</p><p>   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.</p><p>   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.</p><p>   Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.</p>

<p>Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.</p><p>Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.</p><p>Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld.</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser.</p><p>Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.</p>