Problemformulering och syfte Den här studien är relevant då den handlar om sådant som, via media, kan påverka konsumenters åsikter och därav också samhället på olika vis. Syftet med undersökningen är att studera och jämföra hur svensk nyhetsmedia har rapporterat om Elon Musk och Twitter/X. Uppsatsen redovisar resultaten av jämförelser mellan fyra olika svenska mediatypers gestaltningar och artikelmängder. Detta efter två uppmärksammade händelser som innefattar multimiljardären Elon Musk och den sociala medieplattformen Twitter/X. Händelserna är affärsmannens köp av Twitter (år 2022) samt logotyp- och namnbytet från Twitter till X (år2023). Metod och material Studien innefattar en kvantitativ innehållsanalys och resultaten kodades fram med hjälp av ett kodschema och en kodbok. Programmet Retriever användes för att söka efter samtliga artiklar under två väsentliga tidsperioder. Huvudresultat Uppsatsens huvudresultat är att samtliga fyra nyhetsmedier generellt sett hade gestaltat både Elon Musk och Twitter/X negativt i en övervägande majoritet av sina publicerade nyhetsartiklar under de två undersökta tidsperioderna. Det var totalt betydligt fler artiklar som publicerades efter Twitter-affären under 2022 än efter logotyp- och namnbytet under 2023. Kvällstidningen Aftonbladet hade totalt publicerat mest om Elon Musk och Twitter/X efter de två händelserna, men generellt sett så var det morgontidningen Dagens Nyheter som var mest negativ i sin gestaltning av affärsmannen och företaget.

Climate migration (climate refugees) has been debated in Sweden and globally over the past few decades. This paper is a critical discourse analysis of the presentation of climate migration in Swedish news media, using Fairclough's three-dimensional model as the foundation. The study aims to identify and analyze the different discourses surrounding climate migration that are presented in news media. This critical discourse further intends to analyze how these discourses are constructed in news articles. By reviewing seven articles from various Swedish newspapers, we have identified three discourses within the phenomenon of climate migration. These discourses revolve around portraying climate migration as a problem, a potential solution, and a complex economic injustice. Based on constructive journalism, the discourses are constructed both with a negative and consequence-focused approach but also emphasize solutions that advocate a humanitarian point of view. Furthermore, we have identified that these constructions advocate an impatience regarding the situation directed towards those in position of power.

TikTok är idag den mest populära nyhetskällan bland barn och ungdomar i Sverige och allt fler nyhetsmedier etablerar sig på plattformen. För att anpassa sig efter TikTok-formatet behöver nyhetsmedierna producera en ny typ av journalistiskt innehåll. Underhållande och engagerande element, förenkling och personifiering är medel som TikTok premierar. Denna studie avser därför att undersöka hur Aftonbladets nyheter på deras sajt och TikTok-konto skiljer sig åt och jämföra hur samma nyheter paketeras på de olika plattformarna. Syftet med studien är att få en djupare förståelse kring vad som reduceras och vad som adderas när en webbartikel TikTokifieras. Frågeställningarna syftar till att svara på om fördjupningen i nyheterna skiljer sig åt och i så fall hur, hur paketeringen av innehållet skiljer sig åt audiovisuellt samt hur innehållet skiljer sig åt retoriskt på respektive plattform. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering tillämpats bestående av en kvantitativ innehållsanalys av 126 analysenheter varav 12 av dessa kommer att analyseras djupare genom en kompletterande kvalitativ analys. Den kvalitativa metoden består av en multimodal analys med sociosemiotisk inriktning ur ett massmedieretoriskt perspektiv. Studien tar avstamp i teorierna om platformization, infotainment och medielogik. Teorierna om multimodalitet, sociosemiotik samt retorik används som utgångspunkter i operationaliseringen av den kvalitativa multimodala analysen. Resultatet visar att när en nyhet TikTokifieras reduceras fördjupningen till stor del. Dessutom adderas flera semiotiska modaliteter och semiotiska resurser som, till skillnad från webbartiklarna på Aftonbladets sajt, främst appellerar till pathos, alltså känslor. Slutsatserna i denna studie berättar att paketeringen av webbartiklarna skiljer sig åt markant från TikTok-inläggen. Skillnaden kan bero på TikTok-publikens flyktiga nyhetskonsumtion och plattformens algoritmer som gör att innehållet behöver paketeras på ett sätt som leder till att inlägget blir viralt och därmed når sin publik. När en nyhet TikTokifieras adderas därför element som syftar till att väcka känslor och skapa engagemang.

Den journalistiska yrkesrollen har som grund att förhålla sig och efterleva de yrkesetiskareglerna, men även de publicistiska reglerna. Hur man efterlever dem i det skrivande formatetär tidigare beforskat, men inom liveformatet saknas forskning. Liveformatet har en rad olikautmaningar kontra den skrivande journalistiken. Att behöva agera snabbt och fatta rätt beslut ien pressad situation är två exempel som visar på utmaningen med formatet. Därför ärstudiens syfte att undersöka hur livereportrar förhåller sig till publicitetsreglerna, men ävenvilka riktlinjer som redaktionsledningen ger när det kommer till etiska förhållningssätt.Frågeställningarna behandlar hur skriven journalistik och livesänd journalistik skiljer sig ochpå vilka sätt journalisterna verifierar sina uppgifter.Den metod som undersökningen grundas på är en kvalitativ intervjuundersökning där mötenförekommer både digitalt och på plats. Vidare har två etiska teorier applicerats;konsekvensneutralitet och den sociala ansvarsteorin. Det har även förekommit segment därprofessionaliseringsteorin lyfts upp, just för att undersöka hur formatet gör att yrkesrollen gårlängre från sin profession.Resultatet visar att journalisterna har god kunskap om de publicistiska reglerna men kanuppleva att formatet gör det svårare att applicera dem under arbetets gång. Majoriteten avintervjupersonerna upplever att de inte har riktlinjer vad gäller etiska frågor frånredaktionsledningen. Gemensamt eftersträvar journalisterna en social ansvarsteoretiskriktning när de fattar etiska beslut. Däremot gör det snabba formatet att det inte finnsutrymme att förutse konsekvenser. Det verkar i sin tur leda till att formatet blivit merförlåtande hos Granskningsnämnden, något som fyra av sex intervjupersoner betonar.Kommunikationen mellan reportrarna och redaktionsledningen är enligt våra intervjupersonernågot som behöver utvecklas, endast en av sex nämner att det finns organiserade diskussionerom etik.

Problemformulering och syfte Syftet med vår studie är att undersöka om fyra stora nyhets- och nöjeswebbtidningar använder sig av klickbete för att öka läsarantalet på deras nöjessidor. Om användandet av klickbete har förändrats över tid, om webbtidningarna följer de pressetiska reglerna i Sverige samt om rubrikerna i fråga överensstämmer med artikeltexten kommer också att undersökas i denna studie. Analysenheterna är Aftonbladet Nöje, Expressen Nöje, Nyheter24 Nöje och Hänt Nöjeswebbartiklar under en tidsperiod med nedslag på tre olika år. Valet av dessa beror på att de är välkända nöjeswebbtidningar som använder sig av rubriksättning på olika sätt för att rama in samma nyheter. Undersökningen ämnar att dra slutsatser utifrån hur mycket webbtidningarna använder klickbete för att locka till läsning. Metod och material Materialet är artiklar samt rubriker från Aftonbladet Nöje, Expressen Nöje, Nyheter24Nöje och Hänt Nöjes hemsidor med nedslag 2017, 2020 samt 2023. Metoden är kvantitativ innehållsanalys Huvudresultat Det förekommer klickbete på flertalet av de svenska nöjeswebbtidningarna under åren2017, 2020 samt 2023. År 2023 så förekom det allra mest rubriker av sorten klickbete.Trots klickbete så fanns det fortfarande överensstämmelse mellan många av rubrikerna kopplat till artikeln i frågas brödtext. Ingen av de analyserade webbtidningarna bryter mot de pressetiska reglerna “Spelregler för press, radio och tv” i sin rubriksättning under den analyserade urvalsperioden.

Hochsch., Diplomarbeit--Bremen, 2007.

Detta är en jämförande studie om medierepresentationen av oljekrisen i Stavanger i Norge och Aberdeen i Skottland. I uppsatsens första del undersöker och jämför vi tre nyhetsartiklar från norska lokala tidningar i Stavanger med tre skotska lokala tidningar i Aberdeen genom en kvalitativ textanalys. I uppsatsens andra del lägger vi tyngd på journalisternas uppfattning om krissituationen och använder oss av semistrukturerade intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer med norska och skotska journalister jämför vi hur de resonerar kring val av vinklar, nyheter, källor och hur de upplever sitt yrke och sin arbetsroll i relation till rapporteringen av oljekrisen. I arbetet lyfter vi fram skillnader i framställningen av situationen i Stavanger respektive Aberdeen. Vi använder oss av en etnografisk intervju i vårt tillvägagångssätt när vi träffar journalisterna, för att kunna använda detta som en ingång till historisk bakgrund för effekterna av oljekrisen och påverkan på städerna. En utgångspunkt för uppsatsen är att undvika att bedöma huruvida det rör sig om en kris eller inte och istället fokusera på gestaltningen i de valda medierna och journalisternas upplevelser av sitt arbete. Resultatet av vår studie visar att det finns nationella samband med hur journalisterna uppfattar oljekrisen. De norska journalisterna mörkar i högre utsträckning att det pågått en omfattande oljekris i Stavanger, medan de skotska journalisterna talar mer öppet om en kris. Vi kan genom denna studie konstatera att det återfinns skillnader i hur den lokala rapporteringen för oljekris sker, samt hur gestaltningen av oljekrisens konsekvenser ser ut i artiklarna som vi har valt att analysera.

Det litterära reportaget skiljer sig från nyhetsjournalistiken i att det använder en litterär narrativ form för att återge ett verkligt innehåll. Till skillnad från skönlitteratur gör det litterära reportaget ett dokumentärt anspråk som förbinder reportageförfattaren med historien som berättas, och det som berättas måste förutom att vara sant också berättas på ett sätt som hedrar det dokumentära anspråket. Det dokumentära anspråket ger upphov till narrativa begränsningar och i reportage om historiska händelser framträder dessa narrativa begränsningar tydligt eftersom reporterns tidsmässiga och rumsliga belägenhet begränsar möjligheten att införskaffa erfarenheter av den historia som berättas. Den här uppsatsen undersöker de narrativa formbegränsningar som det dokumentära anspråket ger upphov till. Syftet är att genom en narratologisk analys av historiska reportage undersöka de narrativa strategier författarna använder sig av för att dramatisera ett verklighetsbaserat innehåll. Den narratologiska analysen operationaliseras genom att Gérard Genettes narratologiska kategorier appliceras som analytiska kategorier i en kvalitativ innehållsanalys av tio stycken historiska reportage. Analysen visar att de narratologiska begränsningarna framträder tydligt med avseende på kategorierna modus och röst. Medan berättarens möjligheter att laborerar med berättelsens tempus påverkades i mindre utsträckning. För att motverka de narratologiska begränsningarna använder sig författarna av ett antal strategier för att återskapa sinnesintryck. I analysen framkommer också att författarna använder skriftliga källor dels för att skapa mindre distans mellan berättare och historia, men också för att stärka den dokumentära läsupplevelsen.

Med utgångspunkt i en kritisk debatt gällande medias bristfälliga bevakning av EU är syftet med studien är att ta reda på hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillämpas en kvantitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett kodschema registreras variabelvärden för artiklar från 20 slumpmässigt utvalda veckor mellan åren 2001–2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstå resultaten tas hjälp av ett teoretiskt ramverk med fokus på tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvärdering. Genom rubriker och artikelinnehåll identifieras även förekomsten av fördefinierade nyhetsramar i EU-journalistiken: ”Nationellt perspektiv” och ”EU-nyheter utan kontext”.  Totalt registrerades 923 artiklar från de tre tidningarna under given period. Rapporteringens omfattning skiljer sig tydligt mellan åren, 2001 års rapportering står för majoriteten av artikelmängden. Det finns vissa inslag av nyhetsramen ”nationellt perspektiv” i svensk medias EU-bevakning. Nyhetsramen ”EU-nyheter utan kontext” stämmer väl in på materialet. Den marknadsstyrda journalistiken fungerar som en tänkbar förklaring till den bristfälliga EU-bevakningen. Vad som bör eftersträvas i större utsträckning är uppföljning av ämnen som exponeras för media för att läsare på så sätt ska få mer kontinuitet och ökad förståelse för EU:s verksamhet. En framtida undersökning skulle kunna inkludera radio- och tevenyheter eller en undersökning av bevakningen under 1990-talet.

Wikileaks is using the new technical solutions to mount big leaks, consisting of secret or sensitive information from the government, institutions and business. This might profoundly change the media reality and it certainly means both new opportunities and new challenges for traditional media; the conditions for the journalists, the sources and the news reporting are changing. In this thesis the relationship between Swedish journalists and Wikileaks has been the focus; they both affect each other but the conditions for this relationship is not yet clear. Clearly there is an interdependence, but who really is dependent on the other and to which degree they are dependent on each other is still a question without a given answer. The aim of this thesis has been to discern a new journalism, and how this responds to the theories of Public Journalism and Journalistik 3.0. The main aim has been to examine what Swedish journalist thinks about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are,  if and how they think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0. To examine this a qualitative study have been used: ten journalists from four of Sweden’s largest newspapers have answered a list of questions. The answers then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, these theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about the technical development affect on journalism, and these are aslo used in the analyze. To put the analyze in context and give a understanding for why the aim of the thesis and the questions asked are relevant the first part of the thesis gives a background to journalism, the technical development and the Internet and how they have affected each other. As said this gives context to the empiric, but it is also used in the analyze and in the results, to answer the questions asked. The conclusions that could be drawn from this study is that Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea. They think it is positive that the organization is making it easier to access information that has been secret or sensitive and could help them reveal anomalies. But there is some cautions, concerning the big mass of information published and the scrutiny and screening this material is in need of, something that is expensive. The journalists do not think that Wikileaks yet have affected the journalism in any profound way; they say that the news production and the way they work still is the same. But the organization has shed light on shortcomings in how media is handling sources with digital information. Wikileaks also have caused the launch of other whistleblower-sights. In the future journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Because Wikileaks allows the audience access to the source material they give the audience more power to influence the news reporting, it might also result that the source material more frequently is being published with the news articles. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0. According to the answers provided by the journalists it also could be said that a new journalism in large measure up to the characteristics in Journalistik 3.0.  Author: Emma Lavesson  Tutor: Anne-Marie Morhed Aim: The main aim of this thesis has been to examine what Swedish journalists think about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are, if and how journalists think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0 Method and Material: One qualitative study has been used; a list of questions has been sent to ten different journalists from Sweden’s four biggest newspapers.  The result from this list of questions then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, theories of the public sphere and sources access or coverage also is used in the analyze. These theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about how the technical development are affecting the journalism, and his thoughts are also being used in the analyze. To put the study in context a background of journalism, the technical development and the Internet is presented, and this is also used in the analyze and the result. Main results: Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea, the organisation give the journalist easier access to information that hve been bescret or sensitive and that could help them reveal anomilies. The journalists do not think that the organization have affected the journalism in any profound way. But the organisation has shed light on shortcomings in how the media is handeling sources with digital information and caused the launch of other whistleblower-sights. In the future the journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0.